”Nätmiljön blir som en sekt” | Expo.se

Annons

”Nätmiljön blir som en sekt”

Publicerad 2021-10-27 06:38

Skoldådet i Eslöv. 15-åringens pojkrum.

Klotter i 15-åringens rum.

Skoldådet i Eslöv.

På torsdag inleds rättegången mot den 15-åring som står åtalad för skolattacken i Eslöv. Förundersökningen visar hur han inspirerades av tidigare högerextrema dåd. Enligt rättsläkarintyget kan pojken dessutom ha lidit av en allvarlig psykisk störning. Håkan Järvå, psykolog, författare och expert på radikala rörelser och sekterism, ser hur en psykisk störning och hat på nätet snabbt kan radikalisera en ung människa.

Den 19 augusti riktades hela Sveriges blickar mot Eslöv. Ett skoldåd hade inträffat och en lärare hade allvarligt skadats med kniv.

”Skjut mig, skjut mig. Annars skjuter jag dig”, var den misstänkta gärningsmannens ord till polisen innan han övermannades utanför skolan. Då hade polisen redan avlossat två varningsskott.

Förövaren bar hjälm och en dödskallemask, inspirerad av den amerikanska nazistgruppen Atomwaffen Divisions aktivister. Han var beväpnad med knivar men även andra vapen, som senare skulle visa sig vara en pistolreplika och en obrukbar soft airgun.

Det visade sig senare att gärningsmannen själv livestreamat hela dådet på en social spelplattform – med en filmkamera fastmonterad på hjälmen.

Händelsen blev en riksnyhet och medierna sände direkt. Snart stod det klart att det var en elev på skolan som genomfört attacken – samma elev som redan tidigare dragit till sig såväl skolans, polisens som FBI:s intresse.

Känd av polisen

Några veckor innan dådet upprättade polisen i Skåne en anmälan om att någon med användarnamnet Solvent på chattforumet Discord berättat om att en skolskjutning skulle genomföras i Australien. Muslimer pekades ut som den huvudsakliga måltavlan. Informationen till den svenska polisen kom från amerikanska FBI.

Solvents IP-adress leder till en användare i Eslöv. Polisen gör ett hembesök och den 15-årige pojken i familjen medger att han skrivit inlägget. I efterhand berättar de närvarande poliserna att de känt obehag och att de upplevde att något inte stod rätt till med pojken.

15-åringen är vid den här tiden redan känd av polisen. Den 19 januari omhändertogs han efter att han burit en hakkorsarmbindel vid stationen i Eslöv. En polis berättar senare om att patrullen som körde hem honom ”noterade att han hade kända skolskjutare och nazistsymboler i sitt rum som var oroväckande”. Den 21 maj avslöjades pojken med att ha burit kastknivar på sin högstadieskola.

Från såväl skolans sida som polisens uttrycks oro för 15-åringen och anmälningar lämnas till socialtjänsten.

Inspireras av terror

Efter attentatet mot skolan startar en intensiv polisutredning. Telefoner och datorer beslagtas, aktiviteter och kontakter på sociala medier, framför allt Discord, kartläggs, förhör hålls med elever, lärare och andra som var på plats på vid dådet, men även med 15-åringens familj och vänner. Den direktsända filmen granskas i detalj.

Fram tonar en bild av en tonårspojke med stort intresse för andra världskriget, nazism, vapen, skolskjutningar och högerextrem terror. I ett ”manifest” ger han uttryck för sina antimuslimska tankar och i en brottsplan framgår det att han inför dådet planerat att döda så många som möjligt.

Utredningen visar på att han hade en särskilt stor fascination för terrorattentatet i Christchurch, Nya Zeeland, 2019. Vid attentatet attackerades två moskéer. Gärningsmannen dödade 51 personer och skadade 50. Men även andra högerextrema dåd, som det i tyska Halle samma år, drar till sig 15-åringens intresse.

De högerextrema terroristerna står som inspiration för 15-åringen när det kommer till motiv och hur han förbereder sig och genomför dådet. I förhör efteråt medger han i stort omständigheterna runt dådet och planeringen av det, men ger samtidigt uttryck för ånger och pratar även om att han hört röster i sitt huvud.

Den första rättspsykiatriska undersökningen visade att han kan ha lidit av en allvarlig psykisk störning vid dådet – och kanske fortfarande gör det, enligt rättsläkarintyget som lämnats till tingsrätten i Lund, har SVT rapporterat.

