Gyllene gryning

Gyllene gryning är ett nazistiskt grekiskt parti grundat 1985 som organisation, och 1993 som parti, av partiledaren Nikolaos G. Michaloliakos. Under landets finanskris 2009 nådde Gyllene gryning politiska framgångar. 2012 lyckades man bli tredje största parti med ett valresultat på sju procent. Sedan dess har populariteten sjunkit och 2019 kom partiet inte in i parlamentet. I EU-parlamentet har partiet ett mandat.

Gyllene gryning tror på ett ”Storgrekland”, är kritiska till EU och hyllar den tidigare grekiska militärjuntan. Rörelsen är att beteckna som antisemitisk, anti-turkisk och antimuslimsk. Partiet vill att Cypern ska anslutas till Grekland och vägrar erkänna Republiken Nordmakedonien, då man anser att den geografiska termen Makedonien enbart tillhör Grekland.

Partiledaren tidigt aktiv i extremhögern

Gyllene grynings partiledare Nikolaos Michaloliakos föddes i Aten 1957. Hans intresse för den grekiska nationella rörelsen ska ha väckts tidigt och redan som 16-åring gav han sig in i den högerextrema politiksfären. Då var det den av historikern Costas Plevris grundade K4A, ett nyfascitiskt parti som på svenska kan översättas till fjärde augusti-partiet, som lockade. Rörelsens namn syftar tillbaka på den omstridde grekiske nationalisten och tillika fascisten Ioannis Metaxas, som med stöd av kungahuset tog makten i Grekland den 4 augusti 1936. Metaxas ska bland annat ha inspirerats av Mussolinis italienska fascism och hans högsta politiska mål var att grunda det tredje helleniska riket.

Nikolaos ”Nikos” Michaloliakos var under 1984 ledare för det högerextrema partiet Nationella politiska unionens (EPEN) ungdomsförbund men lämnade organisationen 1985 för att grunda Gyllene gryning.

Gyllene Grynings uppgång

Länge gjorde Gyllene gryning inget avtryck i den politiska miljön i Grekland. Partiets rötter kan spåras till den grekiska militärjuntan som styrde landet mellan 1967 och 1974. Partiet bildades officiellt 1993 men redan då hade namnet Gyllene gryning funnits i 13 år. Ändå dröjde det till 2010 innan partiet fick sitt första genomslag då partiledaren, Nikolaos Michaloliakos, valdes in i fullmäktige i Aten.

I spåren av de följande årens ekonomiska kris växte Gyllene gryning och fick sitt stora genombrott i parlamentsvalet 2012. Då fick partiet sju procent av rösterna.

Grupper bestående av uniformerade män med Gyllene grynings emblem på begick under flera år våldsdåd mot meningsmotståndare och minoritetsgrupper. Under Greklands ekonomiska kris arrangerade Gyllene grynings medlemmar också sociala aktiviteter och soppkök som endast personer partiet ansåg tillhöra Grekland var välkomna till.

Rättsprocesserna – partiets fall

I september 2013 knivmördades rapparen och den antifascistiske aktivisten Pavlos Fyssas av en medlem i Gyllene gryning. Flera av Gyllene grynings ledande parlamentsledamöter greps av polis efter dådet, bland annat ledaren Michaloliakos, anklagade för att leda en kriminell organisation. Med tiden växte utredningen successivt och kom att inkludera fler våldsdåd och fler misstänkta.

Den efterföljande rättegången pågick i fem år och har beskrivits som den största nazisträttegången sedan Nürnbergrättegångarna efter andra världskriget. Totalt stod 68 partimedlemmar från Gyllene gryning åtalade. 

Elva tidigare parlamentsledamöter dömdes till mellan fem och sju års fängelse. Flera av partimedlemmarna dömdes för våldsdåd och mordförsök mot meningsmotståndare och invandrare. Partiledaren dömdes till 13 års fängelse för att ha lett en kriminell organisation. Partimedlemmen som mördade rapparen Pavlos Fyssas dömdes till livstids fängelse.

I samband med rättegången klassades Gyllene gryning som en kriminell organisation. Beslutet har överklagats men bedömare ser partiets möjligheter att få beslutet upphävt som mycket små. Medan partiet utreddes lämnade flera partitoppar organisationen och har i dag startat egna småpartier.

Ett av dessa startades av ledargestalten och den tidigare parlamentsledamoten Ilias Kasidiaris, som även han avtjänar ett 13-årigt fängelsestraff för att ha lett en kriminell organisation. Partiet hette Nationella partiet och hade som mål att ställa upp i parlamentsvalet 2023. Detta stoppades. Istället gick Kasidiaris ut och stöttade det nybildade och högerextrema partiet Spartiaterna, som fick närmare fem procent av väljarstödet. 

Svenska och internationella kontakter

Partiet har under sin historia haft kontakt med flera utländska nazistiska och högerextrema organisationer. På olika högerextrema nätforum framgår det bland annat att tyska Nationaldemokratische Partei Deutschlands, NPD, varit på besök flera gånger och träffat aktivister från Gyllene gryning. Det ska även ha förekommit kontakter med franska Front National och den amerikanska nazistorganisationen National Alliance.

Mellan 2015 och 2017 var Gyllene gryning även en del av det paneuropeiska partiet The Alliance for Peace and Freedom, där svensken Stefan Jacobsson, tidigare partiledare för nazistiska Svenskarnas parti, var generalsekreterare.

Svenskarnas parti manifesterade flera gånger under 2010-talet sitt stöd för Gyllene gryning. Exempelvis skickade SvP 2014 aktivister till Grekland för att demonstrera tillsammans med Gyllene gryning.

Med egna ord

”För dem som svikit landet, tiden är nu här för er att vara rädda! Dagen för den nationella revolutionen är här, mot dem som säljer ut oss och plundrar det grekiska folket.”
– Partiledaren Nikos Michaloliakos under en pressträff i maj 2013.

”Vilket Auschwitz? Var du där?”
– Partiledaren Nikos Michaloliakos i grekisk TV i maj 2013 när reporter frågade om Förintelsen.