Du läser just nu gratis innehåll

Ditt stöd hjälper oss bekämpa rasism och främja demokrati genom granskning och kunskapsspridning.

Lyssna på reportaget:

Laguna Woods är känt som en av de mest idylliska platserna i Kalifornien. Det är en fridfull villaförort en halvtimme söder om Los Angeles, omgiven av golfbanor och palmklädda kullar med utsikt ända ner till Stilla havets böljande vågor och de vita sandstränderna som fortsätter söderut till Mexiko.

Men den 17 maj 2022 blev det lilla samhället förevigat som ännu en plats i USA som förknippas med masskjutningar.

Den här gången inträffade tragedin på kyrkan Geneva Presbyterian, som sedan länge varit en samlingsplats för områdets tiotusentals familjer med rötter i Taiwan.

Den misstänkte gärningsmannen hade infiltrerat kyrkan i flera månader innan han kom dit beväpnad med ett halvautomatiskt skjutvapen och en väska full av hemmagjorda bomber och Molotov-cocktails. Han tog även med sig kedjor och hänglås för att kunna stänga in församlingen under det planerade blodbadet.

En person omkom och fem skadades allvarligt när mannen började skjuta omkring.

Det skulle ha kunnat sluta ännu värre om inte en församlingsmedlem, läkaren John Cheung, hoppade på skytten. Det kostade Cheung livet, men hans ingripande hjälpte kyrkans pastor och fyra andra församlingsmedlemmar att brotta ner gärningsmannen och förhindra mer våld.

Avsikten tycks ha varit att döda hela församlingen.

Samtliga offer var amerikaner födda i Taiwan, enligt den lokala polisen.

Laguna Woods ligger i ett område i Orange County där nästan hälften av befolkningen är asiater.

I närheten av kyrkan finns en stadsdel som kallas Little Taipei, efter Taiwans huvudstad, och en annan stadsdel i närheten marknadsförs av bostadsmäklare på kinesiska som ett “asiatiskt Beverly Hills”. Dådet sågs som en attack på den taiwanesiska gemenskapen i området.

Taiwans liberala president Tsai Ing-wen fördömde massakern i en kommentar strax efteråt.

Så det var inte konstigt att nyheten omedelbart ledde till spekulationer i USA om ännu ett brutalt hatbrott mot asiater.

Hatbrotten mot asiater har mer än dubblats sedan 2020, enligt en undersökning från University of Michigan.

Attentatet i kyrkan i Kalifornien utreds som hatbrott med kinsesisknationalistiskt motiv. Foto: VOA

En av fyra amerikaner med asiatiskt ursprung har utsatts för trakasserier sedan pandemin.

Enligt den Kalifornien-baserade organisationen Stop AAPI Hate, som kartlägger hatbrott mot asiater i USA, beror ökningen sannolikt på en ökad antiasiatisk rasism i kölvattnet av pandemin, samt en USA-nationalistisk retorik mot Kina från framför allt Donald Trump och högerradikaler i USA.

Flera särskilt brutala hatbrott mot asiater i USA det senaste året har fått landsomfattande uppmärksamhet, exempelvis masskjutningen mot asiatiska kvinnor på massagesalonger i Atlanta förra året.

Men attentatet i Laguna Woods i maj visade sig ha en mer komplicerad förklaring.

Den misstänkte gärningsmannen, som greps i kyrkan med vapen och bomber, var ingen vit högerextremist.

Han var en militant, prokinesisk nationalist: 68-årige David Wenwei Chou.

De senaste åren har en våg av våldsincidenter ägt rum på universitet i ett dussintals olika länder där unga kinesiska nationalister trakasserat eller angripit demonstranter som försvarat demokrati, Hongkong och Taiwan, eller kritiserat Kina för omskolningslägren i Xinjiang.

På Emerson College i Boston utsattes Frances Hui, en student från Hongkong, för våldshot från kinesiska klasskamrater efter att hon skrev en artikel i en skoltidning till stöd för Hongkongs dissidenter. En kinesisk klasskamrat lade upp artikeln på Facebook och skrev att alla som kritiserar Kina ”borde avrättas”.

