EU/09 | Extremhögerns kandidater

Publicerad 2009-05-13 14:47

Vilket inflytande har extremhögern i sina hemländer och vilka partier kandiderar till Europaparlamentet? Expo listar läget i samtliga EU-länder.
»»Ladda ner listan som pdf

Belgien


Regering: Bred koalition av kristdemokrater, liberaler och socialdemokrater sedan våren 2008. Vlaams Belang har 18 ledamöter i det belgiska parlamentet.

Kandidaterna: Vlaams Belang har tre ledamöter i Europaparlamentet och ställer upp i valet under parollen ”Det är vårt land”. Toppkandidat är Frank Vanhecke.


Bulgarien


Regering: Bulgarien styrs av en mycket bred koalition av vänsterpartier. Natsionalen Syuz Ataka (Attack) fick nio procent i parlamentsvalet 2005.

Kandidaterna: Attack har tre ledamöter i Europaparlamentet och ställer upp i valet igen. Det har goda chanser att behålla åtminstone några av sina platser.


Cypern


Regering: Cypern har EU:s enda kommunistiska statschef, Vouli Antiprosopon. Landet är delat i en grekiskcypriotisk och en turkiskcypriotisk del. Det är den grekiskcypriotiska delen som är medlem i den europeiska unionen. Inga större högerextrema partier.


Danmark


Regering: Mitten-höger, med stöd av Dansk folkeparti (DF), sedan 2001. DF fick 13,6 procent i senaste valet och bidrog starkt till maktskiftet.

Kandidaterna: Dansk Folkeparti ställer upp i Europavalet. Toppkandidat är Morten Messerschmidt.


Estland


Regering: Landet styrs av en bred koalition av liberaler, liberalkonservativa och socialdemokrater. Estland har inga högerextrema partier med större inflytande.


Finland


Regering: Finland har en mittenhögerregering under Matti Vanhanen. Det nationalistiska missnöjespartiet Sannfinländarna fick 4,1 procent i senaste valet och har fem mandat i det nationella parlamentet.

Kandidaterna: Sannfinländarna kandiderar med Helena Aaltonen som toppkandidat.


Frankrike


Regering: Högermannen Sarkozy är president sedan 2007. Konservativa gaullister har majoritet i Nationalförsamlingen sedan 2002. Högerextremisten Jean-Marie Le Pen fick drygt 10 procent i senaste presidentvalet, en minskning från knappt 17 procent år 2002.

Kandidaterna: Frankrike har sju högerextrema -ledamöter i Europaparlamentet, från Front National (FN), Mouvement pour la France och Parti de la France. FN ställer upp i alla sex valdistrikt under parollen ”Europa har ont”. Le Pen, dottern Marine Le Pen och vice ordföranden Bruno Gollnisch är toppkandidater i tre av dem. Den tidigare gaullisten och starkt invandringskritiska Philippe de Villiers har rekryterats av Libertas och kandiderar för dem. Carl Lang, tidigare representant för FN, kandiderar för en andra mandatperiod.


Grekland


Regering: Grekland har en högerregering ledd av Kostas Karamanlis. Främlingsfientliga LAOS fick knappt 4 procent i senaste valet.

Kandidaterna: LAOS ställer upp i EU-valet. Dessutom kandiderar nazisterna i Hris Avgi, dock utan några större chanser att ta sig in.


Holland


Regering: Kristdemokratiska CDA lett av Jan-Peter Balkenende har dominerat regeringarna sedan 2002. Högerpopulisterna i Frihetspartiet (PVV) har nio ledamöter i Representanhuset.

Kandidaterna: Holland har inga högerextremister i Europaparlamentet ännu. PVV ställer upp i Europavalet under parollen ”För Nederländerna”. Toppkandidat är Barry Madlener från Rotterdam.


Irland


Regering: Irlands koalitionsregering leds av det konservativa nationalistiska partiet Fianna Fáil. Rörelsen Immigration Control Platform har ställt upp med kandidater till parlamentet men har inga mandat.

Kandidaterna: Irland har inga större högerextrema partier som ställer upp i EU-valet.


Italien


Regering: Italien styrs av en koalitionsregering bestående av l Popolo della Libertà (PdL) och Lega Nord. Det förra bildades officiellt i mars 2009 sedan premiärminister Berlusconis konservativa -populistparti Forza Italia slagits ihop med högextremisterna i Alleanza Nationale.

Kandidaterna: Italien har ett flertal extremistpartier representerade i Europaparlamentet. Flera gamla högerextremister som kandiderar ingår nu i PdL. Fascisterna i Fiamma Tricolore och Forza Nuova kandiderar, högerextrema Lega Nord likaså.


