Du läser just nu gratis innehåll

Ditt stöd hjälper oss bekämpa rasism och främja demokrati genom granskning och kunskapsspridning.

- En fackförening är en sammanslutning för att tillvarata arbetstagarnas intressen. Då har man mål för att uppnå detta. De här målen är medlemmarna tvungna att ställa upp på. Om det då är så att man har en medlem som har mål som är främmande för den fackliga rörelsen kan man utesluta den, säger Kurt Junesjö till Expo.se.

Okunnigt och korkat

Han beskriver talet om en grundlagsskyddad rätt att vara med i en facklig organisation som ”okunnigt” och ”korkat”. Fackföreningsrörelsen är ingen statlig institution utan en ideell organisation, en rent privaträttslig verksamhet som inte staten ska lägga i, betonar han.

- En fackförenings verksamhet regleras av stadgarna. De allra flesta fackföreningar har inskrivet i sina stadgar att man ska främja demokratiska värden och är det så att man har en medlem som avviker från de demokratiska värdena är det upp till organisationen hur man vill agera.

Ingen grundlagsskyddad rätt

Att en del politiska och fackliga företrädare hänvisar till någon form av grundlagsskyddad rätt ser han som mycket besynnerligt.

- Att säga att regeringsformen eller grundlagen reglerar detta är okunnigt. Den reglerar naturligtvis inte en facklig organisationens inre verksamhet. Fackföreningsrörelsen är en politisk rörelse för att främja sina medlemmars intressen och under iakttagande av normala demokratiska värden. Den dag en facklig organisation inte får kämpa för sina mål är det inte längre en facklig organisation, fortsätter Junesjö.

Femtio års praxis

Eftersom det fackliga medlemskapet också är kopplat till vissa rättigheter på arbetsplatsen finns det en möjlighet att få ett uteslutningsbeslut prövat i domstol. Men har uteslutningen skett på en saklig och objektiv grund är det i princip omöjligt att få det ändrat, enligt Kurt Junesjö.

- Domstolen gör ingen ingående granskning om hur fackföreningsrörelsen gjort sina beslut och samma praxis har gällt sedan 50-talet. Högsta domstolen har tagit en rad beslut i denna fråga och det finns inga bestämmelser i EU som pekar åt annat håll.

Olika krav på medlemmar

Detsamma gäller hjälpen till arbetstagare som av någon anledning kommer i tvist med sin arbetsgivare. En person som betett sig illa mot andra på arbetsplatsen eller brutit mot regler som fackförbundet ställt upp och till exempel betett sig rasistisk mot sina arbetskamrater kan nekas rättshjälp.
Olika fackförbund kan ha olika krav på sina medlemmar. Hotell och restauranganställdas förbund har till exempel en policy om att inte försvara medlemmar som hanterar svarta pengar.

- Det är en moralisk värdering som varje fackförbund får göra, säger Kurt Junesjö.

Ämnen i artikeln