Utställning om HBT-personers utsatthet

Utställningen visar arrangerade fotografier av hatbrott. Den annorlunda stilen på bilderna har drag av barocken. Den pampiga och maktfulla stilen av konst och arkitektur som karaktäriserar barocken har i historien varit hyllad av såväl den katolska kyrkan som i nazistisk propaganda. Men i Elisabeth Ohlson Wallins utställning är budskapet annorlunda. Här är det katolicismen och nazismen som står för hatet, det ideologiska hatet mot HBT-personer.

Den omedelbara atmosfären och intrycket av bilderna kan lura besökaren att tro att utställningen är historisk. Att bilderna är exempel på hemska övergrepp mot oliktänkande i en tid då demokrati inte existerade. Den barocka stilen ger ett första intryck av dåtid, men visar egentligen exempel på nutida våldsattacker och politisk propaganda från dagens Sverige, samtliga med det gemensamma föraktet för HBT-personer. De hemska skildringarna kunde lika väl ha varit exempel på grymma medeltida övergrepp men är förankrade i faktiska fall hämtade från 2000-talets Europa och Sverige. Hotbilden är verklig och övergreppen sker även idag.

Hatet en del av vardagen

Med olika perspektiv belyser Ohlson Wallins utställning diskriminering och övergrepp mot HBT-personer. Den som förmedlar hat och brukar våld är inte bara den hotfulla nazisten, utställningen visar att även att svenska partiledare och konservativa kristna ledare kan vara förövare. En bild visar å ena sidan bestörta, å andra sidan hänförda, åhörare som lyssnar till Pingstpastor Åke Green. Från sin predikostol framför han budskapet att homosexualitet är en sjukdom i samhället. En annan bild visar kristdemokraternas ledare Göran Hägglund på en tv-skärm, undertexten berättar hur han definierar en "riktig" familj. På samma bild sitter en familj med två mammor med sina barn och lyssnar på utsagorna hemma i tv-soffan. Budskapen i bilderna är träffande och visar hur det ideologiska hatet mot HBT-personer förmedlas på olika sätt i det svenska samhället. En gripande skildring visar två män med hakkors på armen som våldtar en kvinna. Runt den nattsvarta parken står rödklädda katolska biskopar som fördömande ser ner på den hjälplösa kvinnan. Bildtexten berättar att kvinnan är italiensk och att hon varit på en gayklubb strax innan övergreppet.

Budskapen i bildmontagen visar att hatet gentemot HBT-personer inte är förlagda till historien, vilket kanske är en vanlig uppfattning i Sverige, utan fortfarande är stort och inbitet. Övergreppen sker inte alltid med öppet våld, utan förekommer även i det svenska politiska klimatet. Hatet mot HBT-personer finns också i det dolda, förmedlat i retoriska politiska uttalanden gällande familjepolitik eller i diskussionen om vad som egentligen är flyktingskäl. Det är helt enkelt "barockt".

Den 16-26 juni visas utställningen på Eksjö Museum och fortsätter därefter på turné i Sverige.