Visby-mördarens världsbild är präglad av nazism

Åtalet mot Theodor Engström, som erkänt terrorbrott genom mord på Ing-Marie Wieselgren, samt försök till detsamma på Annie Lööf, är inlämnat till Gotlands tingsrätt. Rättegången inleds den 8 november och det är först när domen har fallit och vunnit laga kraft som fallet kan anses utrett.

Men redan av polisutredningen, som nu offentliggjorts, framgår vissa saker tydligt.

En av dem är att nazismen spelat en avgörande roll inte bara i att forma gärningsmannen, utan även i att inspirera honom till det hat och de mordfantasier som skulle förvandlas till konkreta planer och till slut bli verklighet den 6 juli i Visby.

Det är också tydligt att dådet inte riktat sig främst ”mot psykiatrin”, vilket ibland påståtts i debatten. Mordoffret, psykiatrisamordnaren Wieselgren, var i själva verket endast en av ett flertal huvudmåltavlor för gärningsmannen, vars gemensamma nämnare var att de för honon symboliserade den onda ”elit” som Sveriges vit makt-rörelse hetsat mot i många år. Hans dödslista var tydligt inspirerad av de listor över fiender och ”landsförrädare”, företrädesvis politiker och journalister, som länge cirkulerat i extremhögerns online-miljöer.

Strax efter att dådet begicks kunde Expo avslöja gärningsmannens bakgrund i nazistiska Nordiska motståndsrörelsen. Men i de offentliga diskussionerna kring mordet har högerextremismens betydelse för terrordådet oftast tonats ned – av mannens försvarare, av åklagare, och andra som spekulerat kring målet. Istället har man betonat Engströms psykiska ohälsa, som framkommer tydligt i polisutredningen.

Men vad som också framkommer är att Engströms världsbild präglats av nazism sedan åtminstone tio år tillbaka i tiden och att han både fantiserat och diskuterat terrordåd och mord på politiker under lika lång tid, allt utifrån den ideologiska modell som högerextremismen försett honom med. En extremism som han inte omgetts med enbart i NMR utan även i sitt sociala liv, bland sina vänner.

Ett av de mest talande fynden i utredningen är chattloggar som visar hur gärningsmannen pratat med sina vänner på Skype under många år – en av medlemmarna kallar en av konversationerna för ”vår lilla nazistchatt”. Engström och hans vänner diskuterar bland annat mord på den då sittande statsministern Fredrik Reinfeldt – ”vi har ju en tradition av att avliva landsförädare här i sverige [sic]”.

Närmare i tid – så sent som 2018 – uttrycks en vilja att mörda Annie Lööf. ”Dags att eskalera”, skriver en barndomsvän till gärningsmannen. ”Jag ska inte ge mig förren [sic] Annie hänger i en lykstolpe”.

Lyssna på Studio Expo:

Hur den här sortens konversationer har påverkat Theodor Engström framgår inte av utredningen. Men enligt åklagaren, och Engströms eget erkännande, hade han i Visby för avsikt att mörda just Annie Lööf, så väl som Wieselgren. Åtalet gäller även detta.

Den röda tråden mellan terrordådet i Visby och retoriken i den ”lilla nazistchatten” är tydlig.

Av polisutredningen framgår dessutom att barndomsvännen som talade med Engström om att mörda Fredrik Reinfeldt och Annie Lööf, men som inte tycks ha blivit föremål för någon egen utredning, är en forskare i psykologi vid Stockholms universitet – och samtidigt medlem i den rasideologiska organisationen Det fria Sverige, något som uppmärksammats av bland andra Dagens Nyheter och Sveriges Radio.

Hur universitetet avser agera utifrån den vetskapen är i nuläget oklart. Studenter och anställda på psykologiska institutionen är upprörda. Det är inte svårt att förstå.

Mordet i Visby, och det som avslöjats i dess kölvatten, understryker på mer än ett sätt behovet av att våra myndigheter och makthavare tar nazismen på det blodiga allvar den kräver.

Morgan Finnsiö är researcher och utbildare på Expo.