Liknande konfrontationer har ägt rum på bland andra universiteten Yale och Columbia i USA.

Den kinesiska diasporan oroar sig även allt mer för att deras familjer hemma i Kina kan drabbas om de uttrycker sig kritiskt om president Xi Jinping eller kommunistpartiet.

Redan när Xi Jinping blev Kinas president 2013 började internationella observatörer märka nya vågor av kinesisk propaganda och nationalister på inhemska sociala medier. Många av dem var betalda trollarméer som snart fick skällsordet wumao, eller 50 Cent Army, då de påstods ta 50 cent i betalt för varje nationalistiskt inlägg som publicerades.

Men i allt fler fall har prokinesiska nationalister inte bara nöjt sig med digitala trakasserier, utan även tagit till våld. Konflikterna verkar ha eskalerat efter Hongkong--demonstrationerna 2019, då dussintals våldsamma incidenter rapporterades i bland annat Australien, Nya Zeeland, USA, Kanada och Sydkorea.

Dådet mot kyrkan i Laguna Woods är ett av de hittills allvarligaste och verkar ha varit ett sällsynt fall där en militant prokinesisk ideologi kombinerades med de värsta aspekterna av amerikansk vapenkultur.

Den misstänkta gärningsmannen var själv född i Taiwan och växte upp där under den tid då det var en sträng militärdiktatur, styrd av det auktoritära nationalistpartiet Kuomintang. Taiwan har varit självstyrande sedan 1949, men nationalisterna i Kuomintang, som styrde landet med järnhand under fyra decennier, betraktade Taiwan som det verkliga Kina. För David Wenwei Chous generation präglades uppväxten av prokinesisk propaganda.

Den antiasiatiska rasismen ökar i USA. Flera våldsdåd med antiasiatiska motiv gjorde att dådet mot den i huvudsak taiwanesiska församlingen i maj 2022 först misstogs för ytterligare ett exempel. Foto: Miki Jourdan

Enligt polisen i Orange County kan dådet ha motiverats av ”flera års hat mot det taiwanesiska folket” och en fanatisk vrede mot Taiwans självstyre från Kina.

Polisen hittade anteckningsblock i Chous bil efter attentatet, där han ska ha uttryckt sitt stöd för Kinas kommunistregim och ett djupt hat mot Taiwan och den taiwanesiska diasporan.

Chou hade själv inga kopplingar till kyrkan, utan tycks ha riktat attentatet mot den taiwanesiska diasporan just för att de förespråkade Taiwans oberoende från Kina, enligt nyhetsbyrån AP.

Attentatet utreds som ett hatbrott, vilket innebär att Chou kan få dödsstraff om han skulle dömas.

David Wenwei Chou radikaliserades i USA, men av kinesisk propaganda.

I hemstaden Las Vegas var Chou aktiv i National Association for China’s Peaceful Unification (NACPU), en grupp som sägs vara kopplad till den kinesiska statens propagandanätverk. De förespråkar allt annat än en fredlig annektering av Taiwan.

På foton från möten i Las Vegas syns Chou framför en banderoll som uppmanar att ”snabbt och våldsamt krossa demonerna” som förespråkar Taiwans oberoende från Kina, enligt Taipei Times. Chou ska även ha skrivit ett manifest om att ”utrota” Taiwans självstyre.

Chou tycks ha formats ideologiskt av en radikal prokinesisk nationaliströrelse som enligt experter på extremism tar allt mer utrymme på sociala medier globalt och förtjänar att betraktas som en större säkerhetsrisk.

Ett par månader efter attentatet träffar jag Jasmine Lee, som är en av Taiwans ledande forskare om kinesisk desinformation, statlig propaganda och militant nationalism.

Hon är på besök i New York för att föreläsa om kinesisk propaganda och säger att David Chou verkar tillhöra en välbekant ideologisk profil: en generation av taiwanesisk diaspora som sympatiserar med Kinas kommunistparti snarare än med den liberala demokratin i dagens Taiwan.

