Extremhögerns framgångar överdrivs

Extremhögern har förvisso gått framåt i elva av EU:s 27 medlemsländer. I flera länder har framgångarna gjort stora avtryck. I Nederländerna gick Frihetspartiet, med Geert Wilders i spetsen, framåt. I Ungern gjorde Jobbik ett succéval.

Men, precis som vi har visat i vår artikel om valresultatet, så minskar extremhögern i antal mandat. Minskningen beror givetvis på att stolarna i parlamentet blivit färre. Men räknar man hur stor andel av de parlamentets mandat som ägs av extremhögern så kan man bara notera en marginell förändring.
Och den visar att extremhögern faktiskt gått tillbaka.

Efter valet 2004 besatte extremhögern 5,7 procent av mandaten. Efter valet 2009 är motsvarande siffra 5,0, enligt de resultat som finns tillgängliga i dag.

Tillbakagången beror på att den franska och polska extremhögern misslyckades i valet. I Polen tappade extremhögern hela 16 mandat och hamnade utanför parlamentet.

Extremhögern har alltså inte gjort det rekordval man lätt kan tro om man läser de alarmerande rubrikerna i den europeiska pressen.

Det faktum att extremhögern fick framgångar i elva länder är givetvis oroväckande. Men framför allt visar resultatet att extremhögern på ett europeiskt plan är en liten men stabil politisk aktör.
Det finns god anledning att oroas.
Men det finns ingen anledning till förhastade åtgärder eller alarmism.