Nazistisk brottslighet blir laglig – igen
Antisemitism som av domstol bedömts utgöra hets mot folkgrupp kan hux flux bli helt laglig igen att sprida. En ny JK-utredning aktualiserar nazisternas möjlighet till straffrihet.
Publicerad: 2024-03-06, 10:35
Lästid: 5 minuter
Du läser just nu gratis innehåll
Ditt stöd hjälper oss bekämpa rasism och främja demokrati genom granskning och kunskapsspridning.
Kan digitalt material som redan bedömts utgöra ett lagbrott återigen bli lagligt? Det korta svaret: ja. Kan låta konstigt – och det är det. Men låt oss backa lite och titta på ett fall som i dagarna har aktualiserats för att ge ett illustrativt exempel.
I oktober 2021 arrangerades en internationell Förintelsekonferens i Malmö. På agendan återfanns fyra teman: utbildning om Förintelsen, hågkomst av Förintelsen, antisemitism på sociala medier samt arbetet med att motarbeta antisemitism och andra former av rasism.
Natten innan konferensstart genomförde den nazistiska och följaktligen gravt antisemitiska organisationen Nordiska motståndsrörelsen en aktion. På flera byggnader i staden ljusprojicerades budskapet ”Förintelsen är en bluff”, bland annat på en synagoga.
Det var inte första gången nazisterna projicerade antisemitiska budskap. Det hände till exempel även i anslutning till Förintelsens minnesdag i Göteborg tidigare samma år.
Det är inte olagligt att förneka Förintelsen i Sverige. I alla fall inte i dagsläget. I mitten av februari stod det klart att regeringen ämnar gå vidare med ett förslag om att kriminalisera förnekande och förringande av Förintelsen. Men där är vi inte än.
Hets mot folkgrupp är däremot förbjudet. Så när nazisterna på en av sina sajter berättar om aktionen gör de sig samtidigt skyldiga till hets mot folkgrupp. Det menade Justitiekanslern, JK – som är ensam åklagare på tryck- och yttrandefrihetens område.
Ansvariga utgivaren åtalades för innehållet i fem publiceringar. I fyra fall var det artiklar med bilder på synagogan där orden ”Förintelsen är en bluff” syns projicerat, samt bildtexter. I ett av fallen rörde det sig om ett videoklipp med samma innehåll.
När målet hamnar i tingsrätten konstateras att publiceringarna ger en ”hyllande underton” till det förintelseförnekande budskapet. Även avsändare, publiceringarnas sammanhang och budskap samt att projiceringen sker på en synagoga vävs in i resonemanget. Rätten landar vid att det sammantaget rör sig om missaktning mot judar.
Den ansvarige utgivaren dömdes ett drygt år efter aktionen för hets mot folkgrupp. Hon överklagade. I juni 2023 fastställde hovrätten tingsrättens fällande dom.
Därmed kunde man förledas att tro att ärendet var att lägga till handlingarna. Men icke. Redan när tingsrättsdomen meddelades så hade ansvarig utgivare på sajten bytts ut. Den nya utgivaren hade uppenbarligen inga planer på att ta bort publiceringarna. Tiden går och även den utgivaren byts ut, till den som har posten i dag.
Nu uppmärksammar JK att publiceringarna – som i två rättsinstanser bedömts vara hets mot judar – fortfarande ligger kvar för alla att ta del av. En förundersökning om hets mot folkgrupp inleddes i fredags förra veckan. Samma publiceringar, ny ansvarig utgivare.
De antisemitiska artiklarna har alltså legat ute sedan oktober 2021. Det kan verka givet att även nuvarande ansvarig utgivare kommer att fällas. Men det är långt ifrån självklart att så blir fallet.
Det är nämligen inte alls säkert att det blir en rättegång. Och det är inte på grund av att JK finner bevisningen bristfällig. Nej, det märkliga är att det ligger i nazisternas egna händer.
Hur kan det vara så?
Expo har uppmärksammat problematiken tidigare. Av 581 publiceringar, äldre än ett år, som mellan 2019 och till mitten av 2023 ledde till att JK inledde en förundersökning om hets om folkgrupp så lades 97 procent ned. Samtliga fall utom ett var kopplat till NMR:s sajter.
Förklaringen till att de åtnjuter ansvarsfrihet står att finna i den så kallade två veckors-regeln som införde den 1 januari 2019 – efter en grundlagsändring.
Lagen innebär att om JK inleder en förundersökning rörande en digital publicering äldre än ett år, så får ansvarig utgivare, efter delgivning, en tidsfrist på två veckor att bedöma materialet. Om publiceringen under den perioden tas bort så undgår utgivaren straffansvar, i annat fall så betraktas det som ett nytt publiceringsbeslut och ansvarig utgivare blir då straffrättsligt ansvarig.
Det vanligaste sättet för JK att delge en ansvarig utgivare som är misstänkt för hets mot folkgrupp är att skicka ett delgivningskvitto som ska undertecknas. Den två veckor långa tidsfristen för straffrihet startar när utgivaren bekräftar delgivningen. I praktiken har det inneburit två till tre månader. Hat och hets har under den perioden lagligt legat kvar på sajterna.
Det ska tilläggas att JK var en av de remissinstanser som var tydligast kritisk mot den nya lagen. Men nu står vi här – igen. En delgivning rörande de fem antisemitiska inläggen har skickats ut. Om ansvarig utgivare drar ut på tiden att svara, plockar bort innehållet eller väljer att ta frågan till rätten återstår att se.
Till dess är nazisternas judehat, som tidigare bedömts av två rättsinstanser vara så grovt att det är straffbart, återigen helt lagligt att sprida.