– De växte upp med skolböcker som uppmanade dem att vara lojala kineser och de tog med sig den självbilden när de kom till USA. Det är en stor skillnad mot yngre generationer med rötter i Taiwan, som ser sig som taiwaneser, tror på demokratiska värderingar och inte delar samma avsky mot väst. David Chou verkar ha rört sig i prokineiska radikala nationalistiska miljöer, men var även personligt isolerad, hade problem i familjen och verkade inte känna sig accepterad i det amerikanska samhället. De som är socialt utstötta söker sig oftare till extremism och lockas oftare av radikal propaganda. Det gäller nu även kinesisk propaganda, så det är viktigt att vi förstår den bättre, säger Lee.

Hon arbetar för US Taiwan Watch (som är delfinansierade av amerikanska National Democratic Institute) och har under flera år granskat kinesisk propaganda, från sin bas i Taipei.

– Attacken i Laguna Woods var anmärkningsvärd eftersom Chou radikaliserades av kinesisk propaganda, men det ledde till en tragedi här i USA. säger Lee.

Enligt flera internationella institutioner som studerar desinformation och propaganda kan Kina under det här året ha tagit över Rysslands roll som världsmästare på desinformation.

Den brittiska journalisten Peter Pomerantsev beskriver i boken Det här är inte propaganda hur den kinesiska staten och aktörer kopplade till kommunistpartiet byggt ett världsomspännande ekosystem av digital propaganda, där de årligen publicerar mer än 448 miljoner inlägg och kommentarer på sociala medier, ofta under fejkade konton (siffrorna är från 2019). ”Målsättningen är inte att informera utan att distrahera”, skriver Pomerantsev.

Sedan Rysslands invasion av Ukraina har många sociala plattformar och demokratiska länder försökt begränsa räckvidden för rysk propaganda, genom att bland annat stänga av ryska statliga konton.

Risken är nu att Kina fyller det tomrummet, enligt flera experter.

Den kinesiska nationalismen understöds av kommunistpartiet och enligt flera internationella institutioner som studerar desinformation och propaganda så kan Kina i år ha gått om Ryssland som världsledande på desinformation. Foto: Carlos Barria-Reuters

På en konferens för German Marshall Fund i Bryssel tidigare i år sade Laura Thornton, direktör på tankesmedjan, att exempelvis valet i Frankrike nyligen präglades av kinesiska aktörer, som tog över den roll som ryska konton brukar ha på sociala medier. De sprider antivästliga och antidemokratiska narrativ om USA, väst och kriget i Ukraina.

”Russia Today och Sputnik var förbjudna, så Kina fyllde tomrummet efter dem”, sade Thornton.

Kina vill utåt sett ha en neutral hållning i kriget mot Ukraina, men en färsk rapport av tankesmedjan IORG i Taiwan visar tydligt att Kinas statliga aktörer främst sprider rysk propaganda och försöker legitimera ryska aktioner i kriget.

– Det vi sett i vår forskning är att Kina tycks fylla det tomrum som skapades då många ryska propagandakanaler stängdes av under kriget. Utåt sett hävdar Kina att de inte tar ställning i kriget, men på sociala medier ser vi tydligt hur statliga aktörer och prokinesiska, nationalistiska konton sprider rysk statlig propaganda och delar samma narrativ, säger Jasmine Lee.

Hon beskriver hur Kina även anammat den ryska retoriken om Ukraina för att motivera det de beskriver som en ”återförening” med Taiwan.

– Kina talar nu om Taiwan som ett ”föräldralöst barn”, precis som Ryssland beskriver Ukraina. De säger att ”familjen behöver återförenas”. Men de amplifierar även rysk statspropaganda om nazister i Ukraina, och sprider antivästliga och antiamerikanska narrativ, samt en allt mer aggressiv nationalistisk retorik. De använder sig bland annat av så kallad ”cluster posting”, där tusentals inlägg delar samma artikel på kort tid. Vi ser samma mönster på Weibo, Twitter och Facebook, där mängder av nationalistiska prokinesiska konton sprider ryska artiklar, vilket tyder på att det är avsiktliga och koordinerade aktioner, säger Lee.