Triggas av tidigare dåd

– Av vad som framgår av den information som kommit ut så upplever jag att det är ganska tydligt att det finns någon slags psykisk störning, vilket är vanligt bland ensamagerande. Men det räcker inte som förklaring såklart. Hade han inte hamnat i den här miljön så hade förmodligen inte heller dådet skett, säger Håkan Järvå, psykolog, författare och expert på radikala rörelser och sekterism.

I sådana här dåd är det ofta en kombination av båda sakerna, menar han. Sedan är alla individer unika, det gäller givetvis även inom extremistmiljöerna. Drivkrafterna kan variera.

­– Men en psykiatrisk störning innebär en sårbarhet som kan utnyttjas av ansvarslösa människor, säger han. 

Det finns en smittoeffekt menar han, att vissa bilder och information rörande sådana här ensamagerande kan fungera som trigger för någon annan – precis som det verkar ha gjort för 15-åringen.

– De triggar varandra i de här nätmiljöerna. Hetsar varandra. Och så är det då någon som tar steget fullt ut. De flesta skulle inte göra det. Det är lätt att sitta bakom en skärm och skriva rasistiska grejer. Men det är ju inte alla som är beredda att gå till handling, säger Håkan Järvå.

Håkan Järvå
Håkan Järvå. Foto: Privat

Nätmiljön som sekt

Ungdomar är mycket lättare att rekrytera säger Håkan Järvå, som menar att de allra flesta som ingår i sådana här grupper är mellan 16 och 26 år och lämnar innan de är 30. Men eventuell kriminalitet och våld gör det svårare för en individ att rehabiliteras och komma tillbaka i samhället.

Han säger att det är ett problem och en utmaning för samhället att försöka fånga upp de här individerna, då mycket av verksamheten sker online och de här individerna inte är synliga i de våldsbejakande miljöerna som andra aktiva extremister är.

– Nätmiljön blir som en sekt. Det är ett nytt fenomen. Det är en grupp som hetsar varandra. Men det finns sällan en tydlig ledare. 

Han poängterar att det är viktigt att vi ser att det är ett behov som tillfredsställs när man fastnar i en sådan här miljö på nätet. Ett behov av att förstå världen, och har man inte fått det innan så är det lätt att fastna i en svart-vit världsbild.

– Men har man fått behoven tillfredsställda då är man svårare att rekrytera. Här kan samhället jobba förebyggande i till exempel skolan för att tillgodose behov som man vet utnyttjas i sådana här miljöer.

Viktigt att fånga upp

– Det här är en svaghet i vårt sociala nätverk, en spricka i skyddsnätet – och internet öppnar upp den sprickan mer och mer. Det finns ingen uttalad åtgärd eller insats när man ser de här signalerna. Och det skulle det faktiskt behövas.

Vårt system är i dag inte utformat för att fånga upp unga som radikaliserats, menar Håkan Järvå. Han menar att insatser ofta sätts in när det redan är ett faktum att något skett. Men det finns alltid signaler att fånga upp innan sådant här sker, som enligt Håkan Järvå lyfter vikten av att sätta in insatser tidigare.

– Det framstår som en brist. Om de här händelserna har anmälts till socialtjänsten, vilket man verkar ha gjort, så borde det med rätta frågas hur Socialtjänsten tänkt och agerat. Hade det allmänt funnits ett större förebyggande arbete så kunde förmodligen flera såna här dåd förhindras. Det finns nästan alltid varningssignal innan.

Expo har sökt Kerstin Melén Gyllensten, förvaltningschef för skola och socialtjänst upp till 18 år i Eslövs kommun, för en intervju.

”Skola och socialtjänst har rutiner vid orosanmälning som utgår från gällande lagstiftning. Det är också en pågående brottsutredning som hanteras av åklagare och polis, varför jag inte uttalar mig vidare i ärendet”, svarar Kerstin Melén-Gyllensten i ett mejl. 

Rättegången mot 15-åringen inleds den 28/10 vid Lunds tingsrätt. Sista dag för förhandling är den 11/11. 


Vill du att fler ska kunna läsa artiklar som den här?
Hjälp oss att fortsätta granska och sprida våra artiklar utan betalväggar.
Stå upp för demokratin. Bli månadsgivare

 

Annons

I spåren av corona

Är pandemin ett hot mot demokratin? Hur har året med corona påverkat den svenska och internationella extremhögern?  Läs alla artiklar relaterade till corona-pandemin här.

Annons