[node:title]
Artiklar av David Lagerlöf
En av personerna bakom organisationen Nordisk alternativhöger. Daniel Friberg är sedan många år en centralgestalt inom den nyfascistiska grenen av den svenska extremhögern. Han har via sina projekt inlett samarbeten med likasinnade i USA.
Uppdaterad:
2019-01-08
Daniel Friberg på Folkets demonstration våren 2016.
Daniel Friberg föddes 1978 och växte upp i Göteborg. Han engagerade sig tidigt i stadens högerextrema rörelse, ingick i kretsen kring vit makt-skivbolaget Nordland och var utgivare för tidningen Framtid.
När det nystartade Nationell ungdom i slutet av 1990-talet började ge ut tidningen Folktribunen, var Friberg en av skribenterna. Han blev dock inte kvar någon längre tid sedan Nationell ungdom införlivades med Svenska motståndsrörelsen (numera Nordiska motståndsrörelsen), utan startade tillsammans med bland andra Folktribunens redaktör Peter Melander Nordiska förlaget.
Nordiska förlaget utvecklades snart till Nordiska förbundet. Inspirerad av studier av den franska nya högerns teoretiker och deras teorier om så kallad metapolitik, började Friberg 2006 använda det ideologiska begreppet identitär, och startade bloggportalen Motpol och Metapedia, ett fascistiskt alternativ till Wikipedia. 2007 startades nätforumet Nordisk.nu.
Förlag med fascistisk litteratur
2010 lades Nordiska förbundet, och förlaget, ned, och istället startade Daniel Friberg Arktos, som kom att bli en av de främsta utgivarna av radikalkonservativ och fascistisk litteratur. Man var bland annat först med att ge ut den ryske fascistiske ideologen Aleksandr Dugin på engelska. Förlaget var ett tag baserat i Indien, och har på senare år drivits från Ungern. Arktos har under ett antal år arrangerat seminariet Identitär idé, med olika internationella talare, varav den mest kända är nämnde Dugin.
Parallellt utbildade sig Daniel Friberg till civilekonom vid handelshögskolan i Göteborg. 2014 kom han att utnämnas till VD för gruvprospekteringsbolaget Wiking Mineral, vars huvudägare Patrik Brinkmann von Druffel-Egloffstein är mångårig finansiär av bland andra Nationaldemokraterna och dess tyska systerparti NPD. Brinkmann bytte ut hela styrelsen mot män med bakgrund i antingen Sverigedemokraterna eller radikalare organisationer på högerkanten.
Affärerna gick inte strålande, Wiking Mineral avnoterades från börsen samma år, och är i dag ombildat till Svenska Bergsbruk AB, med nya ägare. Våren 2017 startade Friberg och Christoffer Dulny gruppen Nordisk alternativhöger, medan Motpol och Arktos lever vidare.
Manar till kamp mot ”invasion” av flyktingar
Daniel Friberg orienterade sig bort från nazismen redan i och med brytningen med SMR, och har i olika programförklaringar uttryckt en nyfascistisk, tydligt etnopluralistisk ideologi med stark tonvikt på ”europeisk identitet”. Tonläget var länge mjukare än hos nazisterna, och även i det senaste programmet, på Nordisk alternativhögers sajt, förkastas revolutionär kamp som ett alternativ.
Däremot har Daniel Friberg på bland annat Identitär idé i november 2015 manat till kamp mot ”invasionen” av flyktingar. På bloggportalen Motpol uppmanade han till envarsgripanden av alla läsaren kunde misstänka vistades olovandes i landet.
Samarbete med Richard Spencer
Identitära rörelser finns i bland annat Tyskland, Frankrike och Italien. Daniel Fribergs samarbetspartners finns dock främst i USA och Storbritannien, samt i Ungern och Ryssland. Tätast har samarbetet med amerikanen Richard Spencer varit, och på Fribergs sajt altnorden.se listas Spencer som ”strategisk rådgivare”. Arktos drivs från Ungern, och där har man bland annat knutit kontakter med det högerextrema partiet Jobbik. Aleksandr Dugin är en viktig länk mellan Rysslands makthavare och högerextrema i Väst, och Arktos har hjälpt till att lansera hans ideologi utanför Ryssland.
Bitter fejd
Bokförlaget Arktos har blivit framgångsrikt inom sin nisch, men de som startade det är i dag bittra fiender. John Morgan, tidigare en av förlagets chefer, har beskyllt Daniel Friberg för att han efter att ha köpt en majoritetspost i bolaget började plocka ut hög lön åt sig själv medan övriga medarbetare fick i stort sett lika lite betalt som tidigare. John Morgan arbetar i dag för sajten Counter-Currents, vars redaktör Greg Johnson har en långvarig fejd med Daniel Friberg.
Med egna ord
”Människor som ska föreställa vuxna tycker att politik handlar om att bråka om löner, klä ut sig till det motsatta könet och gnälla om ’diskriminering’ av minoriteter. Detta i en tid då vårt land och vår kontinent bokstavligt talat koloniseras – något annat handlar det inte om längre.”
– Tal på Identitär idé i Stockholm 11 november 2015
”Sträva ständigt efter att förbättra dig själv inom ramen för din naturligt givna könsroll och därmed även naturliga roll i samhällsgemenskapen. Du må leva i en depraverad, ovärdig tidsålder, och viss anpassning till denna kan vara nödvändig, men det är just sådana som du som läser detta som kommer att utgöra förtruppen i omdaningen av det svenska och europeiska samhället och återupprättelsen av våra forna, traditionella ideal. De ideal som byggt den europeiska storslagna civilisationen och som kommer att återuppbygga den på nytt när denna mörkrets tidsålder inom kort fått sitt välförtjänta slut.”