Enligt Jasmine Lee produceras den kinesiska nationalistpropagandan i hutlösa volymer, men den är inte lika sofistikerad som rysk propaganda.

– Rysslands desinformation är smartare. Inför presidentvalet i USA 2016 såg vi hur de skapade kampanjer som såg ut som att de kom från USA. I Texas lyckades de få både högerextrema och antirasister att gå ut och demonstrera mot varandra. Deras mål är tydligt att splittra och polarisera USA. Kinas propaganda och desinformation är däremot ganska klumpig. Det är överlag väldigt lätt att se att avsändaren är Kina. De är slarviga och använder begrepp som bara används i Kina, inte i Taiwan eller i dia-sporan i USA. När de försöker göra virala videor syns det alltid direkt att det är från Kina, på själva utformningen och ordvalen. Så kvalitén är mycket sämre än den ryska propagandan, men kvantiteten är mycket högre. Det beror på att Kina främst riktat sig till den inhemska publiken och inte riktigt listat ut hur man kommunicerar internationellt, säger hon.

I en färsk rapport från NATO:s säkerhetspolitiska analytiker Stratcom kartläggs den kinesiska nationalistiska propagandans växande inflytande i Europa.

Viking Bohman är analytiker vid Nationellt kunskaps-centrum om Kina på Utrikespolitiska institutet och medförfattare till rapporten. Han har också sett hur Kina börjat axla Rysslands roll som globala ledare på desinformation och nationalistisk propaganda.

– En nyansskillnad är att Rysslands budskap är antivästliga överlag medan Kina är mer antiamerikanska. Ryssland är fokuserade på ett långtgående mål i att skapa splittring i väst. Medan Kina prioriterar omedelbara och nationella kärnintressen som Hongkong, Xinjiang och Taiwan.

Jasmine Lee gör en liknande distinktion mellan målsättningarna för Rysslands och Kinas respektive propaganda.

– Skillnaden är att Rysslands mål är att spä på politisk polarisering och splittra samhället i väst, medan Kinas mål är att sabotera bilden av den västliga demokratin. Så de sprider bilden av USA som ett misslyckat land som är på dekis. Det är därför vi ofta ser kinesiska statliga aktörer sprida klipp från Fox News eller konservativa amerikanska outlets om upplopp på demonstrationer och kaos. De vill sprida allt som får USA att framstå som kaotiskt, då det gynnar Kinas självbild som ett mer stabilt och harmoniskt land.

I början av augusti 2022 besökte Nancy Pelosi, det amerikanska representanthusets talman, Taiwan. Det var första gången sedan 1997 som Taiwan fick besök av en amerikansk talman, ett ämbete som betraktas som Washingtons tredje mäktigaste efter presidenten och vicepresidenten.

Kina varnade för att resan skulle få konsekvenser. ”Den som leker med elden kommer att förgöras av den”, ska Xi Jinping ha sagt under ett samtal med Joe Biden.

Inför resan eskalerade även den aggressiva retoriken från kinesiska nationalister, som uppmuntrade till allt hårdare vedergällning mot Taiwan och USA.

Hu Xijin, en nationalistisk kinesisk journalist och tidigare redaktör för Global Times som är lojal gentemot Xi Jinping och kommunistpartiet, skrev på Twitter att Kinas militär borde ”skjuta ner Pelosis plan”. Han spred även budskapet på kinesiska sociala medie-plattformen Weibo.

Hu fick ingen kritik från den kinesiska staten och inlägget censurerades inte. I stället uppstod drev mot de kinesiska kändisar med aktiva konton på sociala medier som inte öppet tog ställning för Kinas militanta retorik under besöket.

