Folkviljan och manschettrasismen

Bland talarna märktes Kenneth Sandberg, före detta vänsterpartist och grundare av missnöjespartiet Kommunens väl i Kävlinge, Lundaprofessorn och socialantropologen Kajsa Ekholm-Friedman, den moderate riksdagsledamoten Sten Andersson samt Åke Björck, moderat kommunledamot i Norrköping.

Folkviljans ledare understryker att det är en seriös och fullt demokratisk organisation. Mötet var offentligt. Expos ansvarige utgivare Jonas Hellentin var där för att bevaka tillställningen, ställa frågor och höra på föredragningarna. Men han fick inte komma in.

Vi har dock en god uppfattning om vilka personer som var närvarande mötet. En komplett förteckning kunde vara ett utdrag ur extremhögerns Vem är vem. Bland åhörarna fanns gott om kända nazister och rasister. Sven Davidsson från naziorganisationen Hembygdspartiet, tidigare ledare för den rasistiska kampanjorganisationen Bevara Sverige Svenskt och före detta medlem av Sverigedemokraterna. Där fanns Lars Hultén, ledare för 30 Novemberföreningen och ordförande i Sveriges Nationella Förbund, landets äldsta högerextrema organisation. Nazipoeten Curt Eiberling var välkommen till Folkviljans möte. Representanter från Blågula frågor och Ny Demokrati var också på plats.

På mötet talade personer som inte säger sig vara medlemmar i Folkviljan, men ändå anser att de åsikter och värdringar som organisationen framför, i någon mån är legitima och riktiga.

Den moderate riksdagsledamoten Sten Andersson var en av dem. Efter sitt tal på Folkviljans möte krävde ungdomsförbundets ordförande Thomas Idergaard att Andersson skulle uteslutas ur Moderaterna. Efter en omröstning beslutade dock Skånedistriktet att låta honom stanna i partiet.
Folkviljans möte väckte en viss medial snålblåst, och uppenbarligen kände några av deltagarna ett behov att rättfärdiga sin närvaro. Vid två tillfällen i maj tog professor Kajsa Ekholm-Friedman DN:s debattsida i anspråk för att förklara varför hon deltog på mötet. Rubriken »Invandringen leder till sönderfall« ger en bra sammanfattning av innehållet i hennes första artikel. För de som följt invandrarfientliga tidskrifter som Fri Information och Blågula frågor är argumenten välbekanta: Sverige håller på att kolo-nialiseras av invandrare och det mångkulturella samhället leder bara till krig och elände. Därefter hävdar biträdande professorn att hon inte är vare sig främlingsfientlig eller rasist.

Hennes argument torpederas grundligt som »vetenskapligt ohållbara« av professorerna Bo Rothstein och Leif Lewin några dagar senare. Kajsa Ekholm-Friedman återkommer dock med en replik som hävdar att hennes motståndare »lägger sig på en besvärande låg intellektuell nivå«. För att höja debattnivån går hon istället till angrepp mot en av Expos medarbetare, som överhuvudtaget inte varit inblandad i debatten.

Moderat avhoppare

Folkviljan är den senaste i raden av invandrarfientliga projekt som dragits igång på 1990-talet.

Organisationens ursprung kan spåras till moderaternas kongress 1992, då en liten grupp i partiet försökte få gehör för främlingsfientliga åsikter. Deras motioner avfärdades tämligen summariskt av kongressen, vilket ledde till några avhopp. Bland dem fanns Eva Bergquist, läkare från Kolbäck. Strax efter kongressen startade hon tidskriften Fri Information, som sedan dess utkommit regelbundet.

Fri Information innehåller ofta artiklar med en rå och öppet rasistisk ton. När två nynazister mördade Gerard Gbeyo i Klippan skrev tidningen: »De två åtalade riskerar stränga straff för ett s k rasistiskt mord. Det är dyrare att mörda en afrikansk bedragare än en oförvitlig svensk«.

Med Fri Information som epicentrum har flera nätverk av främlingsfientliga grupper vuxit fram. Några av dem har en akademisk ansats; andra bygger på i grunden socialistiska och solidariska perspektiv som vänts till främlingsfientlighet och rasism. (Se Expo nr 2 och 3/96 samt nr 2/97)

Flyktingfientlig lobby

Ett av dessa nätverk var den flyktingfientliga lobbygruppen Samfundet för nationell och internationell utveckling, som leds av Åke Wedin, Ingrid Björkman och Jan Elfversson. Trion har sammanfattat sina idéer i två böcker: Invandring, utveckling eller sammanbrott på eget förlag och Flyktingpolitikens andra steg – återvandring som utvecklingsstöd på sns förlag.

