”Jag tänkte att nu är min sista stund kommen”
Muzamil Waguma Sserwadda är 35 år och hbt aktivist från Uganda. Sedan 2 december väntar han i Sverige på att hans ansökan om asyl ska behandlas.
Uppdaterad: 2018-01-31, 07:23
Publicerad: 2010-06-16, 08:30
Lästid: 3 minuter
Du läser just nu gratis innehåll
Ditt stöd hjälper oss bekämpa rasism och främja demokrati genom granskning och kunskapsspridning.
Hans överarmar bär fortfarande spår av övergrepp. De tre män som misshandlade Muzamil Waguma Sserwadda kom från CMI, Ugandas militära underrättelsetjänst. De slog honom med batonger och med träpåkar, överröste honom med smädelser och hotelser.
– Slagen haglade. Jag tänkte, att nu är min sista stund kommen. De här männen är tränade att döda.
CMI, som är direkt underställd Ugandas regering, används för att systematiskt förfölja hbtpersoner. Muzamil Waguma Sserwadda hade länge förstått att han som aktiv i den illegala hbt organisationen Spectrum Uganda ådrog sig underrättelsetjänstens och polisens intresse. Och när boulevardtidningen Red Pepper i en stort uppslagen artikel med rubriken Top Homos in Uganda publicerade hans namn, slog CMI till.
Muzamil Waguma Sserwadda, som är sjuksköterska och arbetade med kurativ verksamhet, blev uppringd av en man som hävdade att han var homosexuell och behövde råd. Muzamil Waguma Sserwadda gick med på ett möte. På mötesplatsen väntade tre män som tvingade in honom i en bil, satte på honom ögonbindel, körde iväg honom till ett CMIhus där han utsattes för tortyr i 24 timmar. Nästa dag släpptes han med orden: "Vi har ögonen på dig!".
I augusti 2009 övermannades Muzamil Waguma Sserwadda på öppen gata i Kampala och fördes bort. Han utsattes återigen för långvariga förhör om Spectrum Uganda, andra
organisationer och aktivister, och om vem som understöder dem ekonomiskt – det är känt att landets hbtgrupper får ekonomiskt stöd från bland annat människorättsorganisationer. Han vägrade svara. Med en pistol mot sitt huvud fann han för gott att i alla fall erkänna att han var Spectrum Ugandas vice ordförande. Den här gången var CMI:s avskedshälsning: "Du rekryterar Ugandas barn, landets framtid, till homosexualitet. Vi ska jaga dig till sista andetaget!"
I slutet av november 2009 fick Muzamil i sin hand den arresteringsorder där han anklagas för brott mot strafflagens paragraf 145a om "Unnatural offences", vilket kan ge livstids fängelse. Då befann han sig redan i säkerhet i Sverige.
– Av fruktan för mitt liv och för att jag inte vill tillbringa återstoden av mitt liv i fängelse, som i Uganda är detsamma som att dö långsamt, var jag tvungen att lämna landet. Den regering, som enligt konstitutionen ska skydda medborgarna, står bakom övergreppen mot oss och våra mänskliga rättigheter. I samma stund som jag återigen satte min fot på ugandisk jord skulle jag bli arresterad.
Det är vad som hände ugandiern John Bosco Nyombi, som sökte asyl i Storbritannien men utvisades 2008. På Entebbes flygplats väntade polisen. Nyombi lyckades muta sig ur fängelset, genom ekonomiskt stöd från människorättsorganisationer, och gå under jorden. I somras, sedan High Court upphävt utvisningsbeslutet, återvände han som en fri man till Storbritannien.
Bo Ludvigsson
Artikeln har tidigare publicerats i #2-2010, som finns att köpa här.