– Råd till svenska kvinnor, ur boken Högern kommer tillbaka: Handbok för den äkta oppositionen (Arktos 2015)
”Den svenska statsradion anklagade mig nyligen för att ha extrema och reaktionära åsikter om könsroller, eftersom jag anser att män ska vara män och kvinnor ska vara kvinnor. De gjorde en stor grej av det här, trots att de flesta svenskar skulle hålla med, men media har helt extrema åsikter.”
– Intervju med den ungerska nationalkonservtiva nyhetssajten Alfahir, 29 april 2016
”När enorma vågor av kolonisatörer fritt vandrar in över våra gränser i ett rasande tempo är det dags att agera. Frågan är då vad som kan göras? Här följer ett antal handfasta tips på åtgärder som var och en kan vidta för att förbättra situationen för vårt redan sargade land:
1) Envarsingripande mot illegaler. Organisera grupper av meningsfränder och bege er till platser där många misstänkta illegaler förväntas anlända – exempelvis i närheten av den minimala landgräns mellan Sverige och Danmark som endast utgörs av en bro. Enligt svensk lag är det berättigat att ingripa och fysiskt kvarhålla misstänkta brottslingar om brottets straffskala innehåller fängelsestraff. Om du ser en misstänkt illegal – vanligtvis unga män från Mellanöstern eller Afrika: ingrip, kvarhåll dem och tillkalla polis. Din insats kan förhindra att farliga terrorister tar sig in i landet.”
– Ur Hur du stoppar invasionen: Praktiska råd till antikolonialister, Motpol 9 september 2015
Gruppen startade våren 2017. Försöker att ta ”alt-right” till Sverige. I bakgrunden står den högerextreme entreprenören Daniel Friberg och den tidigare SD-politikern Christoffer Dulny. De hoppas kunna upprepa alt-rights framgångar i USA.
Uppdaterad:
2018-10-12
Christoffer Dulny, en av personerna bakom Nordisk alternativhöger.
I mitten av maj 2017 presenterade Daniel Friberg och Christoffer Dulny gruppen och sajten Nordisk alternativhöger, altnorden.se, vid en presskonferens i Stockholm. Christoffer Dulny hade nyligen lämnat en tjänst på Sverigedemokraternas riksdagskansli, enligt egen uppgift för att SD inte förstod sig på Donald Trumps storhet. Som nybliven ordförande i Nordisk alternativhöger kom han ut som antisemit och nyfascist.
Influenserna från den amerikanska rörelsen, och högerextrema sajter som the Daily Stormer, visar sig främst i tilltalet. Man använder sig av ett formspråk hämtat från webbforum som det ökända 4Chan, med figurer från tecknade filmer och en svart, ironisk humor med udden mot vänstern, liberaler, konservativa som inte förstår Donald Trumps storhet, samt judar.
Rasistisk humor
En viktig del av opinionsbildningen går ut på att sprida bilder med denna typ av ”humor”, så kallade memer, och Nordisk alternativhöger har utvecklat en hel filosofi kring hur spridandet av bilderna ska påverka opinionen genom att förändra hur människor tänker. Förutom Dulny och Friberg, som är vice ordförande, listas den amerikanske nazisten Richard Spencer på sajten som ”strategisk rådgivare”.
Förutom ambitionen att etablera konceptet ”alt-right” i Sverige fungerar sajten främst som en guide till den svenska högerradikala och rasideologiska miljön, med korta texter om en lång rad grupper, partier och sajter, samt länkar till framför allt poddradioprogram knutna till gruppen.
I sitt manifest intar Nordisk alternativhöger en mindre radikal hållning än de amerikanska inspiratörerna. I korthet står man för etnopluralism, värnande om vad man anser är europeisk identitet, och en i grunden fredlig separatism, där man uttryckligen tar avstånd från idéer om erövringskrig och kamp mellan etniska grupper.
Bedriver ett kulturkrig
Antisemitismen är också nedtonad jämfört med retoriken i exempelvis Christoffer Dulnys poddradio Det vita pillret, eller det närstående poddradioprogrammet Red Ice Radio – för att inte tala om hos den ”strategiske rådgivaren” Richard Spencer, eller Daily Stormer.
Något som skiljer Nordisk alternativhöger från de flesta andra politiska organisationer oavsett ideologi, är hur öppet man talar om den teoretiska grunden för hur man bedriver propaganda – metapolitik.
Kortfattat handlar metapolitiken om att förändra uppfattningen i samhället om vad som är politiskt möjligt, och metoderna inbegriper att utmana människors fördomar, förändra betydelsen av etablerade begrepp, skapa nya begrepp för vanliga företeelser, samt att erövra vad den liberale filosofen Lars Gustafsson kallade ”problemformuleringsprivilegiet”. De bedriver helt enkelt ett slags kulturkrig.
Internationella samarbeten har man med framför allt alt-rightrörelsen i USA och Storbritannien. Förutom Richard Spencer är viktiga personer Andrew Anglin, Stead Steadman med flera.
Deltog i demonstration där antirasist dödades
Demonstrationen ”Unite the Right” i Charlottesville, Virginia 21 augusti 2017 samlade högerradikala grupper från hela USA – såväl Ku Klux Klan-medlemmar, tungt beväpnade milismän och nazister med hakkorsfanor som den prydligare och mer civilt klädda ”alternativhögern”. Daniel Friberg deltog i kostym och slips.