Den kinesiska censuren gav sig i sin tur på de inlägg som kritiserade Xi Jinping för att vara otillräckligt aggressiv i åtgärderna mot USA.

Erika Staffas Edström är, precis som Viking Bohman, analytiker vid Utrikespolitiska institutets kinacentrum. Hon har varit bosatt i Kina i många år och arbetade tidigare på Sveriges ambassad i Peking. Nu granskar hon framför allt Kinas globala kommunikation och har följt den kontroversiella Hu Xijins resa.

– Som chefredaktör på Global Times var Hu väldigt kontroversiell. Men han är också väldigt lojal. Bland Kinas dissidenter och kritiker utomlands kallas Hu Xijin ”frisbee-mannen”. Det är ett begrepp som används om de som springer lojalt efter alla statliga utspel, säger hon.

Just Hu Xijin verkar personifiera ett nytt tonläge från Kina. Han framstår som en kinesisk Tucker Carlson, en självutnämnd provokatör och högerradikal ”sanningssägare” med miljontals lojala beundrare.

New York Times beskriver Hu som en del av en ”ny generation av kinesiska debattörer som gillar verbal krigföring”.

– Han är en polariserande karaktär, även i myndighetssfären. Han kommer från en relativt fattig familj i Henan-provinsen och bor nu i centrala Peking, men han var inte modellen för en typisk lojalist i början. Han hävdar själv att han deltog i Himmelska fridens torg-protesterna för demokrati, då han var doktorand i rysk litteratur och soldat i folkets befrielsearmé. Men han påstår att han lämnade Himmelska fridens torg innan militären slog till. Nu tar han avstånd från den rörelsen och säger att han blev vilseledd av demokratirörelsen. Han beskriver dem som impulsiva och naiva och säger nu att enbart staten kan ta ansvar för oroligheter, att individer inte besitter en sådan förmåga, säger Erika Staffas Edström.

Hon menar att Hu Xijin framför allt formades av de år han tillbringade i Europa i början av 1990-talet, strax efter Sovjets upplösning.

– Att se ett land slitas isär gav honom en övertygelse om att kommunistpartiet måste behålla makten för att Kina ska kunna blomstra. Han har sagt att den erfarenheten lärde honom om ett lands bräcklighet. Han återkommer ofta till berättelsen om Himmelska fridens torg och åren i forna Sovjet, om hur ett land kan tappa kontrollen, och vikten att bibehålla stabilitet.

Hu Xijin följs av drygt 24 miljoner på Weibo, en av de största sociala plattformarna i Kina. Han är är även aktiv på Douyin (Tik Tok i Kina). Hans twitterkonto stängdes dock efter meddelandet om Pelosis plan, som bröt mot användarreglerna.

– Hu Xijin pratar mycket om hyckleri om yttrandefrihet. När han skrev att Pelosis plan borde skjutas ner blev han blockad på Twitter, som krävde att han skulle ta bort kommentaren för att få tillbaka kontot, vilket var Twitters egna regler. Så Hu tog en skärmdump på det och postade bilden på Weibo, hans främsta plattform, för att visa att väst gärna pratar om yttrandefrihet men att det inte stämmer, säger Erika Staffas Edström.

Av kritiker kallas Global Times chefredaktör Hu Xijin för ”frisbee-mannen” för sitt sätt att lojalt följa kommunistpartiets utspel. Foto: Giulia Marchi-The New York Times

Under Pelosis besök såg hon en markant ökning av militant propaganda från Kinas nationalister på landets sociala medier. Det kan vara början på en global upptrappning av Kinas nationalistpropaganda, där de dels vill förbättra landets egen image globalt, men även skada USA och idéer om västliga demokratier.

– Den grundläggande berättelsen från kommunistpartiet är att väst är på väg ner och Kina är på väg upp.  Om väst säger de att USA är hycklare. Det finns ett stort mått av whatabout-ism i den kinesiska retoriken, när de får kritik säger de: men titta på utvecklingen i ert land, ni ska inte kasta stenar i glashus. I försvaret av Kina hävdar de konsekvent att andra länder inte ska lägga sig i Kinas inrikespolitik, vilket är ironiskt då Kina ständigt lyfter problem i andra länder och ignorerar kritiken mot sig själv, säger Erika Staffas Edström.

