Partiet, som sedan 2022 leds av Márton Gyöngyösi, driver en starkt nationalistisk politik och har utmärkt sig för en hård linje mot invandrare, judar och romer. Partiet är för abortförbud och fördömer homosexualitet. Själva beskriver sig Jobbik som ett konservativt radikalt patriotiskt kristet parti vars syfte är att skydda ungerska värderingar och intressen. Partiets företrädare har tidigare uttalat sig öppet antisemitiskt och partiet har sedan tidigare fördömt homosexualitet som något perverst som ska förbjudas.

Ett alternativ till Fidesz

Jobbik var tidigare det ungerska parti som var mest förknippat med en öppen rasism mot romer och judar. Men parallellt med att den politiska konkurrenten Viktor Orbán och hans parti Fidesz radikaliserats har Jobbik under 2010-talet svängt politiskt sett, från tydligt högerextremt till något mer konservativ höger. Partiet har sänkt tonläget och släppt den mest extrema propagandan.

2016 uteslöts vissa medlemmar för att partiet skulle framstå som ett mer respektabelt alternativ till Viktor Orbáns regeringsparti Fidesz som blivit allt radikalare. Numera ser sig Jobbik som ett kristet, konservativt center-högerparti.

Under valet 2018 fick partiet 18,6 procent av rösterna och blev landets näst största parti. En del politiska kommentatorer gör gällande att Jobbiks rörelse mot mitten har gjort att man har förlorat röster till det radikala utbrytarpartiet Mi Hazánk.

Partiets nya linje är att vara det enda partiet för den ungerska befolkningen som vill sträva efter ett demokratiskt styre i samarbete med andra aktörer. Man ser sig även som ett parti som vill stödja småskaligt och hållbart jordbruk.

Partiledaren Márton Gyöngyösi, tillträdde 2022 och sedan dess befinner sig Jobbik i opposition mot det styrande partiet Fidesz. I EU-parlamentet är partiet grupplösa.

Paramilitär koppling

Från början var den paramilitära och nyfascistiska organisationen Ungerska gardet (Magyar Gárda) knuten till Jobbik. Gruppen trakasserade politiska meningsmotståndare och olika minoriteter. Efter våldsamma demonstrationer och attacker mot romer upplöstes organisationen 2009 av ungersk domstol. Sex år senare ville Jobbiks vice ordförande att organisationen skulle återupplivas och få statligt stöd.

Med egna ord

”Från regeringens gärningar och uttalanden misstänker vi att det inte finns kvar ett korn av suveränitet i Ungern, utan att regeringen kontinuerligt agerar under press från sionistiska lobbyorganisationer”

– Márton Gyöngyösi, Jobbiks nuvarande partiledare, i ett pressmeddelande 2013 då han var partiets utrikespolitiska talesperson.

”Det har framkommit kritik om hur sanningsenligt minnesplatsen beskriver verkligheten”

– Tamas Gaudi-Nagy, ledamot i Ungerns parlament för Jobbik 2010-2014, då han 2013 motsatte sig att det skulle införas i läroplanen att skolelever skulle besöka förintelse- och koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau.

”[Partiet] beklagar en del av ungerska judar som inte vill hedra Förintelsens offer, utan använda de för sin egen materiella och politiska vinning”

– Jobbiks officiella uttalande efter att en lokal Jobbikpolitiker, Tibro Agoston, vid ett möte beskrivit Föreintelsen som en bluff.

Läs mer: Expos samlade rapportering om Jobbik

Artikeln har publicerats som en del av projketet En sökning bort med stöd av MUCF.

 

Ämnen i artikeln