Välkommen hem, Micke

Platsen är hemma hos en av ledarna för Nationalsocialistisk Front (NSF) i Karlskrona. Micke Ekman befinner sig där på ett av sina besök hos »kamraterna« i NSF genom åren.

Mikael Ekman började studera nazismen för fem år sedan. Det hela började med att en klasskamrat kom till skolan efter sommarlovet iförd NSF:s »nazistuniform«.

– Jag blev rasande och den första impulsen var att gå och lappa till honom, men någonstans där tog det stopp och jag tänkte till. Istället började jag fundera över varför han hade gått med i NSF.

Det blev början på en omfattande forskning om nazismen och varför den attraherar ungdomar. Med några antirasistiska kamrater startade Micke Ungdom mot rasism i Karlskrona och började därefter arbeta för Frisam Flykting.

Sedan 1996 har han i hemlighet arbetat för Expo med att samla information om NSF och andra nazigrupper. En stor del av informationen har hamnat i olika artiklar i Expo och andra massmedia.

Under åren har han haft ett vanskligt förhållande till NSF. För att få fram mer information blev han medlem i NSF 1998 – eller år 109 som nazisterna brukar säga. De syftar på 109 år sedan Hitler föddes. Han har därför kunnat följa NSF:s utveckling delvis från insidan.

Eftersom Karlskrona är en liten stad och hans engagemang för Frisam Flykting inte var någon hemlighet har man bland NSF:s ledare stundom varit misstänksamma mot Micke. De visste att han inte var nazist, men de hoppades att han skulle sprida en positiv bild av NSF.

Att han arbetat för Frisam kunde accepteras; vad de aldrig känt till var att Micke också arbetat för Expo i flera år.

• Hur tror du NSF reagerar då du avslöjar att du arbetar med Expo?

– Äsch, de kommer naturligtvis att säga att de känt till det hela tiden. Vad ska de annars säga. Det är standardsvaret.

• Hur vill du beskriva NSF?

– NSF är en liten men växande politisk sekt. Det är den i särklass viktigaste och bäst organiserade nazistgruppen i Sverige sedan andra världskriget. Politiskt sett är det ett klassiskt nazistparti som tagit väldigt mycket intryck av gamla nazistgrupper.

– Deras partiprogram är i stort sett en förkortad version av det nazistiska så kallade »Furu-gårdspartiet« på 1930-talet. Självklart är den viktigaste grundstenen rasbiologi, liksom i SNSP betonas judehatet hårt.

• Vilka leder NSF?

– Den person jag hade mest kontakt med var Björn Björkqvist, NSF:s propagandachef. Han är tillsammans med kassören Anders Ärleskog den som egentligen styr NSF.

– Anders Högström, partiledaren, är delvis en frontfigur som i själva verket är mest intresserad av Tysklands nazistiska historia. Han fattar vissa beslut, men läser knappt partitidningen Den Sanne Nationalsocialisten.

– Björkqvist är den utpräglade konspirationsteoretikern. Han spårar judiska komplotter överallt och uttalar sällan en mening utan att ordet jude finns med.

– En annan viktig person är Kim Blomkvist som håller i stora delar av propagandaapparaten. Han är bland annat redaktör för tidningen Stormpress, som han gav ut tillsammans med Andreas Axelsson, en av de nazister som greps efter polismorden i Malexander. Blomkvist är även en av de drivande personerna bakom tidningen Svensk Frihetskamp, organ för Svenska Rättsförbundet som mobiliserar stöd för nazister som åtalas för »politiska brott«.

• Finns det kopplingar till Erik Blücher och Ragnarock Records?

– Ett av de första besluten NSF tog var att de inte skulle låta sig bli beroende av någon annan organisation. Trots detta utvecklades ett intimt samarbete mellan NSF och Blood & Honour Scandinavia som styrs av Erik Blücher.

– Orsaken var att Blücher hade pengar. Han har varit en av NSF:s största finansiärer.

– Förhållandet mellan Blücher och NSF är dock inte okomplicerat. NSF bevakar svartsjukt sitt oberoende och förbjöd till och med Blücher att tala på NSF-möten då han hade gjort för mycket reklam för Blood & Honour. Grunden till detta tror jag var att B&H blivit alltför mycket konkurrent om nya medlemmar till NSF.

• Du har mer NSF-material än vad de flesta NSF-aktivister har. Vad ska du göra med det?

– Nu kommer jag att arbeta på heltid för Expo ett tag. Första steget är att sammanställa materialet som sedan förhoppningsvis blir en bok. Jag är också inbokad för en rad föredrag om nazismen.

• Varför började du jobba med Expo?

– Jag kom i kontakt med Expo genom Ungdom mot rasism redan 1995, precis då första numret hade kommit ut. Då jag hade läst första numret såg jag att det kunde bli en mycket bra tidning.

– 1996 fick jag reda på ett nazistmöte och ringde och tipsade Expo. Efter ett tag blev övergången helt naturlig att jag började arbeta för Expo. 1997 bjöds jag upp och fick träffa redaktionen. Sedan dess har jag varit fast medarbetare.

© Expo 1999
(Expo/Svartvitt nr 3/4 - 1999)