Låter sig inte tystas av muslimhatet

Shadi Salame, 35, är sjöingenjör. Han har under många år arbetat som teknisk chef på färjor. I dag utgår han från Sverige, men sjöfartsjobbet har tidigare lett honom till såväl Europa som Asien. Även hans familj har en kringflackande bakgrund, men det är en historia av ofrivilliga uppbrott och flykt – som i början av 1990-talet ledde dem från Syrien till Sverige.

 Men för Shadi Salame är Kalmar den plats han kallar sitt hem.

– Hela min barndom är ju Kalmar. Alla mina kompisar. Allting är i Kalmar. Minns ingenting annat, säger Shadi Salame.

Han berättar att det händer att telefonen ringer sent på kvällarna och att någon på andra änden ber honom ta sitt pick och pack och åka hem. Shadi Salame skrattar lätt uppgivet när han berättar om hur det kan vara att leva som praktiserande muslim.

– Ja, det blir lite förvirrande. Man får känslan att alla inte riktigt hängt med i svängarna. Det är så här Sverige ser ut. Vi ser oss som svenskar oavsett om den ena eller andra inte vill acceptera det, säger han.

För Shadi Salame är religionen viktig, något han är uppvuxen med – och även om det inte varit någon strikt islam, så har bönen alltid varit en central del av hans liv.

För drygt tre år sedan återvände han till Kalmar efter nästan ett decennium utomlands. Han bestämde sig då för att försöka göra något åt att det inte finns en ordentlig plats för muslimer i kommunen att utöva sin tro på, en ändamålsenlig moské och inte bara som i dag, en för liten och trång källarlokal. Dessutom konstaterade han att det saknades en central organisation, liknande Svenska kyrkan, för att ta ett större socialt ansvar och samverka för att bemöta samhällets utmaningar.

Detta blev början på en resa vars slut vi ännu inte har sett.

– Det kändes fel att så lite hänt för att ta oss närmare varandra genom åren jag varit borta. Tvärtom, samhället kändes mer polariserat. Vi är långt bort från varandra i en tid då vi mer än någonsin behöver närma oss varandra för en bättre framtid. Men jag ställde mig frågan, ska vi bara gnälla eller ska vi göra något åt det?

Shadi Salame började prata med flera av de muslimska föreningarna i Kalmar, som den bosniska, somaliska och så vidare. Han kunde konstatera att det fanns ett intresse att ta tag i detta, men också en utbredd känsla av att det inte var möjligt, att tidigare försök inte fungerat och att han saknade den erfarenhet som behövdes för att driva ett sådant här projekt. Framför allt påpekades att det inte skulle gå ihop ekonomiskt.

 Men Shadi Salame lät sig inte nedslås, han visste att han genom jobbet hade en lång erfarenhet av att leda projekt och större organisationer.

– Jag började söka efter andra unga som tänkte ungefär som jag. Vi var en handfull personer som började skissa på en plan på vad vi ville uppnå och hur vi skulle kunna samverka med kommun, myndigheter och andra trossamfund som bland annat Svenska kyrkan.

Han påpekar att det finns en misstro mot myndigheter bland vissa muslimer och att de ville bygga broar.

– Det första vi sökte efter var om det fanns en befintlig lokal som skulle kunna fylla våra behov. Rätt snart stod det klart att så inte var fallet och att bygga en egen moské var det alternativ som återstod.

Det bildades en förening som skulle kunna driva projektet, Muslimska trossamfundet i Kalmar, och Shadi Salame blev dess ordförande. Det beslutades tidigt att pengarna till bygget skulle samlas in i Sverige.

– Vi ägnade dagar och nätter åt att fundera på hur vi bäst skulle bygga upp vår organisation, organisera insamlingen av medel och strukturera arbetsflödet inom vår tekniska projektledningsgrupp. Ett beslut vi tog tidigt var att vi inte ville göra detta till en valfråga, så vi väntade med att skicka in en ansökan om markreservation till efter valet 2022.

Shadi Salame berättar att efter att ansökan var inskickad så lade kommunens tjänstemän fram ett förslag till politikerna om att reservera marken. Syftet med detta var att möjliggöra en utredning av platsen och utformningen av en detaljplan för området. Shadi Salame poängterar att den aktuella tomten tidigare har identifierats som lämplig för denna typ av verksamhet i en fördjupad översiktsplan.

