När SD tar på sig ledartröjan i Europa – då väljer man en brun

Charlie Weimers, Sverigedemokraternas mest profilerade europaparlamentariker, äntrade under onsdagen podiet nere i Bryssel för en presskonferens. Bakom honom stod ett gäng bistra herrar från delar av den europeiska ytterhögern. Vi fick höra, via Weimers, att de samlats och kommit överens om att bekämpa den nya asyl- och migrationspakten i EU genom att resa ett ”folkligt motstånd” och sätta press på sina och andras regeringar att stoppa den. Valet av vänner i detta motstånd säger mycket om det SD som en del hävdar har förändrats och är så annorlunda nu från då. Men för den som lyssnade noga hördes tydligt ekon från förr på den där presskonferensen i Bryssel.

Sverigedemokraterna har sedan partiet bildades 1988, likt de flesta andra partier, sökt allianser och samarbeten över landgränserna. Inte sällan har den europeiska ytterhögern, med sin extrema nationalism som motor, varit förbluffande internationalistisk i sin praktiska verksamhet. Idéer och strategier har utbytts och partier har skickat ekonomiskt stöd till varandra. 

Sverigedemokraternas internationella kontakter intensifierades under det sena 90-talet när partiet blev en del av ett löst sammansatt nätverk som kom att kallas Euro-Nat. Det var i mångt och mycket en organisation som skapades och styrdes av Jean-Marie Le Pen, då partiledare för det högerextrema partiet Front National. I Euro-Nat samlades flera partier inom den europeisk ytterhögern, så som belgiska Vlaams Blok, italienska Forza Nuovo, rumänska Romina Mare och slovakiska Nardona Strana, flertalet med en tydlig högerextrem ideologi och bakgrund. Inom ramen för samarbetet med Euro-Nat stöttade Le Pen Sverigedemokraterna med ekonomiska medel under valet 1998.

När Expo 1999 avslöjade SD:s europeiska nätverk och vänner i Euro-Nat blev det jobbigt för partiet som då gjorde allt för att blanda bort korten och förneka detta. Redan då, precis som nu, försökte partiet utåt sett signalera att partiet gjort upp med sin historia och att högerextrema kopplingar var något i det förgångna. Partiet beskrev sig som ett ”demokratiskt nationellt alternativ”, fritt från rasism, och ville skapa en respektabel fasad som ansågs nödvändig för att mobilisera och locka väljare.

Att då frottera sig med och bygga nätverk med den övervintrade fascismen nere i Europa blev en belastning på hemmaplan och sedan dess har partiet varit försiktiga med sina internationella nätverk och kontakter. Att partiet under 2018 gjorde en stor sak av att ha blivit en del av den konservativa EU-kritiska partigruppen ECR i stället för den tidigare partigruppen EFDD, som då leddes av betydligt mer kontroversiella brittiska Ukip och italienska Femstjärnerörelsen, ska också ses i ljuset av detta. 

Sommaren 2021 gjorde bland annat ungerska Fidesz, polska Lag och Rättvisa, franska Nationell samling, och italienska Lega tillsammans med en rad partier i den europeiska ytterhögern en gemensam deklaration ”om Europas framtid”. Då valde Sverigedemokraterna att ställa sig utanför, trots att partiets företrädare uttryckte stöd för själva innehållet i deklarationen. Att ha samröre med den typen av partier sågs då som problematiska och som en risk, inte minst inrikespolitiskt.

När SD nu tar på sig ledartröjan för att mobilisera allierade mot en europeisk överenskommelse i migrationsfrågan gör man det sida vida sida med partier och företrädare som för tankarna tillbaka till SD:s 90-tal. När det verkligen hettar till för SD, i den för partiet enskilt viktigaste frågan, då har Weimers inga problem med att kroka arm med den bulgariske politiker som förra året gjorde nazisthälsning i plenum, då är det inga bekymmer att dela podium med en spansk Franco-kramare eller med ledamoten Balázs Hidvégi från ungerska Fidesz. Då görs gemensam sak med Gilles Lebreton från Franska Nationell samling, partiet som bland annat försvarat den ryska annekteringen av Krim i Ukraina, lånat pengar till sin valbudget från ryska banker och motsatt sig sanktioner mot Ryssland. 

När den nya asyl- och migrationspakten ska bekämpas sluts leden. Nu som då gör delar av Europas ytterhöger gemensamma sak. Nu som då är det här SD finner sina vänner och gemenskap.

Niclas Nilsson är utbildare och researcher på Expo.

Niclas Nilsson

Lär dig mer

Expo Wiki

Sverigedemokraterna (SD)

Nationalistiskt riksdagsparti, bildat 1988. SD grundades av veteraner inom svensk nazism och fascism och har lyckats göra sig till den svenska radikalnationalismens breda, pragmatiska alternativ.

Läs mer