Våldsamma sammandrabbningar med motdemonstranter rasade under eftermiddagen, samtidigt som polisen drog sig tillbaka. En grupp unga fascister ur gruppen Vanguard America misshandlade en man halvt till döds i ett parkeringsgarage, och en medlem i gruppen körde senare sin bil rätt in i de församlade antirasisterna, vilket dödade en människa och skadade 20.
Efter Charlottesville kunde inte ”alternativhögern” dölja sig bakom sina skämtbilder och sin provokativa humor längre – kopplingarna till brutalt politiskt våld hade blivit för tydlig.
Med deras egna ord
”Revolutionära omvälvningar har i över tvåhundra år sått kaos och förstörelse på den europeiska kontinenten. Vansinnet slutar nu. Reaktionen kommer, steg för steg, och vi ska i enlighet med Julius Evolas rekommendation ’täcka våra fiender med hån, snarare än kedjor’”.
Ur manifestet Vad vill vi? på altnorden.se.
”I think they’re redpilled on the JQ.”
Christoffer Dulny ger exempel på alt-right-jargong när han intervjuas om sitt gamla parti Sverigedemokraterna i Red Ice Radio. I klartext säger han att han tror att SD har en antisemitisk världsuppfattning.
”Amerikaniseringen och importen av idiotiskt politiskt tankegods och infantiliserande kultur måste begränsas.”
Ur manifestet Vad vill vi? på altnorden.se.
En högerextrem aktivistgrupp som mellan 2010 och 2019 genomfört en rad, ofta aggressiva, aktioner. Trots att organisationen alltid haft få medlemmar lyckades de skapa rubriker med sina spektakulära kampanjer.
Uppdaterad:
2019-08-09
Officiellt grundades Nordisk ungdom 2010. Men historien började några år tidigare inom Nationaldemokraterna. Partiet hade även ett ungdomsförbund, Nationaldemokratisk ungdom, knutet till sig. Och det var där fröet till Nordisk ungdom såddes.
Den 22 maj 2009 registrerades en domän i Nordisk ungdoms namn. Bakom registreringen stod den före detta nationaldemokraten Fredrik Hagberg.
Den 30 januari 2010 på ett möte i Göteborg lanserades den nya organisationen. Ett 30-tal personer ska ha närvarat vid tillfället, varav några internationella gäster. Organisationen uppgav att den ser sig som en del av ”den nationella rörelsen”, vilket är extremhögerns sätt att beskriva sig själva.
”Kompromisslös kamp mot sionismen”
På det konstituerande mötet i Göteborg 2010 tillkännagavs att Nordisk ungdom ska ”föra en hård och kompromisslös kamp mot sionismen”. Samtliga av talarna på mötet var personer med bakgrund i Nationaldemokraterna eller i deras ungdomsförbund. Det huvudsakliga målet med organisationen uppgavs vara att radikalisera Sveriges ungdomar och göra nationalism till något självklart.
Organisationens första talesperson var Patrik Forsén, tidigare ordförande i Nationaldemokraternas ungdomsförbund. Han utgör tillsammans med den nuvarande talespersonen, Fredrik Hagberg, än i dag kärnan i Nordisk ungdom.
Nordisk ungdom har aldrig lockat några större skaror, men aktivisterna har haft en förmåga att skapa uppståndelse och vinna uppmärksamhet för sin organisation genom utomparlamentariska aktioner.
I takt med att kärnaktivisterna blivit allt äldre har det blivit svårare att med trovärdighet framställa sig som en ungdomsorganisation. Det uppges dock att ungdomar fortfarande är den huvudsakliga målgruppen. Möjligen som ett svar på det bildades i februari 2018 moderorganisationen Skandinaviska förbundet, där Nordisk ungdom utger sig som ungdomsförbundet.
Konservativ inriktning
På lanseringsmötet 2010 framkom det att Nordisk ungdoms ideologi vilar på en etnopluralistisk grund, det vill säga att de motsätter sig sammanblandning mellan ”raser” eller etniska grupper och förespråkar strikt åtskillnad dem emellan. Det metapolitiska arbetssättet var centralt i hur organisationens aktivism utformades.
I dag har Nordisk ungdom lämnat flera av de ursprungliga inriktningarna bakom sig. En utveckling som tog fart i slutet av 2013, då organisationen ”nylanserade” sig själv på en konferens.
De tidigare vänsternationalistiska dragen har organisationen lagt bakom sig till förmån för en mer konservativ inriktning. I den idégrund som Nordisk ungdom i dag följer är det familjen, traditionerna och bevarandet av normer som lyfts fram som centrala byggstenar i samhället. När Nordisk ungdoms aktivister vid upprepade tillfällen har attackerat pridetåg så är det utifrån den här konservativa familjesynen de motiverat sina aktioner.
Organisationen har tidigare uttalat ett officiellt stöd för Sverigedemokraterna. Under 2018 ändrade organisationen sin hållning och ser sig nu som oberoende.
Patrik Forsén startade 2015 den katolska ideella föreningen Dackeinstitutet, tillsammans med personer utanför Nordisk ungdom, men som i sin tur hade mångårigt engagemang inom extremhögern. Föreningen är sedan 2018 även den en del av Skandinaviska förbundet.
Kontakter i Polen och Ukraina
Nordisk ungdom har sedan starten betonat vikten av samarbeten med aktörer i andra länder. Den organisation som Nordisk ungdom först slöt kontakt med och inspirerades av var Die Jungen Nationaldemokraten, det tyska partiet NPD:s ungdomsförbund.
