Svagt stöd för partier som växte fram ur coronaprotesterna
Ur de senaste årens så kallade coronaprotester har en mängd olika initiativ vuxit fram. I valet ställde ett antal partier, sprungna ur miljön, upp. Flera av de ledande konspirationsteoretikerna återfanns bland kandidaterna. Men trots ett intensivt kampanjande lyckades partierna inte locka väljarna.
Publicerad: 2022-09-20, 13:22
Lästid: 3 minuter
Du läser just nu gratis innehåll
Ditt stöd hjälper oss bekämpa rasism och främja demokrati genom granskning och kunskapsspridning.
Nästan från starten av coronapandemin har protester mot restriktioner och vaccinprogram varit ett återkommande inslag på gator och torg – i Sverige och internationellt.
Protesterna har bestått av en brokig skara konspirationsteoretiker, högerextremister och folk med kopplingar till den nyandliga miljön.
Ur protesterna har åtskilliga initiativ vuxit fram – i några fall har det lett till partibildningar. I riksdagsvalet är det framför allt två partier som sticker ut Partiet MoD och Knapptryckarna.
Partiet MoD som med sina lite drygt 6 000 röster blev det femte största partiet av de som hamnade utan för riksdagen. Men med ett stöd på 0,09 procent var vägen in i kammaren långt borta.
Knapptryckarna samlade några hundra röster färre, cirka 5 500.
LÄS MER: Histoien om den svenska anti-lockdown-rörelsen
Högerextrema kopplingar
De partier och aktörer från coronaprotesterna som haft tätats samröre med högerextremister under pandemin lyckades inte nå fram i valet. Svenska rikslagen, som delvis bestod av personer från det högerextrema så kallade Nätverket, fick 16 röster.
Max Winter, en av dem som initialt ingick i Svenska rikslagen och som dessutom var en av ledargestlerna för Frihetsrörelsen - den viktigaste akören kring demonstrationerna – bildade i slutet av valrörelsen Partiet frihet. Partiet fick 74 röster i riksdagsvalet.
Åtta personer lade även sin röst på Frihetsrörelsen.
Verksamheten fortsätter
För partierna och flera andra aktörer inom de så kallade coronaprotesterna blev det svårare att mobilisera kring frågor rörande pandemihanteringen efter att regeringen i början av februari gick ut med besked om slopade restriktioner.
Istället blev frågan om att ställa alla som haft en roll i coronapandemins hantering till svars - regeringen, myndighetscheferna, experterna, forskarna, läkarna, medierna och så vidare - central.
LÄS MER: Vad händer med coronaprotesterna när restriktionerna upphör?
Nato-frågan
En annan fråga som seglade upp på dagordningen under valkampanjandet var motståndet till ett Nato-medlemskap. Rörelsen hade dock svårt att lyckas samla några större skaror runt frågan.
Knapptryckarna, Rikslagen, Partiet Enhet, som fick drygt 1200 röster i riksdagsvalet, och andra anticoronaaktörer gick i april ut med ett gemensamt pressmeddelande där det krävde en folkomröstning i Nato-frågan. Även MoD lyfte den frågan.
Såväl MoD som Knapptryckarna har efter valet meddelat att de ska försätta med sin verksamhet.