Amat Levin utmanar en rasistisk historieskrivning | Expo.se

Annons

Amat Levin utmanar en rasistisk historieskrivning

Publicerad 2022-03-15 11:15

Amat Levin, bokaktuell med Svart historia på Natur & Kultur.

Amat Levin ser sig inte som folkbildare, men drivkraften är det egna historieintresset och att utmana fördomar.

Ur Expo #4 2021

Trots att arbetet mot rasism och fördomar ibland kan kännas tröstlöst så fortsätter Amat Levin att försöka bredda bilden av Afrikas och svarta människors historia. För snart fyra år sedan startade han instagramkontot ”Svart historia” och i mars släpps boken med samma namn.

”Allt för ofta berättas historien om Afrika genom europeiska ’upptäckares’ ögon.”

Med de orden öppnade Amat Levin sitt instagramkonto ”Svart historia” den 24 april 2018.

Amat Levin

  • Journalist och författare som driver kontot ”Svart historia” på Instagram och podden ”Så vad händer?” ihop med Jonathan Rollins.
  • Född 1986 i Farsta söder om Stockholm.  Bor i Liljeholmen med sambo och två barn.
  • Aktuell med boken Svart historia som utkommer 18 mars på Natur & Kultur.

Med kontot vill han visa på hur rik och mångfacetterad den afrikanska historien är, både via den afrikanska diasporan och den långa och brokiga historien som utspelat sig på kontinenten.

”Vi svarta är så mycket mer än de karikatyrer omvärlden ofta försöker måla oss som. Vi måste skapa ett annat, mer nyanserat, narrativ, fritt från de stereotyper som så ofta tynger ned oss”, avslutar han sitt inledande inlägg.

Närmare 300 inlägg senare har han gått igenom allt från den amerikanska människorättsrörelsen, mediernas roll vid svältkatastrofen i utbrytarstaten Biafra på 1960-talet, Belgiens kung Leopolds kolonisering av Kongo, historiska kungadömen som Benin och den första svarta samurajen i Japan på 1500-talet som fick namnet Yasuke.

– Jag har alltid varit historieintresserad men slagits av hur lite man, i alla fall i Sverige, får lära sig om svart historia. När jag gick i skolan så var det väldigt lite fokus på det. Vi fick lära oss om Martin Luther King, att det varit ett slaveri och funnits en kolonialtid men inte så mycket mer än så.

Amat Levin nöjde sig inte med den historiebeskrivningen utan började söka information på egen hand, och eftersom han ändå satt ”begravd i böcker” var tanken att genom kontot Svart historia på ett lättillgängligt sätt bidra till en ökad kunskap om och förståelse för en i stort sett osynliggjord del av historien.

– Jag tänkte inte alls att det skulle bli ett så stort konto utan jag tänkte att det skulle uppfattas som nischat och att några andra historienördar kanske skulle tycka det var roligt.

Men kontot fick snabbt många följare. Ämnet låg i tiden och Amat Levin var inte helt okänd. Under sex år hade han varit både profilerad skribent och chefredaktör på Nöjesguiden i Stockholm. Sedan dess har han skrivit återkommande för Dagens Nyheter, Aftonbladet och ETC. 2020 släppte han sin debutbok – den delvis självbiografiska Slumpens barn (Natur & Kultur) om relationen mellan Sverige och Gambia.

Ökat intresse genom BLM

Den 25 maj 2020 mördas George Floyd under ett polisingripande i Minneapolis. Mordet var ett i raden under en kort tid där afroamerikaner dödats av polis under rättsvidriga former. Mordet på George Floyd blev droppen som fick bägaren att rinna över och blev starten för en våg av protester som kom att skölja över USA för att senare även sprida sig globalt, bland annat till Sverige. Amat Levin minns sin egen reaktion på mordet:

– Jag kommer ihåg att när jag såg det på nyheterna så gick jag ut på stan och det var svårt att tänka klart. Det var som att den här grejen tog över. Det blev en så stark påminnelse om hur kort väg vi kommit i den här världen kring frågor om rasism och diskriminering. Jag kände en stor, stor frustration och ilska.

Bara en vecka efter mordet hade protesterna under parollen Black lives matter spridit sig till 75 amerikanska städer. I minst 40 städer hade utegångsförbud införts och i femton av dessa hade det militära nationalgardet kallats in.

Amat Levin hade bevakat framväxten av BLM-rörelsen sedan 2013/2014 när han var på Nöjesguiden. Han beskriver det som att intresset då var svalt, annat än initialt eftersom folk alltid blir nyfikna när bilar bränns och rutor krossas. En vecka efter mordet på George Floyd skriver han i Dagens Nyheter att uppslutningen och det mediala intresset kan vara ”ett tecken på att förändring trots allt är möjlig”.

I dag, ett och ett halvt år senare, har den försiktiga optimismen runnit av honom. Amat Levin ser fortfarande vinster med protesterna, som reella lagförändringar i USA, bland annat nya regleringar av hur polisingripanden får gå till. Men även symboliska vinster, med rivna monument över rasistiska sydstatsgeneraler i USA och Kung Leopold II i Belgien. Och så den kanske största vinsten – själva medvetandehöjningen.

