Mediestödet blev ytterhögerns guldgruva

”Bli prenumerant i dag. För varje krona du bidrar med så tvingar du staten att ge oss två till”.

I en reklamfilm för den högerextrema webb-tv-plattformen Exakt24 lockar den ansvarige utgivaren Sanna Hill tittarna att lösa en prenumeration. Planerna är storartade. Exakt24 siktar på att bli landets första ”oppositionella” tv-hus. Och nu har de knäckt koden. Mediehuset ska byggas upp av prenumerationsintäkter, och med dem som bas ska de kunna ”tvinga staten” att betala mediestöd.

Den svenska ytterhögerns historia är fylld av mer eller mindre lyckade mediesatsningar. Obskyra stenciltidningar, partilojala bulletiner, närradiosändningar och under 1990-talet relativt proffsiga livsstilsmagasin för unga högerextrema skinheads. Oavsett avsändare och ideologisk etikett har budskapet varit ungefär detsamma. Den politiskt korrekta eliten anklagas för att ha förrått folket för det som beskrivs som hotande eller tärande minoriteter. Det är ett påverkansarbete som sprider rasistiska fördomar och stereotyper, dåligt maskerat som journalistik.

Under många decennier var publiken försvinnande liten. Sedan kom sociala medier. Plötsligt blev produktionen enklare och billigare. Framför allt blev räckvidden större. Tech-jättarnas plattformar och algoritmer öppnade upp en möjlighet för vilken högerextrem grupp som helst att bygga ett litet mediehus. Att producera innehåll till ytterhögerns medier har alltid varit en form av aktivism, men nu kunde propagandister plötsligt börja kalla sig ”medborgarjournalister”.

De fick räckvidd och genomslag. Men själva affären uteblev. De flesta av ytterhögerns alternativmedier sliter med ekonomin. Med en ökad publik har det förvisso blivit möjligt att hitta intäkter via donationer, annonser och plustjänster. Men det är knappast några vinstmaskiner vi talar om. Nu har det hittat en ny guldgruva, det statliga mediestödet. Den högerradikala veckotidningen Nationell Idag, föregångare till Nya Tider var först med att knäcka koden redan 2009.

Nya Tider har sedan 2013 beviljats strax över 35 miljoner kronor i driftsstöd.

Presstödet lanserades under 1960-talet som ett sätt att säkerställa mångfalden inom den svenska pressen. Tidningar med alla tänkbara politiska färger har under årens gång beviljats stöd, även tidningar på yttre vänsterkanten. (För tidskrifter som Expo, som inte har en allmän bevakning, finns det så kallade kulturtidskriftsstödet. Där beviljades Expo 700 000 kronor för 2021.)

Under 2018 föreslogs stora ändringar i presstödssystemet. Tidigare hade det gynnat papperstidningarna. Men i och med digitaliseringen blev stödet teknikneutralt, alltså så att även nyhetssajter kan beviljas stöd. Flera nya stödformer lanserades. En för att täcka så kallade vita fläckar, platser som saknar en lokal bevakning. Ett innovations- och utvecklingsstöd som går till satsningar för att utveckla digitala kanaler och affärsmodeller. Det finns numera också ett redaktionsstöd som går till medieaktörer som har behov av ekonomiskt stöd. Det är här ytterhögerns medier har sett sin chans.

2020 beviljades den högerradikala nyhetssajten Samhällsnytt nära 1,2 miljoner kronor i redaktionsstöd. I år beviljades de totalt 245 000 kronor för att driva lokaljournalistik i underbevakade områden, bland annat i Järvaområdet i Stockholm.
Exakt24, som har samma ägare som Nya Tider, beviljades under 2020 totalt lite över 1,3 miljoner kronor i stöd – strax över 900 000 kronor i redaktionsstöd och resten för utveckling och innovation. Bara under de senaste tre åren har Nya Tider, Samhällsnytt och Exakt24 beviljats statligt stöd på totalt 18,4 miljoner kronor.

Det finns en poäng att tala om dem i klump. Även om ytterhögerns medier i vissa avseenden är konkurrenter, så delar de i grunden samhällssyn och strategi. Deras plattformar fungerar som ett nätverk där nyheter och avslöjanden sprids mellan aktörer och vidare ut till publiken.

Att sätta upp kriterier för vilka medier som ska ha rätt till det nu utökade mediestödet är med rätta en känslig fråga. Vi vill ha en mångfald av medier. Vi vill inte ha klåfingriga politiker som petar i vad medier ska ha rätt att skriva eller inte. Men samtidigt kan ju inte ett stöd som är tänkt att stärka demokratin beviljas till vilket skräp som helst.

Jag vet personligen inte exakt var man ska dra den gränsen. I början av april uppdaterade Myndigheten för press, radio och tv, MPRT, föreskrifterna för mediestödet. Där klargjorde myndigheten vad som egentligen menas med ”redaktionellt innehåll av hög kvalitet”. Nyhetsmedier som i sitt samlade redaktionella innehåll uppmanar till brott, sprider desinformation eller vilseleder kring vetenskap lever inte upp till kravet, menar myndigheten. Det är väl ett rimligt minimikrav.

De av ytterhögerns medier som söker olika former av mediestöd kommer nog kunna hålla sig inom de ramarna. Ofta ljuger de inte. De vinklar, paketerar och namnger för att utmåla minoriteter som hot och politiska motståndare som klandervärda. Så länge det betraktas som okej så har vi just nu ett läge där demokratin göder de krafter som vill montera ner den.

Tidigare SD-politikern Kent Ekeroth, som är en del av Samhällsnytts redaktion, har hyllat Ungerns premiärminister Viktor Orbán som ”världens främste statsledare”. Detta samtidigt som demokratin i landet har beskurits i snabb takt.

Det är ingen hemlighet att ytterhögerns medier önskar samma utveckling i Sverige. Och ska man tro Erik Almqvist, tidigare SD-topp som lämnade sina uppdrag i partiet 2012 i spåren av den så kallade järnrörskandalen, så är det själva syftet.

Den där reklamsnutten med Sanna Hill, den dyker upp i ett inslag på Exakt24:s webb där den förre SD-politikern, som nu jobbar för Exakt24, talar på en konferens. Där uppmanar ”journalisten” Erik Almqvist till krig.
”Vår civilisation är vid en kritisk punkt. Och vi måste vara tydliga med det. Vi behöver gå i krig, inte förbereda för krig. Vänsterliberaler och globalister för redan ett kulturellt och demografiskt krig. Nu är det dags att mobilisera och slå tillbaka.”

Så motiveras alltså den ”journalistik” som ytterhögern bedriver, och som mediestödet bidrar till att stärka.

Daniel Poohl är vd och ansvarig utgivare på Stiftelsen Expo.

Daniel Poohl