Du läser just nu gratis innehåll

Ditt stöd hjälper oss bekämpa rasism och främja demokrati genom granskning och kunskapsspridning.

Det är en märklig sak att läsa ett åtal om ett så asymmetriskt och svårbegripligt högerextremt fenomen som 764 och samtidigt få känslan av att svenskt rättsväsendet faktiskt verkar ha förstått vad det har framför sig.

Inte för att åtalet som nu prövas vid Umeå tingsrätt är enkelt att ta in. Tvärtom. Åklagaren har väckt åtal mot en 18-årig man för 77 brottsmisstankar inom ramen för 764-miljön och det som i bredare bemärkelse benämns The Com. Bland brottsrubriceringarna finns försök till mord, medhjälp till försök till mord, uppmaning till självmord, våldtäkt, grovt utnyttjande av barn för sexuell posering, grovt barnpornografibrott och grovt djurplågeri.

Lyssna på Studio Expo:

Det är ett åtal som rör barn, högerextremism, övergrepp, självskador, sexualbrottslighet, våldsdåd och nätgemenskaper där grymhet fungerar som valuta. Men i bästa fall kan rättsfallet också fungera som ett försök från rättsväsendets sida att komma i kapp en brottslighet som tidigare domar visar att man allvarligt underskattat.

Den åtalade 18-åringen misstänks enligt åklagaren vara högt profilerad inom The Com, en samling löst sammansatta våldsbejakande nätverk där bland annat 764 ingår. Det faktum att FBI varit inkopplade i jakten på 18-åringen och att en specialagent ska flygas in för att vittna mot honom visar på dess transnationalitet. Det är en miljö där sårbara personer söks upp på plattformar där barn och ungdomar rör sig: spelplattformar, chattrum, självskadegrupper och forum för psykisk ohälsa.

764 liknar inte de äldre former av extremism som rättsväsendet, socialtjänsten och offentligheten är vana vid att hantera. 764-miljön har inga fysiska mötesplatser, inga flygblad och inga demonstrationståg. Den kräver inte ens att förövare och offer befinner sig i samma land, vilket åtalet visar.

764 finns i mobilen eller datorn. I en spelchatt, i en ny rolig bekantskap online eller i slutna servrar där status byggs och mäts genom hur du förnedrar, skadar, exploaterar eller attackerar andra individer.

I Expo Insikt-rapporten När inga liv räknas beskriver vi 764 och No Lives Matter ideologiskt som antisocial och sadistisk accelerationism. Det är en otymplig term, men poängen är enkel: här möts högerextrema idéer, våldsbesatthet, sexuell exploatering, utpressning och en vilja att driva människor mot döden och samhället mot sammanbrott.

Men det som vid en första anblick kan se ut som planlöst vansinne har en intern logik. Sadismen i 764 är i grunden ett internt statussystem. Brotten man själv begår och får andra att utföra blir innehåll samtidigt som offren blir troféer.

Det är därför det tidigare har gått så snett när rättsvårdande myndigheter försökt förstå 764-miljön. Man har försökt skipa rättvisa med en föråldrad förståelse av extremism – och med ny lagstiftning som tyvärr har möjliggjort fortsatt brottslighet.

I våras skrev min kollega Morgan Finnsiö om ett tidigare rättsfall mot 18-åringen, som i 764-sammanhang går under användarnamnet Chai. Kritiken mot rättsskipningen var hård, men svår att avfärda. Den då 15-årige 764-medlemmen dömdes till ungdomsövervakning för mycket allvarliga nätbaserade övergrepp – däribland grovt barnpornografibrott och för att ha utsatt en 13-åring med autism för grov och sadistisk utpressning.

Men påföljden blev i praktiken en form av husarrest med fortsatt tillgång till internet. Han dömdes alltså till fri tillgång till just det brottsverktyg som brottsligheten hade begåtts med. Genom samhällets försorg och under Frivårdens övervakning kunde brottsligheten alltså fortsätta, om man vill vara lite elak.