Men snabbt riktade de blicken mot Polen och sedan 2011 har årligen en delegation av aktivister åkt till Warszawa för att delta i den marsch som anordnas på landets självständighetsdag den 11 november. Nordisk ungdoms talesperson Fredrik Hagberg har även varit talare vid marschen.
Den grupp som Nordisk ungdom kommit att knyta tätast band till är ungdomsförbundet All-polsk ungdom – som de ser som sin systerorganisation.
Nordisk ungdom har även medverkat i diverse sammanhang i andra länder som Italien, Lettland, Tyskland och Ungern. Mest omskrivet har dock Nordisk ungdoms resor till Ukraina varit. Organisationen stödjer de ukrainska nationalisterna och har varit på plats i landet vid tre tillfällen mellan 2014 och 2017, där Fredrik Hagberg hållit tal och deltagit på konferenser.
Kontroversiella inom extremhögern
Ett ställningstagande som tidigt påverkade hur Nordisk ungdom uppfattades inom den högerextrema miljön var deras syn på vänstern som potentiell bundsförvant i kampen mot den ”globala kapitalismen”, även om Nordisk ungdom själva inte trodde att socialister skulle ta den utsträckta handen. Men även relationen till radikala islamister ansågs kontroversiell.
Den islamistiska al-Qudskommittén 2009 anordnade en demonstration ”mot den sionistiska ockupationen av Palestina” i Stockholm. Merparten av deltagarna var radikala islamister. På plats var även flera aktivister från det som skulle komma bli Nordisk ungdom. Deras deltagande fördömdes inom vit maktmiljön.
I en intervju några månader senare, på en högerextrem sajt, svarade Patrik Forsén, som utsetts till talesperson för Nordisk ungdom, på frågan om organisationens syn på islam. Han menade att man inte ska stirra sig blind på islam, eftersom invandringen är ett etniskt problem snarare än religiöst. Debatten om islam gynnar främst ”sionisterna”: ”Islamdebatten är inte ny men den fick sitt stora genombrott efter 11 september. Det är en debatt som är initierad av sionister och inte av oroliga svenskar”, sade Forsén. I dag förespråkas att ”helt förvisa muslimer och islamister från vår kontinent”.
Omorganiserar sig och lägger ned
I takt med att kärnaktivisterna blev allt äldre, blev det också svårare att med trovärdighet framställa sig som en ungdomsorganisation; Patrik Forsén och Fredrik Hagberg hade båda med marginal passerat 30-årsstrecket.
Den 14 februari 2018 meddelade NU:s ordförande, Patrik Forsén, att Nordisk ungdom ”ska fungera som ungdomsorganisation knuten till” en nybildad organisation, Skandinaviska förbundet.
Under hösten och vintern 2018 anordnades flera demonstrationer mot FN:s globala migrationsramverk. En grupp som förekom som arrangör var Mynttorgsaktivisterna, som i sin tur var knutna till Nordisk ungdom och Skandinaviska förbundet. Nordisk ungdom och dess aktivister figurerade även runt andra så kallade Gula västarna-protester.
De organisatoriska förändringarna till trots, den 2 augusti 2019 meddelade Patrik Forsén och Fredrik Hagberg att all verksamhet upphör. I beskedet angavs som anledning är att organisationen motarbetas från såväl myndigheter, rättsväsendet som politiska motståndare.
”Sverige av idag är varken en fungerande demokrati eller rättsstat. Den opposition som riktas mot regimen bekämpas med alla till buds stående medel.” skriver de båda ledarna.
Ett nazistiskt parti som var aktivt mellan 2008 och 2015. Partiet hette under en kort period Folkfronten och var från början en fortsättning på Nationalsocialistisk front. Partiet lade ner efter en misslyckad satsning i valet 2014.
Uppdaterad:
2019-03-07
SvP tågar i Stockholm i augusti 2014 under massivt polisbeskydd.
Ledningen för Nationalsocialistisk front aviserade i ett internt medlemsutskick inför mötet den 22 november 2008 ”att ett viktigt tillkännagivande [kommer] att meddelas vilket gör mötet betydande för framtiden.” På mötet informerades de ovetande medlemmarna om att NSF upphör och att ett nytt parti bildats, Folkfronten.
Daniel Höglund presenterades som partiledare och Anders Ärleskog som vice partiledare. Medlemmarna fick nya direktiv: uniformerna och hakkorset plockades bort, liksom den offentliga retoriken om raser och nationalsocialism. Istället var det kampen mot mångkulturen som skulle lyftas fram. Samtidigt framgick det tydligt i partiprogrammet att de ideologiska grunderna förändrades föga jämfört med NSF.
Tog avstånd från demokratin
Folkfronten tog som sin föregångare avstånd från demokrati. Partiet menar att svenskarna äger rätten till landet på grund av att det rör sig om ”samma gener och samma blod”, som ”för tusen år sedan brukade samma jord”. Syfte med partiet är att ”återge svensken dess kraft och dess rättigheter”.
Många av NSF-medlemmarna valde att följa med in i det nya partiet, medan andra menade att det var ett svek att inte vara öppet nationalsocialistiska och lämnade.
År 2009 registrerade en grupp i Linköping det lokala partiet Folkfronten för kommunalvalet 2010. Syftet var att hindra nazisterna att kandidera i kommunen. Det nazistiska partiet svarade med att byta namn och samma år registrerades hos valmyndigheten partibeteckningen Svenskarnas parti.
