Ohelig kyrkosatsning | Expo.se

Annons

Högsbo församling, Göteborg

Ohelig kyrkosatsning

Ur Expo #2 2021

Efter misslyckade riksdags- och EU-val satsar högerextrema Alternativ för Sverige på höstens kyrkoval. Partiet kräver att kyrkan ska arbeta för ”återvandring” och började sin valkampanj samtidigt som Exakt24 ”avslöjade en afghangömma” i en kyrka i Göteborg.

En ung kille kikar ut genom glasdörrarna till Högsbo församlingshem. Han blir ståendes med huvudet mellan dörrarna samtidigt som han försöker besvara frågor från männen som filmar: Hur många bor här? Vilka är det som städar lokalerna? Vem betalar?

Han ler osäkert, försöker svara men efter ett tag ber han männen sluta filma.

Det är uppenbart att killen inte förstår varför han blir utfrågad denna kalla men snöfattiga vinterdag i december 2020, bara några dagar innan jul. Det vet däremot alla som sett filmklippet som en månad senare publiceras på den högerextrema webb-tv-kanalen Exakt24. Det inleds med en berättarröst som säger: ”Nyligen inkom ett tips till Exakt24 om att Svenska kyrkan upplåter sina lokaler åt afghanska män. Bosättningen är ett samarbete mellan organisationen Agape i Göteborg där svenska kyrkans medlemmar står för notan. Medlemmarna betalar också för lyxförmåner såsom gymkort åt afghanerna.”

Efter besöket från de filmande männen väljer de ensamkommande tonåringarna att flytta från församlingshemmet tidigare än planerat.

– Det var en mycket konfrontativ intervju. Vi gjorde ingen polisanmälan eller så, boendet skulle ju ändå stängas ner. Men killarna var uppskärrade efteråt och några vågade inte bo där under de sista nätterna. Då visste vi ju inte vilka männen var som hade filmat. Det förstod vi först senare, berättar Anders Leitzinger, kyrkoherde i Carl Johans pastorat där kyrkan i Högsbo ingår.

Högsbo församling, Göteborg
Boendet för ensamkommande gymnasieelever i Högsbo kyrkas lokal drevs genom ett samarbete mellan den kristna hjälporganisationen Agape och Svenska kyrkan. Foto: Nora Lorek

Nästa filmklipp från Exakt24 har rubriken ”Svenska kyrkan erkänner att de gömmer afghanska män med kyrkoskatten”. Kameran zoomar in en regnbågsflagga som står intill handspriten på ett bord i kyrkans entré. De två männen som filmar välkomnas av en präst. Till henne har de sagt att de är gymnasieelever som vill lära sig mer om kristendomen, att det är en lögn blir snart uppenbart.

När männen har gått ringer prästen till Anders Leitzinger direkt och förklarar att det inte var några gymnasieelever.

En timme senare ringer det igen på Anders Leitzingers telefon. Den här gången är det en av församlingens förtroendevalda kyrkopolitiker. Hon har precis intervjuats av Gustav Kasselstrand, partiledare för Alternativ för Sverige som till henne enbart presenterar sig som kyrkopolitiskt aktiv. Han ville veta varför afghaner hålls gömda i Högsbo och varför detta har hemlighållits för medlemmarna i Svenska kyrkan. När Anders Leitzinger svarar är kyrkopolitikern mycket upprörd.

– Hon förstod inte alls vad hon hade hamnat i.

Anders Leitzinger lägger på och fem minuter senare ringer det igen. I andra änden presenterar sig Per Sefastsson, kassör på Alternativ för Sverige, som frågar Anders Leitzinger varför församlingen mörkat boendet för medlemmarna i Svenska kyrkan.

När Anders Leitzinger för tredje gången den förmiddagen lägger på luren förstår han att allt hänger samman.

– Intervjuerna, besöken, allting är välregisserat in i minsta detalj.

De tre intervjuerna sker i mitten av januari och publiceras sedan inom loppet av några dagar i Exakt24:s och Alternativ för Sveriges digitala kanaler. Filmpubliceringarna avslutas med att Mikael Jansson, tidigare partiledare för Sverigedemokraterna och ett av Alternativ för Sveriges ”toppnamn” till höstens kyrkoval, anmäler Anders Leitzinger till domkapitlet.