Samfundet bedrev en omfattande lobbying med brevkampajer och personliga kontakter för att åstadkomma en restriktivare flykting- och invandringspolitik. Måltavlorna var bland annat regeringstjänstemän, statliga utredningar, kommunpolitiker och företagare. En av kampanjerna riktades direkt mot den utvisningshotade familjen Sincari i Åsele. En annan kampanj uppmanade aktivisterna att »hota med att gå ur kyrkan« om den inte förkastade sin liberala inställning i asylfrågor. En tredje kampanj uppmanade till utpressning genom hot om ekonomisk bojkott av företag som ingår i nätverket Sverige 2000 och verkar för att integrera invandrare på arbetsmarknaden.

Expo avslöjade Samfundets verksamhet våren 1996. Uppmärksamheten blev besvärande för ledartrojkan, och resulterade i organisatoriska förändringar.

Ledartrion Wedin, Björkman och Elfversson försvann snabbt ur rampljuset. I maj 1996 delades aktivisterna upp i fyra regionala nätverk med egna föreningar: Nätverk ost, syd, väst och mellan.

Rädda Sverige

Under hösten och vintern 1996 övertog de fyra nätverken Samfundets verksamhet. I utskick uppmanas medlemmarna att skriva brev, insändare och debattartiklar till beslutsfattare, tjänstemän och publicister. Ofta bifogas förslag på formuleringar, andra debattartiklar och lämpliga »bearbetningsobjekt«.

Uppdelningen i regionala grupper innebar dock också problem; den centrala samordningen försvann och kampanjerna blev mindre effektiva.

I januari 1997 sammanträdde samordningsgruppen för de fyra regionala nätverken och fattade beslut om en ny strategi; att bilda en riksorganisation för ett projekt med den storslagna rubriken »Rädda Sverige«.

Först föreslogs att den nya organisationen skulle heta Folkviljan i invandringsfrågan. Det ändrades senare till Folkviljan och massinvandringen.

Organisationens uttalade syfte är att skaffa sig ett maximalt inflytande över rikspolitiken inför valet 1998. Beroende på vallagens nya utformning ges olika förslag för att påverka:

1) mobilisering av röster för det parti som går Folkviljans förslag till mötes; 2) skapande av allians mellan icke-etablerade partier;
3) strykningar enligt personvalssystemet, och
4) bildandet av ett helt nytt parti.

Utesluten vänsterpartist

Ett av förslagen har Folkviljan redan fått se förverkligat. I Skåne bildades en valallians mellan uttalat rasistpopulistiska partier som Sjöbopartiet, Skånepartiet, Framstegspartiet, Centrumdemokraterna, Ny Demokrati och Kommunens väl. Alliansen antog namnet Skånes väl och siktar på att ta sig in i det nybildade Skåneparlamentet 1998. Det regionala Skåneparlamentet består av Malmöhus och Kristianstads län, en region där rasistiska och populistiska partier sedan länge har ett större inflytande på kommunnivå än någon annanstans i Sverige.

En av grundarna av Skånes väl är Kenneth Sandberg, som också är tillförordnad ordförande i Folkviljan.

Under 16 år var han aktiv i vänsterpartiet, där hans rasistiska uttalanden ledde till att han uteslöts i början av 1990-talet. Då bildade han istället Kommunens väl i Kävlinge. I förra valet fick partiet 15,8 procent och 8 mandat i kommunfullmäktige.

Lite mer överaskande är att den mångfasetterade Kenneth Sandberg arbetar på Invandrarverkets regionalkontor i Malmö. Hans anställning har upprört många och flera organisationer har krävt att han skall sparkas. Hans tjänst på Invandrarverket har också ifrågasatts av riksdagsledamoten Margitta Edgren (fp). Hon har ställt en skriftlig fråga till Leif Blomberg, om det är lämpligt att en öppet flyktingfientlig person arbetar som utredare av flyktingars rätt att stanna i Sverige.

Det är intressant att nätverket valt just namnet Folkviljan och massinvandringen för sin organisation. Namnet ger dels sken av att organisationens uppfattningar är ett uttryck för eller rent av är folkets vilja. Dels antyder namnet att Sverige har en massinvandring, vilket inte överensstämmer med verklighetens kraftigt dalande invandringssiffror de senaste åren.

Folkviljan är ingen helt ny företeelse i Sverige. En motsvarighet i form av den rasistiska kampanjorganisationen Bevara Sverige Svenskt (BSS) skapades redan i slutet av 1970-talet. bss var tänkt som en »folkrörelse mot invandringen«. Gruppen fick aldrig något större inflytande, inte minst därför att den attraherade många av 1980-talets mest våldsamma militanter i den nynazistiska rörelsen, och därför att grundarna bestod av nazister. bss saknade helt enkelt trovärdighet i bredare folklager.

