”Konspirationstänkandet hotar demokratin”

Är pandemin fejkad för att ge läkemedelsbolagen en chans att tjäna pengar på ett vaccin som egentligen inte behövs? Eller går vaccineringen i själva verket ut på att Bill Gates ska plantera in mikrochip i våra kroppar. Eller är det värre än så? Har en dold maktelit orkestrerat hela pandemin för att kunna ta kol på stora delar av jordens befolkning?

Covid-19 har gjort världen galen. Den första pandemin i den digitala eran har orsakat en våg av falska rykten och konspirationsteorier som vi aldrig tidigare sett. I december 2020 deklarerade FN:s generalsekreterare António Guterres tillsammans med direktören för Världshälsoorganisationen WHO, Tedros Adhanom, att världen står mitt i en infodemi. Nu var det upp till världssamfundet att agera mot forsen av desinformation och rykten, manade FN. Den globala hälsan stod på spel, och i förlängningen sammanhållningen i våra samhällen.

I Sverige har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, uppmärksammat det växande problemet. Men från politiskt håll har intresset varit lågt.

Samtidigt fortsätter infodemin skölja fram.

I helgen arrangeras en manifestation mot covid-restriktionerna i Malmö. Den är en i raden av protester från ett växande internationellt nätverk av konspirationsteoretiker. En av talarna är Filip Sjöström, som Expo tidigare skrivit om. Inför en demonstration mot covid-restriktionerna i våras förklarade han på sociala medier att ”makteliten skapat en konspiration mot universum, jorden, naturen och mänskligheten.” Och att alla som tror på covid-19 är en del av konspirationen och upprätthåller den.

Konspirationisternas retorik är svulstig. De vill ha ”frihet” och bekämpar megakonspirationer mot allt levande i universum. Men det är inte nödvändigtvis parollerna som ger dem vind i seglen.

Det är sättet att tänka. Den amerikanske statsvetaren Michael Barkun menar att konspirationstänkandet bygger på tre principer, som återkommer i varenda konspirationsteori. Inget händer av en slump. Inget är vad det verkar vara. Allt hänger ihop. Med ett sånt sätt att tänka blir allt möjligt. Och det är en av farorna med infodemin. Det som börjar som en lockelse in i konspirationsteorier om vaccinets bieffekter öppnar dörren till en helt ny värld av alternativa sanningar.

Därför ser vi nu också hur ytterhögern och den konspirationistiska världen flyter ihop. Om det är möjligt att tänka att covid-19 är en bluff, då blir det också möjligt att föreställa sig att invandringen till Europa är ett sätt att utrota den ariska rasen. Det som var ytterst marginella fenomen blir nu allt påtagligare i vår vardag. Konspirationstänkandet smyger sig in i klassrummen, i arbetslag och får familjer att slitas isär. Med auktoriritära politiker vid makten smyger det också in i politiken.

Utvecklingen i USA visar hur snabbt det kan gå. Under Donald Trumps tid vid makten flyttade konspirationsretoriken in från marginalen till maktens absoluta centrum. Den konspirationistiska Qanon-rörelsen, som Trumpadministrationen underblåst, har nu etablerat sig som en del av amerikanskt politiskt liv. Donald Trumps grandiosa lögn om att valet var stulet har blivit till en sanning inom betydande delar av det republikanska partiet.

Vi ser samma tendenser i Europa. Ungerns premiärminister Viktor Orbán har med framgång byggt sina politiska kampanjer på konspirationsteorier om att finansmannen och filantropen George Soros ligger bakom invandringen till Europa. Teorier som nu tas som sanning inom hela den europeiska ytterhögern och inom konspirationistiska kretsar. Samtidigt har Qanon-rörelsen muterat och fått fäste i länder som Storbritannien och Tyskland, där dess anhängare varit delaktiga i protester mot nedstängningar och covid-pass. 

Utvecklingen har gått så långt att konspirationsteoretiska grupper börjar bli ett säkerhetspolitiskt hot. I september 2020 varnade EU:s koordinator för kontraterrorism Gilles de Kerchove för en ny form av terrorism från konspirationsteoretiska grupper i spåren av pandemin.

Det finns goda skäl att vara orolig. Enligt Guardian har personer som sympatiserar med Qanon-rörelsen i USA sedan 2018 gjort sig skyldiga till bland annat hot mot politiker, kidnappningar och minst ett mord.

Det mest djupgående hotet utgörs mot demokratin som sådan. När alternativa världsbilder som baseras på fantasier och inrepeterade lögner (som att valet är riggat) får fäste omöjliggörs det demokratiska samtalet. Det blir svårare att argumentera, övertyga, förhandla, kompromissa och till och med vara oense. Demokratins livsnerv klipps av.

Under pandemin har politiker gjort vad de kan för att rädda företag och jobb. Sjukvården har fått ställa om för att rädda liv. Men infodemins effekter har inte mötts av reformer eller krispaket. Kanske är det dags för politiken att fundera på hur de ska rädda oss från konspirationstänkandet.

Daniel Poohl är vd på Stiftelsen Expo.

Daniel Poohl