Lettland


Regering: Liberalkonservativ minoritetsregering med stöd av småpartier. Populistpartier med mycket konservativa värderingar har drygt 9 procent i parlamentet. Ett av dem, Latvijas Pirm partija (LPP/LC), har ingått i regeringskoalition. Partiet Tvzemei un Brvbai/LNNK, (6 procent) driver en mycket minoritetsfientlig politik.

Kandidaterna: Tvzemei un Brvbai/LNNK kandiderar, liksom LPP/LC.


Litauen


Regering: Styrs av en partipolitiskt obunden president.
Inga betydande extremistpartier i parlamentet även om det finns många småpartier.


Luxemburg


Regering: Kristdemokratisk-socialdemokratisk regering. Inga större högerextrema partier.


Malta


Regering: Landet har i princip ett tvåpartisystem med två jämnstora etablerade partier, det högerkonservativa Nationalistpartiet (i regering) och socialdemokraterna. Båda för en restriktiv flyktingpolitik.


Polen


Regering: Styrs av presidenten Lech Kaczyski, ledare för det ultrakonservativa Prawo i Sprawiedliwo, PiS. Extremistpartierna Liga Polskich Rodzin (LPR) och Samoobrona RP (SoRP) som under en period ingick i regeringen är nu helt marginaliserade.

Kandidaterna: Alla tre partierna har minst en plats i EU:s parlament. LPR, PiS och SoRP kandiderar igen.


Portugal


Regering: Vänsterregering sedan 2005. Kandidaterna: Partido Nacional Renovador (PNR) ställer upp under parollen ”basta de federastas”.


Rumänien


Regering: En koalition av centrister och liberaler.
Kandidaterna: Partidul Romania Mare (PRM), Storrumänska partiet, hade fram till årsskiftet fem observatörsposter i Europaparlamentet men förlorade dem efter valet i november. PRM hoppas på revansch i EU-valet. Partiledaren Corneliu är toppkandidat.


Slovakien


Regering: Vänster-extremhögerkoalition ledd av socialdemokraten Robert Fico. Högerextrema Slovenská Národná Strana (SNS) sitter med i regeringen.

Kandidaterna: SNS ställer upp i EU-valet.


Slovenien


Regering: 2008 förlorade det länge dominerande liberalkonservativa partiet till socialdemokraterna. Slovenska nationalistpartiet, ett EU-skeptiskt nationalistiskt parti, fick drygt 6 procent av rösterna i senaste valet. Inga betydande extremistpartier.


Spanien


Regering: Styrs av socialister sedan 2004. Landet har inga främlingsfientliga partier i parlamentet.

Kandidaterna: Några olika nationalistpartier döpta efter sina respektive valdistrikt kandiderar.


Storbritannien


Regering: Socialdemokratiska Labour styr sedan 1997. Inget högerextremt parti i det brittiska parlamentet, men det högerextrema British National Party (BNP) har nått en del lokala framgångar. Högerpopulisten Ashley Mote har en plats i Europaparlamentet.

Kandidaterna: BNP kandiderar och kallar sin kampanj ”Battle for Britain”. Ashley Mote har valt att inte ställa upp för omval.


Sverige


Regering: Mitten-höger, sedan 2006. Inget främlingsfientligt parti i riksdagen.

Kandidaterna: Sverigedemokraterna ställer upp i 
EU-valet under parollen ”Ge oss Sverige tillbaka”.


Tjeckien


Regering: Styrs sedan 2004 av liberalkonservativa. Inga betydande extremistpartier.


Tyskland


Regering: Höger-vänsterkoalition sedan 2005. Inget främlingsfientligt parti i Bundestag, men Nationaldemokratische Partei Deutchlands (NPD) sitter i fyra delstatsparlament och Deutche Volksunion (DVU) i ett.

Kandidaterna: Inga tyska högerextremister sitter ännu i Europaparlamentet, men DVU ställer upp i valet.


Ungern


Regering: Styrdes fram till maj 2008 av en koalitionsregering av socialdemokrater och socialliberaler. De senare hoppade av. Inga betydande extremistpartier.


Österrike


Regering: Österrike hade en konservativ-högerextrem regering (ÖVP-FPÖ) 1999-2007, därefter en socialdemokratisk-konservativ. Främlingsfientliga framgångar i valet år 2008 då Freiheitliche Partei Österreichs (FPÖ) fick knappt 18 procent och den nu avlidne Jörg Haiders parti Bundnis Zukunft Österrech (BZÖ) knappt 11 procent.

Kandidaterna: FPÖ har en representant i Europaparlamentet. Både FPÖ och BZÖ ställer upp i EU-valet.

Facebookhärvan

Expos ideella reporter Morgan Finnsiö i Aftonbladet TV om Cambridge Analytica.