Du läser just nu gratis innehåll

Ditt stöd hjälper oss bekämpa rasism och främja demokrati genom granskning och kunskapsspridning.

Säkerhetspolisen valde att kalla sin numera välkända rapport för "våldsbejakande islamistisk extremism i Sverige". Anledningen är att begreppet "islamistisk" är problematiskt. Det behöver preciseras närmare för att möjliggöra en konstruktiv diskussion om de våldsbejakande islamistiska nätverken som finns i dag i Sverige.

Faktum är att islamist och extremist inte nödvändigtvis är något synonymt. Det är heller inte synonymt att vara extremistisk islamist och våldsam. De allra flesta islamisterna som finns idag i Sverige är fredliga och kommer så förbli.

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson förstår inte denna distinktion. Det ligger heller inte i hans intresse av att ta till sig av den. För SD framstår begreppet islamism som själva definitionen av både våldsbejakande och extremistisk. Begreppet används svepande och skuldbelägger en grupp i samhället som knappast är beredd att ta till våld.

Kärnan i den politik som Sverigedemokraterna driver i dag är riktad mot muslimer som grupp. Partiet pratar om islamiseringen av Sverige som om en hord av människor stod startklara utanför landets gränser, redo att invadera och ta över. Med hjälp av våld om så skulle behövas.

Sverigedemokraternas svepande sätt att argumentera tar udden av den diskussion som behövs – den om våldsbejakande politisk extremism. Faktum är att det finns personer i Sverige som är redo att begå våldshandlingar får att nå sina politiska mål. De återfinns bland de våldsbejakande islamister som Säpo kartlägger. Men de finns också inom vit makt-miljön och den autonoma miljön. De utgör ett problem som måste identifieras, analyseras och motarbetas.

Att som Sverigedemokraterna enbart rikta sökarljuset mot vad de kallar för islamister, det vill säga stora delar av den muslimska populationen i Sverige, är inte bara skadligt för debatten. Det går stick i stäv med det arbete som i dag utförs för att förhindra radikalisering och utanförskap.

Ämnen i artikeln