Ny rapport: Den svenska rasismen ökar
Den svenska befolkningen blir allt mer negativt inställd till mångfald. Det visar årets mångfaldsbarometer. Detta samtidigt som allt fler beskriver att de har goda erfarenheter av personer med utländsk bakgrund på jobbet eller skolan
Uppdaterad: 2018-08-15, 16:33
Publicerad: 2018-08-14, 09:27
Lästid: 3 minuter
Du läser just nu gratis innehåll
Ditt stöd hjälper oss bekämpa rasism och främja demokrati genom granskning och kunskapsspridning.
Den svenska befolkningen har blivit mer negativ till mångfald. Årets mångfaldsbarometer som den högskolan i Gävle har genomfört årligen de senaste tolv åren visar på de mest negativa siffrorna någonsin. 613 personer mellan 18 och 75 har fått svara på en enkät.
59 procent av de svarande menar att den etniska mångfalden utvecklar den svenska kulturen. 2014 ställde sig 64 procent bakom påståendet. Andelen som helt avvisar tanken ligger på rekordhöga nivåer, 22 procent. Den siffran låg på elva procent 2014.
Kvinnor allt mer negativa
En huvudanledning till förändringen är att kvinnor i allmänhet och män över 50 blivit mer negativt inställda till mångfald. Resultaten är samtidigt tvetydiga, 74 procent av de som svarat på enkäten beskriver sina upplevelser till personer med utländsk bakgrund på jobbet eller i skolan som goda. Det är en ökning med fyra procent från förra mätningen.
Fereshteh Ahmadi, som är ansvarig för rapporten skriver i sin analys över resultatet:
”Attityderna har blivit sämre, men inte de konkreta erfarenheterna i vardagen.”
Åtta av tio tycker att människor med utländsk bakgrund ska ha samma arbetsvillkor som infödda svenskar. Unga är mest positiva till mångfald i arbetslivet. Samtidigt föredrar 23 procent svenska kollegor.
Trenden är negativ när det kommer till att människor som fötts i utlandet ska ha möjligheten att bevara sina kulturella traditioner. Endast 46 procent är för en sådan möjlighet, 2014 var den siffran 57 procent. 39 procent är negativ inställda till påståendet.
Föredrar svenska grannar
37 procent av de tillfrågade föredrar svenska grannar, vilket är en ökning sedan 2016. Samtidigt spelar det roll varifrån grannen kommer. Tre av tio uppger att de skulle överväga att flytta om någon från Mellanöstern flyttade in deras trappuppgång. Två av tio uppger att de skulle flytta om om någon från Afrika blev deras granne.
Medier har ett ansvar
Fereshteh Ahmadi skriver i sin analys att flera faktorer kan ha lett till de negativa siffrorna i undersökningen. Bland annat tar hon upp mediernas och politikernas roll över vilken bild som sätts om invandringen.
”Medier, politiker, forskare och opinionsbildare bidrar också till att stärka fördomar genom att i stor utsträckning framställa invandring som ett problem. Mediabilden av farliga män från vissa regioner som kommer hit för att begå sexuella övergrepp, kan ha påverkat särskilt kvinnor.”
Ahmadi tar även upp att segregationen i samhället:
”Respondenter i vår studie som har haft mindre erfarenhet och kontakt med invandrare visar mer negativa attityder.”