Val 2010: Sverigedemokraterna tappar flest ledamöter

Gunnar Malmström är bitter. Han har inte mycket gott att säga om Sverigedemokraterna, partiet han representerade i kommunfullmäktige i Halmstad fram till april 2009. Men på grund av det som Gunnar Malmström benämner som "en lång rad brutna löften" och konflikter med ekonomisk grund valde han för drygt ett år sedan att lämna partiet. Han anser att partiet är toppstyrt och att all kraft och pengar går till att understödja partiets centrala ledning.
– Sverigedemokraterna inget parti överhuvudtaget, utan en intressegrupp bestående av fyra, fem personer, säger Gunnar Malmström.

Hans historia är inte unik. Gunnar Malmström, liksom många andra som valdes in till fullmäktige i valet 2006, har en relativt kort karriär som partirepresentant. Han blev medlem i Sverigedemokraterna 2005 och valdes till fullmäktigeledamot i Halmstad valet 2006. Men efter bara fyra år lämnade han partiet. Idag agerar Malmström, i likhet med fjorton andra före detta Sverigedemokrater, politisk vilde i fullmäktige. Samtliga ledamöter i Halmstad har lämnat partiet och är obundna. Vilket parti Gunnar Malmström tänker välja framöver är ännu oklart.
– Så länge jag sitter i fullmäktige på ett Sverigedemokratiskt mandat kan jag inte betala medlemskap i något annat parti, säger han, men tillägger att han har haft visst samarbete med nystartade Demokratisk Allians, ett parti som bildats av avhoppade Sverigedemokrater.

SD tappar flest representanter

I valet 2006 hade Sverigedemokraterna plockat rekordmånga kommunala mandat, hela 281 stycken i 144 kommuner. Redan då var 14 kommunala stolar tomma. Och fler skulle det bli. När mandatperioden lider mot sitt slut har nästan en tredjedel av Sverigedemokraternas representanter lämnat sina uppdrag
och totalt 55 stolar i 44 kommuner står tomma.

Sammanlagt har 345 personer valts till ledamöter för Sverigedemokraterna från mandatperiodens början i november 2006 till maj 2010. Att siffran är högre än antalet mandat partiet fick i valet beror på att de personer som väljs in för att ersätta avgångna ledamöter plussas på den ursprungliga summan. Av dessa 345 personer har 109 eller 31,5 procent lämnat sina uppdrag. Expo har granskat statistik från Valmyndigheten och jämfört andelen avgångna ledamöter från Sverigedemokraterna med avgångna ledamöter från de sju riksdagspartierna i samma kommuner.

Granskningen visar att Sverigedemokraternas ledamöter i avsevärt högre grad har lämnat partiet och/eller sina uppdrag under mandatperioden. Snittet för alla de undersökta partierna är 15,7 procent avgångna ledamöter.

"För mycket fokus på invandringen"

Även Eva Andersson i Hörby har sökt sig bort från Sverigedemokraterna. Eva gick med i partiet mycket på grund av att sonen var medlem. I valet 2006 kandiderade hon till fullmäktige i Hörby, valdes in och blev ordinarie ledamot.
– De hade ju knappt några att tillgå så då ställde jag upp, berättar hon.

Men väl inne i den beslutade församlingen blev det inte som hon hade tänkt sig. Eva Andersson är gravt synskadad och upplevde att det var svårt att hänga med i politiken, framförallt då partiet inte hade några förmöten för att diskutera kommande omröstningar. Dessutom tyckte hon partiet hade fel fokus.
– De höll bara på med invandrarfrågor, och jag tycker faktiskt att det finns invandrare som sköter sig, som gör något bra för samhället. Dessutom tycker jag det finns mycket viktigare frågor att ta tag.

Eva Andersson vill driva frågor om vård och omsorg. Men det, menar hon, fanns det inget utrymme för i Sverigedemokraterna. Så hon lämnade partiet och fortsatte sin politiska bana som obunden fullmäktigeledamot. I valet i september står hon på första plats på det lokala Hörbypartiets valsedel.

Flera orsaker till avgång

Varför välj er då vissa ledamöter att lämna sina uppdrag i förtid? En studie av statistik rörande förtroendevalda förra mandatperioden (2002–2006) genomförd av Statistiska centralbyrån visar att 16 procent av alla Sveriges kommunfullmäktigeledamöter, av olika anledningar lämnade sina uppdrag i förtid. Åtta procent av de avgångna hade avlidit, 32 procent hade flyttat till annan kommun och en procent till annat land. Då återstår knappt 60 procent, som alltså avgick av andra anledningar.

