Putins ”avnazifiering” av Ukraina är en lögn för att legitimera krig | Expo.se

Annons

Putins ”avnazifiering” av Ukraina är en lögn för att legitimera krig

Publicerad 2022-02-25 19:37

Ryssands president Vladimir Putin påstår att han bekämpar nazister i Ukraina. Retoriken om att anklaga sina motståndare för att vara fascister går igen genom den ryska historien, men just att prata om nazism har introducerats av Putin själv.

Vladimir Putin har haft en rad olika ursäkter för att legitimera sitt expansionskrig i Ukraina. Ett av dem är att anklaga Ukraina för att ha ett nazistiskt styre som utsätter ryssar för ett folkmord. Påståendena är absurda och saknar förankring i verkligheten. Expo har pratat med forskaren Per Anders Rudling och kan konstatera att Putin följer en tradition från Kreml att peka ut sina motståndare som fascister.

Det är nog få som tar Vladimir Putins ord på allvar, om att Ryssland, som under gårdagen grep sina egna medborgare i tusentals för att de protesterade mot det olagliga kriget, skulle vara en bastion mot fascism och nazism och för frihet. Inte desto mindre förklarade han när han invaderade grannlandet att han skulle stoppa ett folkmord på ryssar och avnazifiera Ukraina. Putins anklagelser har inbyggda motsättningar.

– Här är en despot som startar ett aggressionskrig och skapar ett casus belli (anledningen till krigsförklaringen, reds.anm) så enkelt är det. Argumenten han anför är motsägelsefulla. Å ena sidan är ukrainarna inget riktigt folk utan en social konstruktion och Ukraina är i själva verket ryskt land som Lenin gav bort. Ukrainare är enligt Putin ryssar. Å andra sidan anklagas de för att begå ett folkmord mot ryssar. Det leder ju till följdfrågan; om det är ett folkmord som ukrainare begår mot ryssar så borde dessa utgöra ett annat folk - om de inte begår ett folkmord på sig själva, säger Per Anders Rudling, historiker på Lunds universitet. 

Ukraina är en demokrati

Ukraina är till skillnad från Ryssland och dess allierade Belarus en demokrati. Landets högerextrema grupper, som sågs under Maidanprotesterna i 2014 där de spelade en viktig roll, lyckades inte kapitalisera på uppmärksamheten.

Det högerextrema Svoboda fick visserligen inledningsvis viktiga positioner i den första interimsregeringen. Men i valet samma år åkte högerextremisterna ut ur parlamentet när de inte lyckades ta sig förbi valspärren på fem procent.

– Det finns någon enstaka Svoboda-medlem i dag i deras parlament som valts genom enmansvalkretsar, och någon från det radikala partiet. Men de är mycket marginella, säger Rudling.

– Presidenten Volodymyr Zelenskyj valdes med 73 procent av rösterna, och det är på en plattform som är helt oideologisk. Han har en svag agenda som lutar åt att han vill med i Nato och bekämpa korruptionen. Det är det han säger i princip. Finns inte tillstymmelse till nazism i hans plattform. Han är dessutom själv rysktalande och av judisk börd. 

Ukrainsk historierevisionism 

Det finns dock problem i Ukraina kopplad till en historierevisionism kring andra världskriget.

– De har historiska hjältar och symboler från framför allt 1930 och 40-talet från organisationer och personer som begick massmord på polacker och judar och den historien har de inte hanterat. Zelenskyjs föregångare Porosjenko stödde en revisionistisk historieskrivning som legitimerade extremhögern. Paradoxen är att rehabiliteringen av extremhögern bedrivits av politiker som varit demokrater och västvänliga.

En tradition att peka ut motståndare som fascister

Att det skulle legitimera Putins krig är löjeväckande och trovärdigheten kring Kremls antifascism är minst sagt låg. Krig efter krig har Kreml försökt legitimera med att de står upp mot fascismen. Något som är nytt i Putins retorik är att han talar om nazism. Det gjordes inte av ledare i kommunistiska Sovjet. Anledningen var nationalsocialismen innehåller begreppt socialism. 

– Under sovjettiden pratade man om Hitlerfascister. Nationalsocialism som begrepp låg för nära dem själva. Putin har inget behov att legitimera socialismen så därför kan han använda termen nazist, säger Per Anders Rudling.

– Ordet fascism används väldigt brett i Ryssland. Sovjetregimen menade att Berlinmuren var en ”antifascistisk skyddsvall” mot väst. När Sovjet invaderade Tjeckoslovakien 1968 så var det igen under förevändningen att skydda sig mot fascismen. När de invaderade Ungern var det också en antifascistisk motreaktion. Detta går tillbaka till före andra världskriget. Det finns en tradition av att sätta fasciststämpeln på allt som de inte gillar, fortsätter han.

Putin talar inte enbart för en publik i omvärlden utan även till sin egen befolkning. Propagandan i Ryssland har i åratal byggt på att visa upp Vladimir Putin som den stora ledaren som bekämpar fascismen. Att kriget mot Ukraina skulle vara en antifascistisk handling är förstås en ren propagandalögn.


Vill du att fler ska kunna läsa artiklar som den här?
Hjälp oss att fortsätta granska och sprida våra artiklar utan betalväggar.
Stå upp för demokratin. Bli månadsgivare

 

Annons

I spåren av corona

Är pandemin ett hot mot demokratin? Hur har året med corona påverkat den svenska och internationella extremhögern?  Läs alla artiklar relaterade till corona-pandemin här.

Annons