Valdes in i kommunfullmäktige
I valet 2010 blev Svenskarnas parti det första nazistiska partiet i Sverige, sedan andra världskrigets slut, som lyckats få ett mandat i en folkvald församling. Partiet fick en stol i Grästorps kommunfullmäktige. Mandatet gick till partiledare Daniel Höglund. Skattemyndigheten kom dock i en granskning av hans boende fram till att han skulle betraktas som hemmahörande i en grannkommun.
Under 2011 fortsatte Svenskarnas parti med internetutbildningar. Fokus för partiet var strävan efter parlamentarisk representation. År 2012 presenterade partiet sitt mål inför valet 2014: 10 000 röster i riksdagsvalet och tio kommunala mandat. Svenskarnas parti var vid den här tidpunkten den dominerade aktören inom den rasideologiska miljön. Utöver det vunna mandatet i Grästorp hade partiet dessutom lockat över fullmäktigeledamöter i Nykvarn från Nationaldemokraterna och från Sverigedemokraterna i Mönsterås, Lidköping och Hedemora.
Misslyckad valsatsning
I januari 2014 meddelade Svenskarnas parti att Stefan Jacobsson tog över som partiledare. Anders Ärleskog stod kvar som vice partiledare och den före detta ledaren, Daniel Höglund, fick nu beteckningen partistrateg.
Den 14 september 2013 gick närmare 200 aktivister från partiet genom centrala Stockholm. Demonstrationen markerade avstamp för kampanjen ”Tusentals år av svenskhet” och utgjorde startskottet för valkampanjen.
Valet 2014 gick inte som partiet hoppats på. Trots en historiskt stor valfond på över 1,3 miljoner, en omfattande propagandaspridning och en torgmötesturné lyckades partiet inte upprepa framgången från valet 2010, då partiet fick mandatet i Grästorp. I riksdagsvalet slutade det på 4 189 röster, eller 0,07 procent.
Partiet ställde upp med kandidater i 34 kommuner. Det lyckades inte få ett enda eget kommunalt mandat, men en partimedlem kom in i Säters kommunfullmäktige efter att fyra personer hade skrivit in hans namn på Sverigedemokraternas öppna valsedel.
Efter det misslyckade valet lyckades parti aldrig riktigt återhämta sig och den 10 maj 2015 meddelade partiet att det upphörde.
Blod och jord
Svenskarnas parti kallade sig inte för nationalsocialistiskt, utan enbart för nationalistiskt. Men ideologiskt skilde det sig inte nämnvärt från föregångaren Nationalsocialistisk front.
I partiprogrammets fjärde punkt slogs fast att SvP inte förespråkar demokrati. Partiet menar att dagens statsskick är ett ”experiment som varat i ungefär ett sekel” som fått ett negativt resultat och präglas av ansvarslöshet, egoism och folksplittring.
SvP beskrev i partiprogrammet sin vision för Sverige som ett ”etniskt homogent livsrum”. Termen livsrum (Lebensraum) var en central del av Adolf Hitlers ideologi. Begreppet förenade imperialistisk expansion med tanken på den påstådda ariska rasens överlägsenhet. Expansionismen syns inte i SvP:s retorik, men idén om ett territoriellt område, rensat på människor av fel ”ras”, är densamma.
I partiprogrammet nämndes inte judar men följde man partiets artiklar, litteratur, tal och radioprogram blev det tydligt vad som avsågs när man i punkt två i partiprogrammet skrev att ”inga ickesvenskar skall tillåtas att inifrån Sverige sitta på så betydande poster att de kan propagera utifrån en främmande etnisk lojalitet”. Det handlar om myten om den judiska världskonspirationen.
Antisemitisk retorik
I SvP:s webbradiosändingar var antisemitismen tydligt uttalad och ofta förekommande. SvP:s företrädare hävdade att världsekonomin styrs av judar som iscensatt finanskrisen för att sko sig själva. Partiets kampanj ”Pengarna åt folket” spred just det budskapet med hjälp av banners med Davidsstjärnor. Judarna beskrevs som ”en rovgirig stam” som ”styr dagens värld” och anklagades för att ha legat bakom båda världskrigen och ”förintelsekulten”. I program efter program anklagades judarna för att styra media och vara ”drivande bakom mångkulturalismen”, i syfte att blanda alla världens folk.
Rasideologin fanns tydligt redan i partiprogrammets första punkt där man slog fast att ”endast människor som tillhör det västerländska genetiska och kulturella arvet, där de etniska svenskarna ingår, skall kunna vara svenska medborgare”. Partiets företrädare talade om blod och jord, ett centralt nazistiskt begrepp som härstammar ur Völkischrörelsen, som den tyska nationalsocialismen växte fram ur. Idén förklarades på partiets hemsida:
”Vi svenskar består i förlängningen av en mängd stammar som har slagit sig samman. I grund och botten är vi exakt samma människor som för tusen år sedan brukade samma jord. Det är samma gener och samma blod.”
Internationella samarbeten
Till skillnad mot NSF så odlade Svenskarnas parti sina internationella kontakter. Det handlade bland annat om tyska NPD, grekiska Gyllene gryning, ukrainska Svoboda (en relation som upphörde 2014), italienska Forza Nuova, Danskarnas parti, franska Terre et Peuple och spanska Democracia Nacional.
Svenskarnas parti anordnade egna internationella konferenser, Vision Europa, och deltog på andras.
I december 2014 arrangerade det italienska partiet Forza Nuova en konferens i Milano under parollen Ett fritt Europa. Mötet var ett av många som i början på 2015 ledde till bildandet av det paneuropeiska partiet Alliance for Peace and Freedom (APF) där SvP ingick.