Det är som att döma någon för grovt vapenbrott till att bli ansvarig för ett militärt vapenförråd. Eller att låta pyromanen bli frivilligt brandbefäl på en småort där han kan verka fritt.

Enligt rättshandlingarna i det nya målet är några av de nu åtalade brotten begångna samtidigt som han stod under ungdomsövervakningen. 18-åringens fotboja finns till och med åberopad av åklagaren som bevisning eftersom den syns på foton som påträffats när man tömt hans enheter.

Ett av brotten som 18-åringen åtalas för är att ha instruerat en minderårig pojke i Hässelby som begick knivdåd mot äldre sommaren 2024 i 764:s namn. Det sätter fingret på hur brottsligheten inom 764 i allt väsentligt är beskaffad. Men när rättsväsendet inte förstår det så blir konsekvensen inte bara dåliga domar – det blir nya offer.

Den här gången verkar åklagaren inte bara ha samlat ihop en mycket omfattande utredning, hon verkar också gå offensivt fram i sin tolkning av lagen i vad som framstår som ett försök att gå till botten med 764:s brottslighet i Sverige.

No Lives Matter

Sadistisk statusjakt driver 764

Läs eller hör om drivkrafterna bakom knivdåden som skakat Sverige.

Det är vedertaget i praxis att exempelvis våldtäkter kan begås via internet, genom att en gärningsman förmår brottsoffret att utföra sexuella handlingar på sig själv. Nu ska domstolen pröva om även våldsbrott kan begås på distans – genom att en gärningsman via internet förmår någon att skada eller döda sig själv. Åklagaren kallar därför åtalet mot 18-åringen för ett ”pilotfall” och det är i en sådan riktning som rättsväsendets förståelse för den här brottsligheten måste utvecklas.

För 764-miljön är internet inte bara en kommunikationskanal eller en plats där brotten planeras. Internet är själva brottsplatsen, åtminstone i det första ledet av brottslighet. Det är där kontakterna tas och groomingen sker. Det är där materialet samlas in och den interna statusen delas ut. Och det är där offren förmås att begå övergrepp, självskada eller utföra våldsamma och potentiellt dödliga attacker mot intet ont anande människor i den fysiska verkligheten.

Vi på Expo har återkommande rapporterat om hur den här formen av nätbaserad extremism utgör ett växande hot. Senast i februari kunde vi avslöja att en 20-årig man i Stockholmsområdet häktats efter att ha varit drivande i att bygga en svensk gren av den nazistiska våldsgruppen Maniac Murder Cult, MKU, som är en del av samma digitala ekosystem som 764.

Det är den utvecklingen som ligger uppe för prövning i Umeå tingsrätt. Frågan är om rättsväsendet nu klarar av, och har förutsättningar, att se och juridiskt döma i hela brottskedjan.

Glädjande är att det åtminstone finns en sådan ansats från åklagarhåll.

Erik Glaad är reporter på Expo.

Fakta: Åtalet mot 18-åringen

Den 18-årige mannen åtalas vid Umeå tingsrätt på 77 åtalspunkter. Åtalet gäller brott som enligt åklagaren ska ha begåtts inom ramen för nätmiljöerna The Com och 764.

Bland åtalspunkterna finns:

försök till mord, medhjälp till försök till mord, våldtäkt, grovt utnyttjande av barn för sexuell posering, grovt barnpornografibrott, grov misshandel, grovt olaga tvång, uppmaning till självmord, grovt djurplågeri, olaga våldsskildring, grovt olaga hot och involverande av underårig i brottslighet.

Flera av de misstänkta brotten ska enligt åklagaren ha begåtts på distans via internet. Målsägandena är bland annat barn och unga som enligt åtalet ska ha pressats att skada sig själva, begå våldshandlingar eller utsatts för sexuella övergrepp.

Åklagaren beskriver 18-åringens misstänkta brottslighet som en del av att han varit en centralgestalt i våldsbejakande misantropiska nätmiljöer som The Com och 764.

Källa: Åklagarmyndigheten

Ämnen i artikeln