– Jag har pratat med Kasselstrand, vår partiledare, om det här. Och vi tittar på möjligheten att överklaga till domkapitlet och då kan det bli ett disciplinärende för att det här är som jag ser det ett tjänstefel, säger Mikael Jansson i en intervju med Exakt24, dagen efter att Alternativ för Sverige publicerat anmälan till domkapitlet på sin hemsida.



Fakta om kyrkovalet

Svenska kyrkan är Sveriges största trossamfund med 5,8 miljoner medlemmar. För 21 år sedan skildes Svenska kyrkan från svenska staten och sedan dess ansvarar kyrkan för själva kyrkovalet, som äger rum vart fjärde år. I kyrkovalet röstas det bland annat om:

Vad kyrkan ska göra 
  

  •  den strategiska inriktningen.

Vad det får kosta 
  

  • budgeten och fördelningen av resurser.

Hur det går under tiden

  • att följa upp och utvärdera den grundläggande uppgiften: att fira gudstjänst, undervisa i och berätta om kristen tro,  och att möta och hjälpa utsatta människor.

Medlemmarna i Svenska kyrkan röstar fram representanter till tre olika nivåer: kyrkomötet, stiftsfullmäktige och kyrkofullmäktige, vilket motsvarar nationell, regional och lokal nivå. Till kyrkomötet, det högst beslutande organet, finns 249 direktvalda platser.

Vid förra kyrkovalet, 2017, röstade ungefär en miljon medlemmar.

Källa: Svenska kyrkan


 

Alternativ för Sverige bildades i mars 2018, efter en namninsamling i samband med ett rasideologiskt och nyfascistiskt internationellt seminarium året innan. Dessförinnan hade partiledaren Gustav Kasselstrand uteslutits ur Sverigedemokraterna efter att offentligt satt sig emot moderpartiets politik, försvarat uteslutna partikamrater och haft kontakter med andra högerextrema organisationer.

Samma år som partiet bildades kandiderade det till riksdagsvalet och stora resurser satsades på valrörelsen, men framgången uteblev och partiet fick 20 290 röster, 0,31 procent. I Europaparlamentsvalet 2019 fick partiet 0,46 procent av rösterna. På sin kampanjsida för höstens kyrkoval redogör Alternativ för Sverige för sin strategi. Valet till kyrkomötet, alltså kyrkans motsvarighet till riksdagsvalet, har inte någon fyraprocentsspärr och partiet menar att det skulle behöva ungefär 4 000 röstar, 0,4 procent av rösterna, för att få ett av kyrkomötets 249 mandat: ”I riksdagsvalet och EU-valet fick Alternativ för Sverige omkring 20 000 röster. Om en stor del av våra väljare röstar på oss även i kyrkovalet, tar vi plats i kyrkomötet – inte bara med ett, utan med flera mandat.”

I kampanjfilmen säger Gustav Kasselstrand att ett mandat i kyrkomötet skulle innebära det stora nationella genombrottet för Alternativ för Sverige. Partiet menar att kyrkan fjärmat sig från sin uppgift som kristen folkkyrka och istället ägnar sig åt invandring, vänsteraktivism och HBTQ-frågor. I valmanifestet står det att en kyrka som verkar för folkutbyte inte är en folkkyrka. Alternativ för Sverige vill därför att all ”invandringsaktivism” ska avvecklas inom kyrkan, att kyrkan aktivt motverkar moskébyggen, böneupprop och andra uttryck för ”islamiseringen” och att kyrkan hjälper invandrare att återvandra.

Gustav Kasselstrand
Gustav Kasselstrand är partiledare för Alternativ för Sverige.

– Utan att vara särskilt insatt i Alternativ för Sverige så har jag svårt att se deras chanser till valframgångar i kyrkovalet som särskilt stora. Möjligtvis kan det få in någon kandidat på lokal nivå, om de ställer upp där, men partiet kommer inte att bli särskilt stort, säger Jan Strid, pensionerad universitetslektor vid Göteborgs Universitet, en av få som forskat på kyrkovalen.

Enligt listorna till kyrkostyrelsen kandiderar Alternativ för Sverige till valet i kyrkomötet, kyrkans högsta beslutande organ, och till stiftsfullmäktige – det vill säga regionnivå där de ställer upp i fyra av 13 stift: Stockholm, Uppsala, Göteborg och Visby. Till kyrkofullmäktige uppmanar partiet sina anhängare att rösta på Sverigedemokraterna eftersom de inte ställer upp i val till enskilda lokala församlingar.

– Kyrkovalet är ett sätt för små partier att testa sitt väljarstöd inför riksdagsvalen, säger Jan Strid.