Hu Xijins attacker på USA och västlig demokrati landar ironiskt nog ofta i samma budskap som den amerikanska radikalhögern. De verkar enas i sitt förakt för den liberala demokratin. Men Kina verkar också se Trump som ett slags omedveten partner i kampen för USA:s nedgång. Många kinesiska diplomater sade inför det senaste presidentvalet att de hoppades att Trump skulle vinna, eftersom det skulle leda till ett svagare USA. Det har fått kinesiska nationalister att driva kampanj för Trump på sociala medier, precis som Ryssland länge har gjort.

När FBI utförde en räd mot Trumps hem i Florida i augusti skrev Hu Jixin ett försvarstal för Trump på Twitter. Ordvalen skulle ha kunnat komma från ex-presidentens egna söner. ”Hela världen ser på när USA:s rådande administration försöker krossa den förre presidenten och förhindra hans rätt att ställa upp i valet 2024” skrev Hu. Han delade även länkar till högerradikala debattartiklar på Fox News hemsida.

”Det finns förvånansvärt mycket sympatier för Donald Trump från Kinas propagandaröster numera”, skrev Etienne Soula, forskare på Alliance for Secure Democracy.

Precis som att Tucker Carlson och Donald Trump kan få sina anhängare och följare på sociala medier att börja trakassera politiska motståndare riskerar även Hu Xijins militanta retorik att leda till fysiska konfrontationer.

Brian Hioe, en taiwanesisk-amerikansk journalist som driver sajten New Bloom och skriver krönikor för The Guardian, menar att Taiwan under de senaste åren sett allt fler angrepp där prokinesiska nationalister förgriper sig på liberala demokratiaktivister och studentorganisationer. Ofta tycks nationalisterna ha dirigerats eller åtminstone inspirerats av militant kinesisk propaganda på sociala medier.

Hioe ser även otäcka paralleller mellan attentatet i Laguna Woods och de senaste årens våld mot demokratiaktivister i Taiwan och Hongkong, som ofta utförts av prokinesiska nationalister.

Hioe tror dock inte att själva attentatet var beordrat av en prokinesisk organisation.

– Det är svårt att föreställa sig att de skulle tro att kampanjen för att återförena Taiwan med Kina skulle kunna stärkas av att skjuta ner en försvarslös församling i en kyrka. Snarare verkar det som att gärningsmannens handlingar var symptomatiska för den amerikanska vapenkulturen, skriver Hioe.

Han pekar även på forskning som visar en markant ökning av militant nationalistisk desinformation från den kinesiska diasporan globalt de senaste åren, främst på sociala appar som Wechat, Line och Weibo. Ofta demoniseras Taiwans liberala president Tsai Ing-wen och aktivister som försvarar Taiwans självstyre.

I början av augusti 2022 besökte Nancy Pelosi Taiwans president Tsai Ing-wen. Det officiella besöket i Taiwan ökade spänningen mellan stormakterna Kina och USA. Foto: Chien Chih-Hung

Den nya svallvågen av desinformation och lögner från kinesiska konton på sociala medier tenderar allt oftare att avhumanisera politiska motståndare.

I Melbourne, Seoul, London, Berlin och Köln har demokratiaktivister som demonstrerat mot Kina trakasserats fysiskt och verbalt av prokinesiska nationalister.

Under en demonstration för Hongkong i Toronto organiserade välbärgade prokinesiska nationalister en karavan av lyxbilar, där de körde förbi demonstranterna i Ferrari och Aston Martin-bilar och ropade att Hongkong-demonstranterna var ”fattiga förlorare”.

