Håll minnet av Förintelsen vid liv

Publicerad 2007-01-27 16:26

I dag högtidlighålls minnet av Förintelsens offer runt om i världen. 62 år efter befrielsen av Auschwitz. Tyvärr är det mer aktuellt än någonsin att påminna om vad som hände under Förintelsen och vilka idéer som låg till grund till nazisternas folkmord.

Det finns många berättelser och ögonvittnesskildringar från Förintelsen. De handlar bland annat om livet i lägren, det industriella mördandet, och om att stå i siktet för en fanatisk hetspropaganda.

I dag samlas människor runt om i världen för att påminnas om dessa berättelser.

Det är en dag då offren hedras.

Det är en dag att påminna om faran med att stå tyst vid sidan av när grundläggande mänskliga rättigheter kränks. Det är trots allt ett ofrånkomligt faktum att nazismens brott hade varit omöjligt utan omvärldens bortvända blickar.

Det är en dag att påminna om hur idéer som till en början framstår som politisk gallimatias snabbt kan slå rot om ingen reagerar.

Och tyvärr finns det anledning att påminna om allt detta.


Nazismens idéer lever vidare

Sedan andra världskrigets slut har de idéer som utgjorde grunden i den nazistiska utrensningspolitiken sakta men säkert fått allt mer fäste runt om i världen.

Idén om ”ett land – ett folk” finns som grundtanke i de högerextrema och högerpopulistiska partier som vinner allt mer makt runt om i Europa. Idéerna är moderniserade och anpassade till vår tid. Men konsekvensen är densamma. Vissa får plats – andra inte, och urskiljningen görs utifrån etnisk eller ”kulturell” tillhörighet.

Med dessa gruppers framväxt har den utpekande och generaliserande propagandan ökat.


Antisemitismen ökar

Parallellt med dessa grupper fortsätter nazismens arvtagare att vinna mark. Den antisemitism som utgjorde bränslet i det nazistiska dödsmaskineriet har fått nytt liv efter 11 september och i med konflikten mellan Israel och Palestina. De antisemitiska vanföreställningarna sprids ohämmat på nätet och i allt mer vulgära framställningar i propagandan.

Men dagens internationella vit makt-rörelse är inte ensamma i sin fanatiska föreställning om en ”judisk sammansvärjning” som styr världen. Antisemitismen finns även i bland annat den extrema islamismen.

Men judehatet kan inte bara tillskrivas sekter långt ut i den politiska sumpmarken. Antisemitismens idéer finns rotade i de svenska folkdjupen - och i världspolitiken. Vinterns så kallade Förintelsekonferens i Teheran och den iranske presidenten Mahmoud Ahmadinejads antisemitiska utspel är talande exempel.

Uppmärksamheten kring Förintelsekonferensen kastade ljus över den revisionism som med hjälp av internet har fått en rejäl skjuts framåt. Oavsett hur mycket de kvasiakademiker som ifrågasätter Förintelsen hävdar att de sysslar med objektiv forskning är förnekandet av Förintelsen ännu en pusselbit i den antisemitiska tankevärlden – och konferensen i Teheran ännu ett försök att sprida idén om att Förintelsen är skapad av judar för att få sympati och möjligheten suga ut skadestånd för sitt lidande.


Minnet av Förintelsen är viktigt

I ljuset av detta är minnesdagen över Förintelsens offer viktig. Minnet av Förintelsen ger oss ett skrämmande facit till vad utpekandet, vanföreställningarna och det tysta godkännandet av förföljelser kan leda till.

Minnet är också en uppmaning till dem som tror på demokrati. Så länge minnet finns kvar finns det inga ursäkter för att titta bort när hetsen mot minoriteter, ifrågasättandet av Förintelsen eller antisemitismen ökar.

Ämnen

Facebookhärvan

Expos ideella reporter Morgan Finnsiö i Aftonbladet TV om Cambridge Analytica.