Han berättar om hur till exempel Kristdemokraterna en gång i tiden ställde upp i kyrkovalet för att sedan ställa upp i riksdagsvalet. Likaså Sverigedemokraterna som deltog i kyrkovalet första gången 2001 för att därefter ställa upp i riksdagsvalet. I dag har Sverigedemokraterna 24 av de 249 mandaten i kyrkomötet.

– Då var ju inte Sverigedemokraterna ett särskilt stort parti, ungefär som Alternativ för Sverige är nu. Kyrkovalet är ett bra sätt att göra sig känd på, konstaterar Jan Strid och poängterar att Sverigedemokraterna inte drivit några större frågor på kyrkomötet och att deras politik överhuvudtaget har lite med kyrkopolitiken att göra.

Jan Strid menar att de flesta inom kyrkan sannolikt inte har en aning om vad Alternativ för Sverige står för och att partiet måste göra en hel del opinionsbildning och marknadsföring för att kunna nå framgång.

– Att kandidera kostar pengar och om partiet satsar 500 000 kronor räcker det inte särskilt långt. Då måste de vara mycket bra på att opinionsbilda, säger Jan Strid, som menar att det är ett ”jädra oskick” att medlemmar inom Alternativ för Sverige uppmanar folk att gå med i kyrkan för att rösta och sedan gå ur direkt efter valet för att slippa kyrkoskatten.

– Ett sådant beteende är verkligen inte något som kyrkan är betjänt av. Totalt sett skulle jag vilja hävda att kyrkan förlorar på att bli politiserad på det här sättet. Jag tror att den är viktigare än så, säger Jan Strid.



AFS toppkandidater
 – valbara i samtliga stift:

Gustav Kasselstrand, 34 
Partiledare. Var med och grundade AFS 2018. 
Tidigare utesluten ur SDU efter konflikt med partiet och samarbete med andra högerextrema aktörer.

Axel W Karlsson, 73 Präst. Uteslöts ur SD efter att ha skrivit i Nationaldemokraternas tidning Nationell idag och högerextrema Nya tider. Drivande bakom nätverket Moder Svea, som samlar högerextrema i Göteborg och även aktiv i den högerextrema marxistiska föreningen Framåt Sverige.

Yvonne Lindholm, 55 år 
Entreprenör och partisekreterare i AFS. Driver Svea-
huset i Huddinge, en möteslokal som använts av aktörer kopplade till alternativ- och extremhögern.

Marie Axelsson Ahl, 63 år
 Trädgårdsmästare och tidigare styrelseordförande i SD Tyresö. Mamma till Jeff Ahl, även han tidigare SD nu i AFS.



 

Inför höstens kyrkoval gör pastorat och församlingar inom kyrkan risk- och sårbarhetsanalyser. Utifrån dessa försöker de sedan förutse vad som skulle kunna hända och vilka möjliga, riskdämpande åtgärder som kan göras inför valet. För de områden där det finns en hotbild eller konkreta hot, för kyrkan en dialog med polisen. Att ett högerextremt parti som Alternativ för Sverige ställer upp i kyrkovalet innebär inga speciella förberedelser.

– Utifrån min funktion görs inga specifika förberedelser av den anledningen. Hade det varit en tydlig våldsbejakande organisation som till exempel NMR hade läget varit annorlunda, säger Petter Karlsson som i sitt arbete som beredskapssamordnare vid Västerås stift också samordnar kyrkans nationella arbete mot våldsbejakande extremism.

Det var för fyra år sedan som Svenska kyrkan började samordna sitt arbete för att motverka våldsbejakande extremism på nationell nivå. Tidigare hade det arbetet främst bedrivits lokalt och vid behov.

– Vid den tiden hade NMR en hög närvaro och aktivitet i Dalarna och det var i samband med det som Svenska kyrkan insåg att den borde hantera de här frågorna i ett större perspektiv och vara med i ett bredare samhällsbygge för trygghet och mot våldsbejakande extremism.

I sitt jobb kommer Petter Karlsson i kontakt med olika hatfulla händelser några gånger varje månad.

– Det kan vara alltifrån hakkors som sprejats på kyrkporten till mer konkreta händelser som är tydligt kopplade till extrema miljöer. Det som hände i Högsbo sticker ut.

