Du läser just nu gratis innehåll

Ditt stöd hjälper oss bekämpa rasism och främja demokrati genom granskning och kunskapsspridning.

I måndags vann Kansas City Chiefs Super Bowl och tog därmed lagets tredje titel på fem år. Finalen, som gick av stapeln i Allegiant Stadium i Las Vegas, avgjordes efter ett övertidsdrama mot San Francisco 49ers. Tidigare i mitt arbete på Expo har jag vid vissa tillfällen skrivit om sportens värld, då med anledning av problem med rasism och diksriminering. Nu är det tyvärr dags att skriva igen, den här gången om ytterhögerns konspirationsteorier och hatiska drev.

Inför matchen har delar av den amerikanska ytterhögern pumpat ut absurda konspirationsteorier om att Pentagon och hemliga delar av den amerikanska underrättelsetjänsten ska ha riggat hela NFL:s slutspel och finalmatchen till Kansas City Chiefs fördel. Anledningen skulle vara att gynna Joe Biden och Demokraternas omvalskampanj då artisten Taylor Swift, uttalad Demokrat, har en pojkvän som spelar i Kansas. Dessa konspirationsteorier har fått stor spridning i USA och bland annat förmedlats av högerextrema mediekanalen One America News Network och från högerextrema aktivister så som Laura Loomer och Rogan O´Handley.  

Konspirationsteorier av detta slag kan för vissa framstå så absurda att de skrattas bort, ett grepp som bland annat president Joe Biden försökt sig på. Inte sällan viftas de bort som stolleri och som något som endast ”foliehattar” tror på. Vissa kanske tycker att dessa teorier är så absurda att de inte behöver ifrågasättas eller varnas för när de sprids vidare. Men jag tror tyvärr att vi behöver ta oss an företeelsen på ett allvarligare sätt, framförallt om vi ser till vad det kan få för följder.

Det finns flera exempel på vilka konsekvenser som konspirationsteorier kan ge. I nästan alla av ytterhögerns konspirationsteorier finns en medveten idé om att skapa och underblåsa misstron mot offentliga institutioner, vilket kan leda till att människor förlorar tron på demokratin och politikens möjlighet att påverka. Inte sällan förmedlas också konspirationsteorier som vill underblåsa misstron mot vetenskaplig och medicinsk information, vilket kan få allvarliga följder. Något som vi såg tydligt under pandemin och attackerna mot vaccinprogrammen. I konspirationsteoriernafinns också ofta ett narrativ och en berättelse om en fiende eller en hemlig komplott som hotar människors liv eller värderingar. Detta kan utlösa och”rättfärdiga” hatbrott och våld samt utnyttjas av våldsamma extremistgrupper. Detta såg vi inte minst när Trump-supportrar stormade Kapitolium efter en stor spridning av konspirationsteorier om valfusk i det amerikanska presidentvalet.   

Nejtillvaccinpass, Nordiska motståndsrörelsen, Frihetsrörelsen, Max Winter
Under pandemin samlades en framväxande protseströrelse runt en rad konspirationsteorier som undergrävde förtroendet för vaccin och stat och myndigheters åtgärder för att begränsa smittspridningen. Foto: Expo

Även svensk media har i rapportering kring Super Bowl på olika sätt uppmärksammat dessa konspirationsteorier. Vissa medier, så som TV4 har på ett bra sätt redovisat vilka det är som sprider dessa idéer och upplyst oss läsare om vad syftet med konspirationsteorierna är. Andra medier som jag läst, så som Sportbladet, har i vissa inslag i stället på ett vårdslöst sätt valt att presentera konspirationsteorierna som en öppen fråga för läsaren att fundera kring, helt utan kontext och utan att redogöra för vem som faktiskt skapat och spridit detta från början.

Behovet av ett källkritiskt förhållningssätt, både som läsare och som nyhetsförmedlare, kan inte nog understrykas i vår digitala vardag.

Lyssna på Studio Expo:

Internet ger alla möjligheten att publicera och sprida såväl information och fakta som desinformation och konspirationsteorier vidare. Som journalist och nyhetsförmedlare måste det finnas en större försiktighet och noggrannhet innan man rapporterar om den här typen av påståenden och för dessa narrativ vidare.

Några grundläggande utgångspunkter i rapporteringen om konspirationsteorier är att lyfta fram fakta och inte konspirationsteorier i rubrikerna, trycka på verifierad fakta i brödtexten, varna för att det cirkulerar konspirationsteorier innan själva teorierna beskrivs samt förklara på vilket sätt de är vilseledande. Rapporteringen från Super Bowl visar att det fortsatt finns en del att jobba på och fundera över hos vissa svenska medier. Det är hög tid att göra den läxan nu. Inte minst med tanke på det stundande presidentvalet i USA då det inte är en vild gissning att vi kommer få se en störtflod av konspirationsteorier i omlopp, inte sällan orkestrerade av den amerikanska ytterhögern och från samma politiska aktivister som varit aktiv nu under Super Bowl.

Niclas Nilsson är utbildare och researcher på Expo.

Ämnen i artikeln