Debatten om Muslimska brödraskapet överskuggar SUM:s verkliga övertramp
Sveriges unga muslimer håller inte rent mot extremister och antidemokrater. Ändå verkar debatten istället handla om de luddiga anklagelserna om att organisationen har kopplingar till Muslimska brödraskapet.
Uppdaterad: 2019-01-25, 13:40
Publicerad: 2018-04-20, 09:44
Lästid: 4 minuter
Du läser just nu gratis innehåll
Ditt stöd hjälper oss bekämpa rasism och främja demokrati genom granskning och kunskapsspridning.
Förra veckan meddelade Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor att Sveriges unga muslimer, SUM, blir av med sitt statsbidrag. Efter att ha läst igenom underlaget till beslutet råder det inget tvivel om att organisationen misslyckats med att hålla rent mot extremister och antidemokrater. Ändå verkar debatten istället handla om de luddiga anklagelserna om att organisationen har kopplingar till Muslimska brödraskapet.
Bakom underlaget står journalisten Magnus Sandelin. I Sandelins uppdrag ingick att utreda SUM:s och dess medlemsorganisationers demokratiska uppbyggnad och ideologiska uppfattning. Rapporten beaktar även jämställdhets– och HBTQ perspektiv.
I korthet innehåller rapporten tre teman. Den visar att organisationen under de senaste åren bjudit in föreläsare vars ståndpunkter går på tvärs med demokratins idéer. Att Sveriges unga muslimer och deras medlemsorganisationer vid upprepade tillfällen bjudit in personer som spridit antisemitiska stereotyper eller gått emot grundläggande demokratiska ideal är vid det här laget känt. Ingenting i rapporten tyder på att SUM bjudit in dessa föreläsare för att förespråka antidemokratiska idéer.
Rapporten visar också på ett tydligt sätt att SUM misslyckats med att hålla rent bland lokalföreningar. Lokalföreningar har berett plats åt förintelseförnekare, bjudit in personer som stödjer radikalislamistiska ideologer och företrädare för lokalorganisationer har kopplingar till våldsbejakande radikalislamism.
När det gäller de inbjudningar som organisationen fått kritik för har man konsekvent avfärdat kritiken genom att försöka påvisa att andra organisationer också bjuder in föreläsare som utryckt extremistiska övertygelser.
Det är ett billigt trick för att för slippa undan det ansvar som åligger alla organisationer som säger sig stå för demokratiska värderingar.
Särskilt allvarligt blir det när rasistiska myter och stöd för en mördarmaskin som Islamska staten ges plats i en organisation som säger sig stå för demokrati.
Men trots de grova övertrampen har debatten mest handlat om rapportens tredje tema, de påstådda kopplingarna mellan SUM och Muslimska brödraskapet.
SUM var enligt rapporten 2009 en del av ungdomsorganisationen FEMYSO som 1996 grundades av bland annat en organisation vid namn FOIE. FOIE ska i sin tur, enligt en brittisk rapport, ha grundats av muslimska brödraskapet 1989.
På sin höjd skulle man kunna säga att SUM figurerat i kretsar där det i sin tur finns personer som uttrycker stöd för Muslimska brödraskapets ideologi. Men det är fortfarande väldigt oklart vad säger det om SUM:s verksamhet idag.
Muslimska brödraskapet är en islamistisk organisation som varit en inflytelserik politisk aktör inom stora delar av mellanöstern från 1950-talet och framåt. Att det då finns personer som har kopplingar till miljön kring Muslimska brödraskapet i muslimska organisationer idag, är inget förvånande. Frågan är i vilken grad det faktiskt präglar de organisationerna? Och vad betyder det ens att sympatisera med Muslimska brödraskapet?
Det är viktigt att komma ihåg att den ideologiska miljön kring Muslimska brödraskapet gett upphov till många olika förgreningar, alltifrån terrororganisationer som Hamas i Palestina till rörelsen Ennahda i Tunisien som kan liknas vid en form av muslimsk, kristdemokrati.
Det är uppenbart att den yrvakna debatten om Muslimska brödraskapet påverkan i Sverige präglas av en extremt låg kunskap om organisationens komplexitet och varierande strategier. Det är oroväckande eftersom det är viktigt att vi förstår Muslimska brödraskapets ideologi och roll i den islamistiska rörelsen. I värsta fall leder debatten till ett generellt misstänkliggörande av muslimska organisationers arbete i Sverige.
I frågan om SUM riskerar den dessutom att överskugga de allvarliga övertädelser mot demokratiska ideal som SUM faktiskt har begått.