Petter Karlsson menar att det är bra att det som hände kommer upp till ytan och att kyrkan betraktar händelserna som allvarliga eftersom människor blev skrämda av besöken och efter filmerna fick personer inom kyrkan hotfulla samtal och sms. Petter Karlsson understryker att inget av det som inträffade i Högsbo är ok, men menar att samhället helt enkelt måste acceptera vissa saker inom ramen för yttrandefriheten.

– För mig är den stora frågan hela tiden var gränsen går. Självklart ska hot polisanmälas så där är en tydlig gräns, men min upplevelse är att de extrema miljöerna och individerna som finns där är mycket väl medvetna om var de juridiska gränserna går och rör sig sedan i den gråzonen, säger Petter Karlsson, som menar att demokrati både är någonting fint och jobbigt.

– Om vi verkligen värnar om demokratin så kommer det också att vara yttringar som är mera utmanande att hantera.

Anders Leitzinger, Svenska kyrkan
Efter påhälsning av Exakt24:s reportrar stängde boendet för ensamkommande gymnasieelever i Högsbo kyrka tidigare än planerat. Anders Leitzinger berättar att församlingen i dag lägger mer resurser på säkerhetsåtgärder än vad boendet kostade kyrkan. Foto: Nora Lorek

 

När Anders Leitzinger tänker tillbaka på den där förmiddagen i januari känner han stor vanmakt.

– De var inte aggressiva, men konfrontativa på ett sätt som vi absolut inte är vana vid. Det var obehagligt.

Anders Leitzinger säger att han är en gammal liberal som tror på allas rätt att yttra sig, att det är en grundval att ställa upp i samtalet.

– Men det är oerhört svårt att få en dialog med någon som inte är intresserad av vare sig sanning eller fakta. Personer som bara vill driva sin sak och med enda syfte att sätta dit oss. Det var det som vi upplevde som obehagligt. Det gick inte att värja sig emot.

En annan obehaglig konsekvens är den svans av hotfulla kommentarer som följt i filmernas kölvatten, både på sociala medier och i verkligheten.

– Efter filmerna ringde en person till mig och undrade vad jag är för en jävla präst. Han sa att han visste var jag bor och att han inte bodde långt därifrån.

Anders Leitzinger fick tre hotfulla samtal.

– När hoten kommer hem på det här sättet, då blir man rädd. Att bara få en fråga från polisen om jag vill att de ska patrullera utanför mitt hus. Det skrämmer. För en vanlig medborgare är det här hatet enormt och jag har fått en liten inblick hur det här utmanar demokratin i vårt samhälle. Samtidigt har ju jag ändå min yrkesroll att falla tillbaka på, kyrkopolitikern råkade på många sätt ännu värre ut.

De hotfulla samtalen och sms:en nådde även fram till kyrkopolitikerns telefon. Alla händelser har polisanmälts som ofredande.

Som församling påverkades Högsbo också. Det mest konkreta är att alla anställda numer har tillgång till ett personlarm med möjlighet att ringa in bevakning från ett vaktbolag direkt.

Andra konsekvenser är uppmaningen till församlingens medarbetare att undvika att arbeta ensamma. Och ringer elever och vill lära sig mer om kyrkan eller kristendomen så måste de uppge namn och kontaktuppgifter till sina lärare.

– Det är tråkigt att kyrkan inte bara kan vara helt öppen. Som tidigare. Att föra in en slags misstänksamhet går emot vårt sätt att vara kyrka. Men vi gör det med omsorg för våra anställda. Det är en arbetsmiljöfråga. Och intervjuer, de ger vi inte hur som helst längre, säger Anders Leitzinger och fortsätter:

– Det ironiska är att larm och vaktbolag är en mycket dyrare kostnad för kyrkan än vad flyktingboendet var.

Samtidigt som personalen i Högsbo församling tvingats bli mer vaksamma och lite mindre öppna har deras uppfattning om hur en kyrka ska vara stärkts.

– Efter våra möten med de här mörkerkrafterna har vi insett att vi måste bli ännu tydligare med vår identitet och vad vi står för som kyrka. Vi menar att vårt uppdrag är tudelat. Dels ska vi prata och göra folk till Jesus lärjungar, men sen ska vi också bidra till byggandet av ett gott samhälle där goda krafter växer. Ett gott samhälle är en förutsättning för att kunna vara en öppen kyrka.

#2-2021 Tidskriften Expo

Reportaget är hämtat ur senaste numret av tidskriften Expo. Stöd vår journalistik och teckna en prenumeration på tidningen här!

Bar