Folkviljan säger ungefär samma sak som bss, men har lärt sig att formulera sig på korrekt svenska och hålla en distans till det uniformerade gardet.

Folkviljan är redan idag långt mer framgångsrik än BSS någonsin blev, och är i full färd med att bygga sin basorganisation. Sedan i november 1996 har flyg0blad som undertecknats av Folkviljan distribuerats i bland annat Motala, Laxå, Halmstad, Örebro, Lund, Söderköping och Visby. Gruppen har också startat en egen hemsida på Internet.

Folkviljan har också fått en mycket bra start rent massmedialt och har även annoserat efter medlemmar i dagspressen. Med tanke på persongalleriet bakom handlar det om en organisation som kan få ett betydande inflytande i nästa års valrörelse.

Andreas Rosenlund/Expo
© Expo 1997

Bakgrund

Folkviljan i själva verket
(Expo nr 3 - 1997)

På mötet den 27 april valde Folkviljan en styrelse: ordförande Kenneth Sandberg från Kävlinge, Vilhelm Sjölin från Skärholmen/Nätverk Ost, Erik Groth från Göteborg/Nätverk Väst, Karl-Johan Lidefeldt från Mariestad/Nätverk Mellan, och Peder Norrby från Stockholm som representerar den närstående organisationen Svensk kultur.

Bland medlemmarna noteras flera aktivister från olika högerextrema grupper. Karl Erik Nilsson, Sjöbo, har en bakgrund i nazistiska Frisinnade Unionspartiet och Svenska Folkets Väl; Karl-Johan Lidefelt, Mariestad, kommer närmast från Samfundet för nationell och internationell utveckling; Rune Pettersson, Motala, härstammar från Framstegspartiet och Sjöbopartiet; Mikael Rosén, Landvetter är redaktör för den antisemitiska tidskriften Adoremus in Aeternum; och Berit di Girolamo, Helsingborg, medlem i Svensk Samling och tidigare i Framstegspartiet. Där finns också Berit AM Eriksson, Jönköping, som skrivit boken Ögonblick i själva verket som hyllas i främlingsfientliga kretsar.

Kontaktperson för Folkviljan är Gun Kullberg, som redan 1991 stod på Sverigedemokraternas vallista i Stockholm.

Till skillnad från de vanliga invandrarfientliga grupperna kommer Folkviljans medlemmar från de välsituerades skarar i samhället. Föreningen har goda kontakter bland akademiker, och i styrelsen återfinns titlar som universitetslektor, civilingenjör, arkitekt, forskningsdirektör m fl.

De mest entusiastiska supportrarna är dock inte den »tyska majoritet« som Folkviljan säger sig tala för, utan det vanliga järngänget av rasistgrupper. Folkviljan hyllas av Percy Brunström och Medborgarpartiet, och framför allt Sverigedemokraterna, som har läst upp Kajsa Ekholm-Friedmans DN-artikel i sina närradiosändningar.

Den som vill köpa den video som Nätverk Syd producerat – en av de organisationer som grundat Folkviljan – kan med fördel vända sig till Nationalsocialistiska Europeiska Arbetarpartiet i Norrköping. Partiet samarbetar med Svensk Samling i Helsingborg som i sin tur samarbetar med Sverigedemokraterna.

© Expo 1997
(Expo nr 3 - 1997)

Kommentar: Kurdo Baksi

»Cynism som gränsar till rasism«

En av de personer som reagerat mot Kajsa Ekholm-Friedmans debattartikel i DN är Kurdo Baksi, som anmälde texten för hets mot folkgrupp. Varför?

–Hon talar om illojala invandrare vilket fick mig att reagera. Är det verkligen hon som skall bestämma vem som är illojal eller inte? Det är allvarligt när en biträdande professor vädrar inhumana åsikter.

–Hennes artikel andas en cynism som gränsar till rasism. Hon underblåser känslor som hetsar fattiga människor mot andra fattiga människor. Hon pekar bara på det negativa och stöder indirekt rasistiska krafter.

Ska man ska ta Folkviljan på allvar?

–Det pågår en rasistisk offensiv i landet just nu och de får ett utrymme i media som de aldrig tidigare fått. Jag är orolig över att det börjar bli »inne« med rasistiska uttalanden. Det är mycket allvarligt, kommenterar Kurdo Baksi.

I slutet av maj beslutade justitiekanslern att inte väcka åtal mot artikeln. jk ansåg att den inte överskred gränsen för en saklig och vederhäftig diskussion.