Efter SvP:s nedläggning har Stefan Jacobsson fått en bärande roll i APF. Andra återfinns i APF-stiftelsen Europa Terra Nostra.
Avhopp och uteslutningar
Flera aktivister i NSF upprördes efter bildandet av SvP över att nationalsocialismen tonades ned. Några valde att lämna för andra organisationer, som Simon Lindberg – i dag ledare för Nordiska motståndsrörelsen.
År 2009 uteslöt partiledningen två ledande aktivister från partiets Stockholmsavdelning. En kort tid efter uteslutningarna grundade dessa två organisationen Nordiska nationalsocialister (NNS) – som lades ned i maj 2013.
Redan innan upproret i Ukraina bröt ut i november 2013 hade Svenskarnas parti etablerat kontakt med partiet Svoboda, som bland annat deltog på SvP:s Vision Europa samma år. I maj 2014 lade dock Svenskarnas parti relationerna på is. En handfull medlemmar från Svenskarnas parti tog värvning som frivilliga i bland annat den i Ukraina stridande Azov-bataljonen, grundad av högerextremister. En av dem kandiderade för partiet i valet 2014. Under hösten samma år tog partiet avstånd från mannens deltagande i kriget i Ukraina och kallade det för ”extremt omdömeslöst” samt gav honom en varning.
Nationalistiskt riksdagsparti, bildat 1988. SD grundades av veteraner inom svensk nazism och fascism och har lyckats göra sig till den svenska radikalnationalismens breda, pragmatiska alternativ.
Uppdaterad:
2022-09-23
Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson på storbildsskärm vid partiets möte på Långholmen i Stockholm våren 2016.
På scenen: Mattias Karlsson, Aron Emilsson och Paula Bieler.
Sverigedemokraterna bildades 1988 av veteraner inom militant rasism och fascism. De hade en bakgrund bland annat i Nordiska Rikspartiet (NRP), Bevara Sverige Svenskt (BSS), Framstegspartiet och Sverigepartiet. En av de äldre av grundarna hade under andra världskriget ingått som frivillig i Tredje rikets elitarmé Waffen-SS.
Anders Klarström med bakgrund i NRP blev SD:s första partiledare. Partiets symbol, fram till 2006, blev en brinnande fackla i flaggans färger, en vedertagen fascistisk bildfigur. År 1992 bildades SD:s första ungdomsförbund, Sverigedemokratisk ungdom (SDU), med nazisten Robert Vesterlund som ordförande. SDU kom att bli ett slags plantskola för unga svenska nazister.
Fick konkurrens från Ny demokrati
Partiet hoppades få sitt stora genombrott i valet 1994. Men valsuccén uteblev. Konkurrensen från det populistisks partiet Ny Demokrati var fortfarande för hård. Det blev 14 000 röster i riksdagsvalet och fem sverigedemokrater invalda i kommuner. Kritiska röster inom partiet ansåg att misslyckandet i valet berodde på att Sverigedemokraterna alltför tydligt kopplades ihop med nazister.
Antisemitiska konspirationsteorier, skinnskallar, kravaller och handgranater var vad partiet hittills förknippats med – under 1994 var det fortfarande vanligt att deltagare gjorde Hitlerhälsningar på SD:s manifestationer. Det var under denna tid som den blivande partiledaren Jimmie Åkesson närmade sig partiet, för att på nyårsnatten 1994 besluta sig att bli partipolitiskt aktiv i dess ungdomsförbund.
Åkessons officiella version är en annan – enligt den gick han med först när SD bytt partiledare året därpå, och det som lockade honom med Sverigedemokraterna var partiets EU-motstånd.
Bytte partiledare
I mars 1995 valdes Mikael Jansson, utan tidigare kopplingar till fascismen, till partiledare. Under Jansson inleddes en målmedveten strävan att göra partiet utåt sett rumsrent. Uniformförbud infördes. SDU lades ned 1996 för att återbildas 1998. Under denna period uppstod två utbrytarpartier från SD: Hembygdspartiet 1995 och Nationaldemokraterna 2001.
SD fortsatte dock både att husera och fraternisera med nazister, både i och utanför Sverige.
Den 30 november 1997 samlades ledande sverigedemokrater i Riddarholmskyrkan tillsammans med aktivister från bland annat Nationalsocialistisk front (NSF) för att hylla Karl XII.
1998 gick SD till val med ekonomiskt stöd från förintelseförnekaren Jean-Marie Le Pens franska högerextrema parti Front National. Det franska stödet innebar bland annat att SD kunde trycka upp 200 000 exemplar av en 24-sidig valfolder som delades ut till hushåll. I foldern presenterades SD som ett ”nationalistiskt demokratiskt mittenparti” och partiledaren Mikael Jansson sågs skaka hand med Le Pen. SD gick framåt i valet och fick nästan 20 000 röster. Det räckte till åtta kommunala mandat.
I samarbete med fascister
Inför parlamentsvalet till EU år 1999 avslöjades att SD varit en del av det europeiska samarbetet kallat EuroNat. Nätverket var en samling av olika högerextrema, fascistiska och antijudiska partier. Bland deltagande partier fanns franska Front National och det italienska fascistpartiet Movimento Sociale – Fiamma Tricolore (MS-FT). För SD innebar det avslöjade samarbetet en belastning inför EU-valet. Partiet löste problemet genom att låta ungdomsförbundet, SDU, överta medlemsskapet.
