Du läser just nu gratis innehåll

Ditt stöd hjälper oss bekämpa rasism och främja demokrati genom granskning och kunskapsspridning.

Det är Statens medieråd som kartlagt högerextrema, vänsterextrema och jihadistiska sajter på nätet. Fokus för rapporten "Våldsbejakande och antidemokratiska budskap på internet" har varit att beskriva propaganda riktad till ungdomar och som uppmanar till politiskt eller ideologiskt våld. Sju högerextrema sajter ingår i undersökningen, bland dem Svenskarnas partis nättidning och Svenska motståndsrörelsens hemsida.

I rapporten uppskattas de kartlagda högerextrema sajterna nå sammanlagt 144 000 unika besökare per dag, vilket är långt fler än de andra miljöerna som kartlagts. Utredningen har också sett på trafiken till en jihadistisk och två vänsterextrema sajter.

Högerextrema grupper använder internet för att rekrytera i större utsträckning än de andra i kartläggningen. För samtliga rörelser fyller internet tre funktioner: "För det första att sprida de ideologiska eller religiösa tankar som motiverar och legitimerar antidemokratiskt våld. För det andra fungerar det som en anonym social mötesplats för likasinnade. För det tredje kan det användas som en kommunikationskanal för att planera och samordna aktioner", står det i rapporten.

Högerextremisterna använder sina sajter i större utsträckning till att förmedla nyheter som en del i sin propaganda. Samtliga rörelser präglas av ett "vi och dem" tänkande och en svartvit världsbild. Jiihadisterna och högerextremisterna saluför bägge en världsbild om att en judisk konspiration styr världen. För båda dessa miljöer är judarna också den yttersta fienden.

Gemensamt för de kartlagda extremiströrelserna är också ett aggressivt och avhumaniserande språkbruk som i andra sammanhang hade varit oacceptabelt, men som normaliseras på sajterna.

I rapporten listas en rad åtgärder för att förebygga att unga radikaliseras. Det föreslås bland annat att ungdomar ska stärkas i sin förmåga att kritiskt värdera information.

"Nästan var tredje högstadieelev är utan undervisning i källkritik och fyra av tio lärare upplever behov av kompetensutveckling på området", föreslår Medierådet. Regeringen uppmanas att ge Skolverket i uppdrag att ta fram stödmaterial till läroplanerna.

Ett annat förslag är att en myndighet får i uppdrag att arbeta fram en strategi för att koordinera de aktörer som arbetar med medie- och informationskunnighet på nationell, regional och lokal nivå.

Ämnen i artikeln