Judisk pojke trakasserad i skolan
En 15-årig pojke har polisanmält att han blivit trakasserad i skolan för sitt judiska ursprung. Andra pojkar har gjort Hitlerhälsningar mot honom. Vid ett tillfälle skrek någon ”kasta på juden” och ett 20-tal personer kastade snöbollar och stenar på honom. Händelsen är en av flera antisemitiska dåd i Malmö som inträffat den senaste tiden.
Uppdaterad: 2018-01-31, 07:26
Publicerad: 2012-12-13, 17:19
Lästid: 3 minuter
Du läser just nu gratis innehåll
Ditt stöd hjälper oss bekämpa rasism och främja demokrati genom granskning och kunskapsspridning.
– Vi kommer att kontakt med den här skolan. Varje gång någonting sådant här händer måste vi ta tag i det. De här händelserna måste få konsekvenser, säger Björn Lagerbäck, projektsamordnare på dialogforum.
Dialogforum är ett initiativ av Malmö stad för att motverka rasism och diskriminering. Dialogforum riktar sig även till de personer som utsatts för hatbrott och erbjuder stöd.
Förra veckan uppmärksammades två judiska kvinnor som vid ett flertal tillfällen trakasserats på grund av sin judiska bakgrund. I september sprängdes ett knallskotts liknande föremål utanför en synagoga i Malmö och rutor till lokalen krossades.
Under året har manifestationer hållits i Malmö för att uppmärksamma antisemitismen. Fortfarande dyker dock nya fall upp av antisemitisk förföljelseer i staden. I tisdags polisanmälde en 15-årig pojke att han i sin skola trakasserats. En person ska gjort Hitlerhälsningar mot honom. Vid ett annat tillfälle skrek någon "kasta på juden" och ett 20-tal elever kastade snöbollar och stenar mot honom, rapporterar Skånskan.
Under 2011 fram till första halvåret har omkring 40 antisemitiska hatbrott anmälts i Malmö. Inget av dem har klarats upp, enligt uppgifter från Sydsvenskan.
Björn Lagerbäck säger till Expo Idag att en av de viktigaste åtgärderna för att komma åt intolerans och hatbrott är att engagera civilsamhället. Att få människor att stå upp när de hör fördomar och argumentera mot dem. Lagerbäck menar även att skolorna har en nyckelfunktion i arbetet mot intolerans.
– Vi måste uppmärksamma skolorna på likabehandlingsplanerna och nödvändigheten att agera. Vi behöver få ungdomarna ute i samhället att stå upp och föra dialog. Arbetet i skolorna måste ske kontinuerligt, säger Lagerbäck.
– Detta är en process över tiden, man måste få rektorer och lärare att vara lyhörda om vad som sker och få de att våga ingripa, fortsätter han.
Aktörer som försökt komma in i skolan för att diskutera problemen med rasism vittnar dock om att skolorna kan vara svårtillgängliga.
– Vi har upplevt att det funnits en svårighet att komma in och granska likabehandlingsplanera. I och med att vi har en situation där skolorna konkurrerar om elever och ekonomiska konsekvenser så har man en tendens att mörka den faktiska situationen. Det är ett jätteproblem. Det drabbar de som är utsatta, säger Lagerbäck.
2011 registrerade Brå 5439 hatbrott av dessa hade 72 procent rasistiska motiv. 12 procent var religöst motiverade, 280 islamofobiska, 190 antisemitiska och 160 kristofobiska.
En tredjedel av alla hatbrott har anmälts i Stockholms län, men Malmö utmärker sig genom att ha högst andel antireligiösa brott per invånare, 22 anmälningar per 100 000 invånare.