2000 blev Åkesson ledare för SDU, och 2005 tog han makten i partiet. Som partiledare intensifierade han partiets modernisering. 2006 valde partiet en ny symbol, blåsippan. Nazistskandalerna fortsatte dock år efter år.
2008 avslöjades att sex av SD:s representanter på olika sätt hade stöttat den nazistiska rörelsen under de senaste två åren. Det rörde sig bland annat om Karin Svensson, som satt in pengar på Nationalsocialistisk fronts konto, Jan Kassberg, som vid två tillfällen betalt in pengar till Info-14 och Sverigedemokraternas ersättare i Göteborg, och Göran Lagrot, som vid 21 tillfällen betalt in pengar till Svenska motståndsrörelsen (SMR), senare känt som Nordiska motståndsrörelsen (NMR).
Året därpå avslöjades att ledande sverigedemokrater på en båtresa till Estland, anordnad av SDU, hade sjungit med i nazistisk vit makt-musik och dragit rasistiska skämt.
Nolltoleransen ett tomt löfte
2010 kom SD in i Sveriges riksdag med 5,7 procent av rösterna. Året därpå bildades ett kvinnoförbund inom partiet, med Carina Herrstedt som första ordförande.
2012 förkunnade Åkesson en ”nolltolerans” mot rasism inom partiet, som dock skulle visa sig vara ett tomt löfte. Policyn har tidvis tillämpats mot misshagliga medlemmar och partiledningens motståndare, men aldrig mot dess skyddslingar. Samtidigt har Sverigedemokraternas påstådda nolltolerans och försöken att bli en accepterat samarbetspartner i riksdagen väckt ont blod bland delar av extremhögern som ser partiet som svikare. De övertygade nazisterna menar till och med att partiet är en del av den judiska makten och kallar därför partiet konsekvent för ”sionister”.
I valet 2014 fick SD 12,86 procent av rösterna och blev riksdagens tredje största parti. Under våren 2015 uteslöts ungdomsförbundet SDU efter en konflikt med SD:s partiledning. Förevändningen var de kontakter som SDU:s ledning haft med nyfascistiska aktörer. SDU förklarade sig självständigt, medan Sverigedemokraterna bildade ett nytt ungdomsförbund, Ungsvenskarna (2015).
Islamofobi
SD är i första hand ett invandringsfientligt och muslimfientligt parti. SD kan sägas ha en blandning av flera ideologier: en officiell, som representeras av partiledningen; en inofficiell, som då och då läcker ut från partiets slutna rum; och en ”vildvuxen” ideologi som frodas bland aktivister, gräsrötter och sympatisörer. Denna motsägelsefulla linje är ett resultat av de krafter som från olika håll trycker mot partiet: behovet av normalisering, de egna övertygelserna, och radikalismen i den miljö som utgör basen, som partiledningen typiskt sett tolererar eller till och med uppmuntrar, och endast undantagsvis markerar mot.
SD kallar sig sedan 2011 för ”ett socialkonservativt parti med en nationalistisk grundsyn”. En mer korrekt beskrivning av deras officiella ideologi ur ett internationellt perspektiv är nationalkonservatism. Men inofficiellt, inom partiet och bland företrädare tycks det också finnas drag av mer extrem radikalkonservatism och etnonationalism.
Samtidigt uppvisar den ideologiska floran bland SD:s gräsrötter hela spektrumet från invandringsfientlig socialdemokrati till nazism.
Invandringen
Konsekvent genom sin historia har SD velat stoppa, eller annars förhindra, invandring till Sverige. Detta är partiets enskilt viktigaste fråga. SD är också ett muslimfientligt parti som odlar en starkt islamofobisk kultur både inom och utanför partiets väggar. Motstånd mot islam har för SD ett egenvärde.
De traditionella högerpolitiska frågorna om lag och ordning, samt försvarspolitik, är områden där SD konsekvent försöker profilera sig genom en hård linje. På 2010-talet började SD att profilera sig som motståndare till tiggeri, med en politik och retorik färgad av antiziganism.
Även kulturpolitik är viktigt för SD, som menar att kulturen måste bli mer nationalistisk för att kunna främja social ”sammanhållning”. Politiken är en del av partiets assimileringstanke.
Ökat i varje val
Sverigedemokraterna har funnits representerade på kommunal nivå sedan 1991, då de fick ett mandat vardera i Dals-Ed i Dalsland, och i Höör i Skåne. Sedan 2006 har partiet representation i landstingen, och sedan 2010 i riksdagen. 2014 fick man två mandat i EU-parlamentet. 2022 blev partiet Sveriges näst största med 20,5 procent av rösterna.
Rösterna i riksdagsvalen har följt en närmast exponentiell utveckling, med mer än fördubblat antal för varje riksdagsval.
Samtidigt har partiet haft ovanligt stora problem med uteslutningar, avhopp och så kallade politiska vildar. Under mandatperioden 2014–2018 har inte mindre än tre uttalade nazister kommit in i olika kommunfullmäktige på öppna mandat via tomma SD-valsedlar eller via uteslutning – två medlemmar i Nordiska motståndsrörelsen och en fd sverigedemokrat med förflutet i Svenskarnas parti och uttalade sympatier för NMR.
Internationella samarbeten
Förutom sina historiska samarbeten med Front National och med diverse högerextrema och fascistiska partier inom ramen för EuroNat, ingick SD fram till 2018 i det europeiska partiet Alliance for Direct Democracy in Europe (ADDE) i EU-parlamentet, tillsammans med högerpopulistiska och invandringsfientliga partier såsom tyska Alternative für Deutschland (AfD) och brittiska United Kingdom Independence Party (Ukip).