Hot är ytterligare en faktor som måste vägas in när man granskar skälen till att sverigedemokrater lämnar politiken. En undersökning genomförd av Säkerhetspolisen 2008 visar att Sverigedemokraternas företrädare i högre grad än andra partiers ledamöter, utsätts för hot och våld. I flera fall har trakasserierna lett till att förtroendevalda sverigedemokrater har valt att lämna sina uppdrag.

Sveriges kommuner och landsting (SKL) publicerade i december 2005 en enkätundersökning gjord bland politiker i 17 kommuner. Sex procent av de tillfrågade uppgav där att de utsatts för hot under de senaste tolv månaderna. Så även om andelen hotade politiker är högre hos Sverigedemokraterna är inte det hela förklaringen till varför så många ledamöter har lämnat sina uppdrag.

I SKL:s enkätundersökning ställdes också frågor om funderingar kring det att lämna politiken. En dryg tredjedel av de tillfrågade svarade att de hade övervägt att lämna sina uppdrag. Nästan hälften av dessa uppgav som skäl att uppdraget kändes meningslöst och att det var svårt att påverka beslut. I andra hand uppgav man förhållanden i arbetslivet, det vill säga att det är svårt att kombinera ett annat arbete med förtroendeuppdraget. Femton procent av
de som hade övervägt att hoppa av ansåg att det var alldeles för mycket partipolitik och för lite sakdiskussion inom ramen för uppdraget.

Åkesson lovar full styrka

Hösten 2009 lanserade Sverigedemokraterna genom partiledaren Jimmie Åkesson kampanjen "inga fler tomma stolar". Med ett löfte om att kunna besätta alla mandat efter valet 2010 gick Åkesson ut och bad om hjälp från partiets sympatisörer:
"Vi behöver ett stort antal nya politiker – personer som är beredda att ställa upp på valsedlar och dessutom axla ansvaret som Sverigedemokratiska företrädare i sina respektive kommuner efter nästa val."
Men för att kunna hålla det löftet behöver partiet inte bara rekrytera nytt folk, det behöver få fler av de som anslutit sig att stanna kvar.

"Kan alltid bli bättre"

Sverigedemokraternas vice partiordförande Jonas Åkerlund säger att partiledningen lyssnar på allas åsikter och menar att det "alltid kan bli bättre". Men kritiken om att partiet skulle vara toppstyrt känner han inte igen.

– Alla partier fattar beslut om vissa riktlinjer och naturligtvis förväntas att de flesta mer eller mindre följer riktlinjerna, säger Jonas Åkerlund. Men jag kan inte minnas något fall där någon har sagt att riktlinjerna är oacceptabla och att personen därför väljer att bli politisk vilde.

Jonas Åkerlund identifierar framförallt tre orsaker till att ledamöter avgår i förtid. Det handlar om personer som har blivit uppskrivna utan att kandidera, personer som har flyttat från kommunen och personer som slutar på grund av att de känt sig hotade i sin roll som företrädare. Han tror att med de utökade resurser partiet har nu och med hjälp av en bra utbildning av kandidaterna, så kommer partiet förhoppningsvis lyckas nå målet att inte ha några tomma stolar efter nästa val.

– Tanken är ju den att överallt där det finns en efterfrågan på vår politik så ska vi också ha någon som är villig att åta sig ett förtroendeuppdrag, säger Jonas Åkerlund. Jonas Åkerlund säger att ambitionen är att kandidera i alla kommuner, och att det återstår att se om partiet lyckas med detta.

Demokratiskt underskott

Ulf Bockner valdes in som ledamot för Sverigedemokraterna i Motala kommunfullmäktige 2008. Han ersatte en annan ledamot som avgått efter upprepade hot. Men i december förra året lämnade han sin plats i fullmäktige och gick även ur partiet. Och precis som Gunnar Malmström och Eva Andersson antyder, tycker Ulf Bockner att det finns ett demokratiskt underskott i partiet, att man som kommunal representant inte har något att säga till om.

– Man skulle rösta till hundra procent efter partiet, det var aldrig några diskussioner i förväg om hur man skulle rösta utan det var bara ett konstaterande, säger Ulf Bockner som idag inte är aktiv i något parti.

Hans stol i fullmäktige i Motala står numera tom.

Fakta: Avgångna ledamöter (en sammanställning av statistik om avgångna ledamöter i de kommuner där Sverigedemokraterna har mandat)

Fakta: Tomma stolar (en lista på de kommuner där Sverigedemokraterna ha mandat men ingen representation)

Lär dig mer

Expo Wiki

Sverigedemokraterna (SD)

Nationalistiskt riksdagsparti, bildat 1988. SD grundades av veteraner inom svensk nazism och fascism och har lyckats göra sig till den svenska radikalnationalismens breda, pragmatiska alternativ.

Läs mer