– Det finns flera fall där den kinesiska diasporan uppmanas stå upp för Kina när det gäller konflikter om Hongkong, Taiwan och Xinjiang.  I Litauen såg vi exempelvis 2019 hur Kinas ambassad hade om inte initierat så åtminstone understött ett angrepp på en demonstration för Tibet. Det kom dit kinesisk diaspora, uppmuntrade av ambassaden, vilket ledde till en våldsam konfrontation där folk från diasporan pucklade på demonstranterna, säger Viking Bohman på UI.

I rapporten från Stratcom varnar han för att den främsta effekten av Kinas nationalistiska propaganda och aggressiva hot på sociala medier inte nödvändigtvis är extremistiska våldshandlingar, utan att det uppstår en utbredd självcensur i fria samhällen. Att journalister, forskare, näringsliv och diplomater inte längre vågar säga vad de tycker om Kina. Bohman har kartlagt flera exempel i Europa där företag och institutioner anpassat sig efter påtryckningar från Kina.

– Kinas verkliga makt är nog att många inte ens tänker tanken på att säga något kritiskt om dem, säger han.

En av de största actionfilmerna i Kina någonsin är den moderna klassikern ”Wolf Warrior 2” från 2017. Det är en nationalistisk propagandafilm där alla kineser framställs som starka, smarta och sofistikerade, och alla amerikaner som ondskefulla och cyniska opportunister. Filmen gav namn till den så kallade “vargkrigardiplomatin”, en fras som ska summera Kinas aggressiva globala kommunikationsstrategi. 

Den allt mer extrema retoriken från kinesiska nationalister, som Hu Xijin, på sociala medier, kan förstås som en logisk följd av den strategin. Det har ackompanjerats av kinesiska diplomater som uttryckt sig allt mer aggressivt, vilket vi bland annat såg exempel på i Sverige där den tidigare ambassadören ofta attackerade individuella journalister.

Xi Jinping har på senare år hävdat att han vill tona ner denna aggressiva diplomati, vars framgångar kan ifrågasättas. Förtroendesiffrorna för Kina har rasat i nästan alla demokratiska länder sedan Xi tog makten.

Den nationalistisk propagandafilmen ”Wolf Warrior 2” ses som en moderna klassiker i Kina.

Under året har flera nationalistiska röster stängts av Weibo, men inte för att de är nationalister utan oftare för att de kritiserat kinesiska företag.

Fang Kecheng, på Chinese University of Hong Kong, säger till Washington Post att det snarast handlar om att Xi Jinping vill ”rensa bort oväsen” inför kommunistpartiets kongress i höst.

Det uppjagade tonläget under Nancy Pelosis besök i Taiwan tyder på att vargkrigardiplomatin går in i en ny, mer militant, fas.

Kinas ambassadör i Frankrike sade exempelvis att Kina planerar att ”omskola” hela Taiwans befolkning på 24 miljoner. Aggressiva utspel från nationalister som Hu Xijin fortsätter också att flöda på landets sociala medier. En allt mer chauvinistisk nationalistretorik präglar även Kinas budskap på sociala medier om omskolningslägren för uigurer i Xinjiang.

Frågan är om Kinas kommunistparti medvetet sprider eller förstärker de budskap som uppmuntrar till angrepp på dissidenter även utanför landets gränser.

– De har definitivt kapaciteten att stoppa de här budskapen om de skulle vilja göra det. Kina har väldigt effektiva verktyg för censur. Men när det gäller aggressiv nationalistisk retorik från exempelvis Hu Xijin gör de inga sådana försök. Kina verkar inte tämja de mest extrema budskapen, utan sprider dem ofta vidare, säger Jasmine Lee.

– Så länge kommunistpartiet anser att en mer extrem nationalism bland folket gynnar det så kommer de tillåta det. Precis som att Trump tillåter det för att han tror att det hjälper honom inför nästa val så tror Xi Jinping att de här nationalistiska budskapen hjälper honom att trumma upp nationalistisk samstämmighet inför höstens partikongress.

Omslag Expo 3-2022, Missionen som vann

Artikeln är hämtat ur #3-2022 av tidskriften Expo.
Teckna en prenumeration på tidskriften här!