Men få trodde att summorna som krävs för ett sådant här projekt skulle trilla in. Andra menade att samhället inte skulle acceptera en moské oavsett.

Efter noga övervägande och dialog har utländsk finansiering från andra länder valts bort. Böneutrop från fastigheten valdes också bort. Detta delvis för att undvika att stöta sig med omgivningen.

För att få ihop de medel som krävs för bygget, så valde de att försöka få många att bidra med mindre summor.

– Vi försökte nå ut på olika sätt. Vi använde sociala medier som Tiktok, vi erbjöd till exempel möjligheten att finansiera en kvadratmeter. Vi trodde på det här, men blev ändå chockade hur generösa folk var. Vi samlade in tio miljoner på fem månader.

Saker gick framåt, men även motståndet började göra sig hört.

När Sverigedemokraterna gick ut med att de ville stoppa moskébygget var det många som återigen kände att det här kommer inte att gå vägen. Känslan förstärktes när partiet dessutom började sprida rykten om ogrundade anklagelser om extremism och terrorkopplingar.

 Den som tog täten för motståndet från SD:s sida var fullmäktigepolitikern Jonathan Sager. Men några belägg för sina anklagelser lade han inte fram och när Expo sökt honom svarar han först att han ställer upp på en intervju, men gör sig sen oanträffbar och svarar efter det varken på telefon, sms eller mejl.

Sager går i februari förra året även ut och säger att partiet startar en namninsamling för att försöka få till en folkomröstning om moskébygget.

 SD sprider även en konspirationsteori om att kommunstyrelsens ordförande Johan Persson (S) slutit ett avtal med ”muslimerna” innan valet om att om han får behålla makten så får ”de” sin moské. Han har upprepade gånger fått gå ut att förneka detta och gör så även när Expo frågar. Men att påståendet helt saknar belägg hindrade inte SD för att fortsätta sprida desinformationen.

– De hetsar och sprider osanningar i syfte att skapa splittring och misstro. Och på ett vis lyckas de. SD matar den misstänksamhet mot samhället som existerar bland vissa muslimer och underminerar och motarbetar våra ansträngningar att bygga broar.

Föreningen var dock inte beredd att slänga in handduken. 

– Men jag är den första att medge att lögnkampanjerna är frustrerande, och kände att de kanske skulle lyckas göra invånarna i Kalmar negativt inställda. Jag menar att anklaga någon för terrorkopplingar är ju ingen liten sak. Uppgifterna spreds dessutom vidare på diverse rasistiska sajter på nätet, helt okontrollerat utan källkritik, säger Shadi Salame.

Sverigedemokraterna hade ett halvår på sig att samla in de närmare 6000 namnunderskrifter från myndiga Kalmarbor som krävdes för att lämna in ett så kallat folkinitiativ till kommunen om en folkomröstning. Om en sådan lista lämnas in så kan kommunfullmäktige likväl säga nej till att genomföra en folkomröstning. Nu blev den frågan inte aktuell eftersom SD, som hela tiden varit säkra på att få ihop tillräckligt med namnunderskrifter, inte lyckades med sitt mål. Vid deadline i början av september förra året stod det klar att partiet inte lyckats mobilisera något större stöd mot ett moskébygge.

Därmed skulle man kanske kunna tro att det mobiliserade motståndet mot moskébygget skulle se sig besegrat av folkviljan. Men den tidigare riksdagsledamoten för Sverigedemokraterna, som numera leder på det lilla lokalpartiet Framtid Kalmar, Thoralf Alfsson, var inte nöjd med resultatet och den lokala SD-avdelningens insats.

Han bestämde sig för att starta en egen namninsamling mot mosképlanerna.

Thoralf Alfsson börjar skicka ut utskrifter för underskrifter i tron att han ska ro i land det som SD misslyckats med. Anklagelserna och konspirationsteorierna som SD tidigare spridit får nu ny näring. Även enskilda församlingsmedlemmar pekas ut som problematiska. Saker tas ur sitt sammanhang, ord och meningar klipps och klistras, berättar Shadi Salame. Allt för att stigmatisera föreningen och sprida misstro för att på det sättet skrämma allmänheten för att skriva på namninsamlingen.