– Efter förra sommaren gick det inte längre att kolla bort för de allra flesta. Det gäller även i Sverige. Man har blivit medveten om att svarta människor utsätts för en hel del diskriminering.

Men efter hand skiftade fokus. Kritiker menade att BLM är en amerikansk företeelse och att situationen för svarta där inte var översättningsbar till en svensk kontext. De menade att Sverige trots allt är världens mest jämställda land och att ”vi” inte ska importera amerikanska problem.

– Det var en klassisk reaktion. Jag upplever att man i Sverige har ganska lätt att diskutera rasism och olika sorters diskriminering när det sker på annat håll, men vill man prata om att vi har ett rasistiskt problem i Sverige tar det stopp.

– En stor andel av svenskarna skulle fortfarande svara nej på frågan om vi har problem med rasism här. Det är en spottloska i ansiktet på människor som dagligen blir utsatta. Jag säger inte att våra problem är samma som i USA. Men det är naivt att tro att rasism och diskriminering inte existerar här.

Amat Levin är en av dem som utsatts. De tidigaste minnena är från förskolan i Farsta, en socioekonomiskt och etniskt blandad förort söder om Stockholm. I dag är han själv tvåbarnsförälder och har en treåring på förskola och är föräldraledig med den yngsta. Han är medveten om risken att han snart ska behöva ha ”samtalet” om att det finns människor som tycker att vissa barn är mindre värda bara på grund av deras utseende.

– Jag har alltid fått mycket stöd hemifrån i det, att mitt ursprung är något att vara stolt över. Jag vet andra som utsatts för rasism när de var unga och som bara har velat passa in och försökt osynliggöra det som gör dem annorlunda. Det har jag aldrig känt och jag är väldigt tacksam för att jag har sluppit det.

– Men samtidigt vill jag att mina barn ska slippa gå igenom vissa av de saker som jag har behövt gå igenom, att bli utsatt för rasism – att tvingas förstå att vissa människor har negativa känslor eller åsikter om dig bara utifrån hur du ser ut. Du kan inte påverka det, det är en hemsk känsla.

Amat Levin, bokaktuell med Svart historia på Natur & Kultur.
Arbetet med instagramkontot ”Svart historia” har utvecklats i bokform. Boken släpps den 18 mars på Natur & Kultur. Foto: Marc Femenia/Pressbild Natur&Kultur

Utmanar fördomar

När han arbetade med boken Slumpens barn intervjuade han många av den första generationens gambier i Sverige, personer som kommit till Sverige under 1960-talet för arbete. Med sina egna erfarenheter av rasism under uppväxten i 1990-talets Sverige tänkte han att det måste varit ännu värre att vara svart i Sverige på 1960-talet. Men fördomen kom på skam. Majoriteten vittnade om att de känt sig välkomna och inkluderade. Visst möttes de av exotifiering och människor som av nyfikenhet ville ta på deras hår och hud, men det kom från en plats av okunskap, inte av ilska. De var först på 1980-talet som de svensk-gambier han pratat med upplevde ett skifte och där invandrade personer började pekas ut som syndabockar för flertalet samhällsproblem.

– Man kan ta väldigt komplicerade samhällsfrågor och måla upp en skurk – om vi bara kastar ut dem så har vi löst det. Det är en effektiv förklaringsmodell, det gör det enkelt. I dag spelar det nästan ingen roll vilken fråga vi diskuterar, vissa personer och partier kopplar problemen direkt till flyktingvågen 2015.

– Rent politiskt ser det inte ut att gå åt ett särskilt bra håll just nu i Sverige. Jag får kämpa för att inte känna mig uppgiven. Spelar det någon roll hur mycket man snackar om det, skriver om det och informerar, när folk ändå köper in på de här rasistiska förklaringsmodellerna?

Ser du dig själv som folkbildare?

– Nej, jag går inte runt och tänker i de banorna, det känns så högmodigt. Jag skriver om det jag är intresserad av, om någon annan tycker att det är intressant så är det bra. Om inte så är det också okej.

Många verkar i alla fall dela Amat Levins intresse för svart historia. Instagramkontot har i dag 70 000 följare och i mars kommer hans andra bok, den här gången med titeln Svart historia, ut på Natur & Kultur. Från att ha bearbetat om den kunskap han själv fått från böcker han plöjt, jobbar han nu i stället på att ta sitt instagramkonto in i bokens format. Och precis som med kontot så utlovas ingen heltäckande bild av Afrikas eller svarta människors historia utan en introducerande inblick genom historiska nedslag bland personliga öden, fenomen och skeenden.

– Att skriva om historia på Instagram låter liksom inte som att det skulle bli så stort, men det var det jag ville göra. Det jag skriver om har jag ingen personlig koppling till utan det som driver mig är historieintresset och att det är kunskaper som gemene man inte har särskilt bra koll på. Jag tänker att ju bättre koll man har på historien desto svårare blir det att behålla gamla fördomar.


Vill du att fler ska kunna läsa artiklar som den här?
Hjälp oss att fortsätta granska och sprida våra artiklar utan betalväggar.
Stå upp för demokratin. Bli månadsgivare

 

Annons

I spåren av corona

Är pandemin ett hot mot demokratin? Hur har året med corona påverkat den svenska och internationella extremhögern?  Läs alla artiklar relaterade till corona-pandemin här.

Annons