Nazitysklands avspegling i dagens populärkultur

Publicerad 2011-04-02 10:11

Tolkningen av nazismen i populärkulturen, exempelvis spelfilmer som Inglourious basterds, behandlas i en kommande antologi. Foto: Universal

I en kommande antologi samlar Eva Kingsepp och Tanja Schultz texter som behandlar Nazitysklands inverkan på dagens svenska populärkultur.

– Genom att förstå hur populärkulturen påverkar oss i dag kan vi förhindra att något liknande inträffar igen, säger Eva Kingsepp, fil dr i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Stockholms universitet.

Antologin är tänkt att fungera som en brobyggare mellan generationerna för att beskriva fenomen och strömningar inom populärkulturen. Nazitysklands framtoning inom svenska deckare, tecknade serier, svensk konst, dagspress, spelfilm och musiksubkultur är några områden som behandlas i totalt 14 texter. Bakom projektet står tillsammans med Eva Kingsepp även Tanja Schultz, fil dr vid Historiska institutionen, Stockholms universitet.

Under arbetet med avhandlingen ”Nazityskland i populärkulturen. Minne, myt, medier” från 2008 intervjuade Eva Kingsepp 100 personer i åldrarna 18-40 år, de flesta i den lägre delen av åldersspannet. Hon märkte snart att yngre människor i dag inte hänvisar till Nazityskland i sig, utan snarare till bilden som målas upp inom populärkulturen.
– Det är viktigt att se skillnaden, hur mediala bilder, datorspel, böcker och så vidare skapar myter.

Hon upptäckte också att det finns ett stort intresse bland ungdomar för de här frågorna. Förenklad fiktion om andra världskriget och Förintelsen skapar en nyfikenhet att gå till ursprungskällan, för att försöka ta reda vad som egentligen hände.

– De blir så kallade sanningssökare och söker ofta sanningen i dokumentärer. Då stöter vi på problem därför att dokumentärer i dag också ofta är förenklade.

När dokumentärmakare använt sig av musik och ljussättning för att försöka återskapa rätt känsla, uppfattas det lätt som just fiktion. Och ett tvivel hos betraktaren uppstår, känslan av att någon försöker lura i åskådaren en sanning.

– I värsta fall leder det till historierevisionism och ifrågasättande av Förintelsen. Dokumentären kan komma att klassas som propaganda av den som tittar i stället.

I dagens globaliserad värld anammar vår egen populärkultur en angloamerikansk och anglosaxisk tyngdpunkt och tar omvägen över USA och Storbritannien. I svenskens ögon blir den historiebeskrivningen svartvit, ett uttryck som intervjupersonerna i Eva Kingsepps avhandling gärna använde med en nedsättande ton.

– Människor jag pratar med är alltid intresserade och vill diskutera, oavsett bakgrund eller kunskap. Där kommer boken in som brobyggare. Vissa texter kan förklara hur det ser ut, andra beskriver fenomen.

Fokus ligger framförallt på svensk populärkultur. Utländska forskare som Eva Kingsepp talat med bekräftar åsikten att Sveriges neutrala ställning i kriget är intressant ur detta perspektiv.

– Förintelsen utgör i dag ett trauma som man oavsett nationalitet måste förhålla sig till och ta ansvar för att något liknande inte inträffar igen.
Genom att förstå hur vi påverkas av historien kan vi öka förståelsen för de människor i Sverige som flytt hit från krigssituationer. Men eftersom Förintelsen ägt rum och satt sådana spår, kan ingenting vara värre. Nazismen blir det enda riktigt onda.

Eva Kingsepp säger att alldeles oavsett vem hon möter så finns det ett stort intresse för de här frågorna. Populärkultur och mainstreammedia vaggar in oss i en föreställning om att något som Förintelsen aldrig kommer att kunna inträffa igen, så länge vi inte låter nazister komma till makten. Trots att det bevisligen sker folkmord runt om i världen.

– Det finns tabun som är svåra att prata om men det är vad vi måste göra. Det handlar om att vara människa och försöka leva tillsammans. Så enkelt är det.

Facebookhärvan

Expos ideella reporter Morgan Finnsiö i Aftonbladet TV om Cambridge Analytica.