– Alfsson har varit flitig i att smutskasta enskilda församlingsmedlemmar. Det är svårt att verifiera exakt vad som har hänt och när, men oberoende av detta så kan vi inte – och bör inte – ha kontroll över vad som sker utanför vår verksamhet. Frågan kvarstår dock: förväntar sig Alfsson verkligen på allvar att vi ska bestämma över vad människor gör på sin egen privata tid utanför våra dörrar? I vilken tidsålder tror Alfsson att vi lever i, där trossamfund i Sverige har makten att styra över människors privatliv?

Shadi Salame påpekar det orimliga i detta och att utifrån samma resonemang så skulle till exempel Svenska kyrkan tvingas ansvara för vad dess medlemmar gör på sin fritid.

När Expo en tid efter att Thoralf Alfsson dragit igång namninsamlingen når honom så har han redan landat vid att det inte kommer vara möjligt för honom att få in tillräckligt med underskrifter. Även han har tvingats dra slutsatsen att intresset är alldeles för svagt.

 Vilka källor och fakta han har för de påståenden han sprider vill han inte berätta utan hänvisar till ”källskydd”. För honom utgör islams närvaro i Sverige ett problem och det är hans drivkraft.

Sverigedemokraternas antimuslimska hållning har gått som en röd tråd genom partiets historia – ofta illa maskerad som en kamp mot ”islamiseringen”. Redan hos föregångaren Bevara Sverige svenskt var hatet mot muslimer och islam är en del av ideologin. Protester mot moskéer har varit en återkommande del av SD:s verksamhet sedan början av 1990-talet.

Men partiets antimuslimska hållning har eskalerat med tiden. Efter terrordåden i USA den 11 september 2001 har det blivit en av SD:s viktigaste frågor och något som upptar en stor del av det som kommer ut ur partiets olika propagandakanaler.

Rasistisk och uppviglande retorik riskerar få förödande konsekvenser. När en moské 1993 brändes ned i Trollhättan uppgav en av de gripna i förhör att han var medlem i SD. Ett senare exempel i hur retoriken påverkar är reaktionerna på Jimmie Åkessons tal under partiets kongress i slutet av 2023, där han gav sin syn på islam och muslimer i Sverige.

Jimmie Åkessons sa bland annat att inga nya moskéer ska få byggas och att gamla kan komma att konfiskeras eller rivas. Även andra synliga tecken på muslimskt trosutövande ska stoppas.

– Minareter, kupoler, halvmånar eller andra attribut som tjänar som islamistiska monument i stadsbilden bör helt tas bort, sa han till partidelegaterna.

Han framhöll rätten att slippa ”pådyvlas islam” och tillade att den rättigheten står ”mycket högre än hitflyttade individers önskan om att göra om Sverige till Mellanöstern för att man ska få känna sig mer som hemma”.

Reaktionerna lät inte vänta på sig. En granskning Expo gjorde på hur medlemmar i SD-vänliga grupper på Facebook reagerade visade att vid sidan av Åkesson-hyllningar så spreds hot, hat och konspirationsteorier om ett pågående muslimskt maktövertagande i grupperna. Men även uppmaningar till våld mot muslimer och dåd i form av till exempel moskébränningar.

För Shadi Salame råder det ingen tvekan om att det motstånd de möter mot att få bygga en moské inte handlar om själva byggnaden. Problemet för motståndarna är att muslimer tar plats och syns i offentligheten. Han och andra muslimer ska inte få utöva sin religion på samma villkor som andra religioner.

 Men Shadi Salame har inte tappat modet. För ett tag sedan gick han och några av de andra i föreningen ut i centrala Kalmar för att ta in synpunkter. Efter alla försök till splittring och lögner som spridits så var han förvånad över all positiv respons de mötte.

Han tror samtidigt att sådana desinformationskampanjer är skadliga och splittrande för samhället som helhet. Kampanjer föder misstro mellan grupper, försvårar förtroendet för samhället och intensifierar känslan av utanförskap.

Arbetet med att bygga en moské fortskrider – men Shadi Salame är övertygad om att det i slutänden kommer att handla om mark och byggnadstekniska frågor och att det inte är islamofobin som kommer att styra.

–Det kommer att ta lite tid, men det kommer att bli en moské. Utan tvekan.

Texten är ursprungligen publicerad i Expo #1 2024

Uppdatering: Den 23 april gick SD ut med att Jonathan Sager uteslutits på grund av interna konflikter.