Publicerad 2003-04-16 22:02
De senaste månaderna har en rad uppmärksammade åtal mot nazister av-gjorts i domstol. Med få undantag – Lisbeth Johansson som åtalade polismördarna i Malexander – har svenska åklagare uppvisat en brutal brist på kunskap om nynazism.
Mest anmärkningsvärda är de två rättegångarna mot nazistledaren Erik Blücher det senaste året.
I första fallet dömdes Blücher till tre månaders fängelse för hets mot folkgrupp som ansvarig utgivare av vit makt-skivor på Ragnarock Records.
Glädjen blev kortvarig. I september ifjol upphävde hovrätten fängelsestraffet med motiveringen att Blüchers rashets var en »engångsföreteelse«.
Domstolen hade alltså missat att Blücher i snart 30 år varit en av de ledande naziorganisatörerna i Europa och att han står bakom ett av världens största nazistiska skivbolag.
Den andra rättegången avgjordes i Helsingborg i mars. Blücher var åtalad för liknande brott. Han frikändes. Åklagaren i målet tycktes oförberedd, kän-de inte till vilka nazigrupper målet gällde och glömde kontrollera enkla fakta.
Domsluten mot Blücher är en skandal som ökar misstroendet mot rättsväsendet.
Det handlar det inte om att åklagare inte vill åtala. Det handlar om att åklagare saknar kompetens i ämnet.
Det finns alltså anledning för justitieministern att fundera över åtgärder. Ett rimligt krav bör vara att åklagare som hanterar nazistiska brott ges särskild utbildning, precis som det fordras särskild kompetens för att hantera t ex ekonomisk brottslighet. Som det är nu skrattar den internationella nynazismen åt svenska domstolar.
© Expo 2000
(Expo/Svartvit nr 2-2000)
Vill du att fler ska kunna läsa artiklar som den här?
Hjälp oss att fortsätta granska och sprida våra artiklar utan betalväggar.
Stå upp för demokratin. Bli månadsgivare
Annons
Ämnen
Följ Expo i sociala medier
Följ Expo i sociala medier
I veckan blev Stockholms tingsrätt skådeplats för extremhögerns senaste strategi för att tysta meningsmotståndare.