2018 bytte Sverigedemokraterna partigrupp till ECR, Europeiska konservativa och reformister. Gruppen är unionens tredje största och här sitter SD tillsammans med bland andra polska Lag och rättvisa, det högerpopulistiska spanska partiet Vox och det högerradikala Italiens bröder (tidigare Movimento Sociale – Fiamma Tricolore).
Sedan tidigare har SD också utvecklat vänskapliga kontakter med Dansk Folkeparti (DF). Hösten 2017 inledde man ett nordiskt samarbete med Sannfinländarna och Dansk Folkeparti.
Skandaler och kontroverser
SD:s historia är kantad av skandaler och kontroverser som avlöst varandra närmast oavbrutet. Bland de mest allvarliga kan nämnas 1 maj 1993, då tre skinnskallar greps med en skarpladdad handgranat i publiken till ett majtal av Gudrun Schyman. Bland de tre fanns Robert Vesterlund, Sverigedemokraternas ungdomsförbunds ordförande, och Niklas Irberger, tidigare styrelseledamot i SD. Irberger dömdes till ett års fängelse för förberedelse till allmänfarlig ödeläggelse.
En annan pinsam händelse för SD var när det 1996 avslöjades att sverigedemokraten Tina Hallgren Bengtsson, som tidigare varit partiets vice ordförande i tre år, deltog på ett möte arrangerat av Nationalsocialistisk front, NSF, iklädd full nazistuniform. Hon gick senare med i NSF och avtackades i varma ordalag av SD:s interna partitidning.
En av SD:s mest uppmärksammade skandaler kom att bli den så kallade ”järnrörsskandalen”, då tre partitoppar – Erik Almqvist, ekonomisk-politisk talesperson, Kent Ekeroth, rättspolitisk talesperson och Christian Westling i SD:s utrikespolitiska råd – avslöjades ha bråkat, fällt rasistiska och sexistiska förolämpningar, och beväpnat sig med tillhyggen under en natt på Stockholms gator 2010, och efteråt blåljugit för media och förnekat alla väsentliga moment av händelsen.
Med deras egna ord
”Jag tror att också många svenskar skulle behöva utsättas för assimileringspolitik. Svenskarna måste återvinna sin egen identitet och stolthet över att vara svensk. /…/ Det finns en ohelig allians mellan liberaler och marxister, där liberalerna tycker att det är viktigare med konsumism och kapitalism än med nationell identitet och marxisterna anser att den nationella identiteten står i vägen för klassidentitet, klasskamp och arbetarklassens uppror mot borgerskapet. De förenas i ett gemensamt förakt för den nationella identiteten.”
– Jimmie Åkesson, partiledare, intervjuad i Dagens Samhälle, 20 februari 2013
”Som sverigedemokrat ser jag [den växande muslimska minoriteten] som vårt största utländska hot sedan andra världskriget.”
– Jimmie Åkesson, Aftonbladet, 19 oktober 2009
”Våldtäkt är ett uttryck för islamisk kultur.”
– Richard Jomshof, f d rättspolitisk talesperson och sedermera partisekreterare, Blekinge Läns Tidning, 10 januari 2014
”Islam hör inte hemma i det västerländska samhället. Islam hör inte hemma i Sverige! Det är den enkla och nakna sanningen enligt min uppfattning.”
– Thoralf Alfsson, f d riksdagsledamot SD, personlig blogg, 19 oktober 2009
”[Araberna] drivs av ett hat, en önskan om döden”
– Kent Ekeroth, riksdagsledamot, personlig blogg, 2009
”Låt Araberna få betalt för att de våldtar feminister, så gör de lite nytta.”
– Markus Palmheim, f d kommunfullmäktigeledamot i Danderyd för SD, Avpixlat, 2016
”Kan ingen ställa sig på Öresundsbron med en kulspruta!”
– Gunilla Schmidt, f d kommunfullmäktigeledamot Åstorp för SD och nämndeman, om asylsökande vid Sveriges södra gräns, Facebook, september 2015
En våldsam nazistisk grupp, grundad 1997. Organisationen vill störta demokratin och hyllar Hitler. NMR är Sveriges största nazistgrupp med grenar i Norge, Finland och Danmark. Gruppen utmärker sig för sin uttalade nazism.
Uppdaterad:
2022-09-19
NMR:s sköldbärare vid demonstrationen i Borlänge 1 maj 2016. Ledaren Simon Lindberg i civila kläder.
NMR bildades 1997 under namnet Svenska motståndsrörelsen (SMR), ur de mest radikala delarna av Sveriges rasideologiska miljö. Högerextrema Nationell Ungdom, ett nätverk inom Sverigedemokratisk Ungdom i Stockholm, lanserade ursprungligen SMR som en sluten elitgrupp med hårda medlemskrav, som skulle fungera som en förtrupp i den nazistiska revolutionen. Inspirationen kom bland annat från den rumänske fascistledaren Corneliu Codreanus Järngarde. Nationell Ungdom blev ungdomsförbund till SMR.
SMR:s första ledare var Klas Lund från Nationell Ungdom, som varit redaktör för deras tidning Folktribunen, som blev husorgan för SMR (och år 2000 ersattes av organet Nationellt Motstånd). Lund avtjänade på 1980-talet ett fängelsetstraff för dråp, och blev när han kom ut ledande inom ett tidigare militant nätverk, Vitt Ariskt Motstånd (VAM), som det tidiga SMR fick många av sina medlemmar ifrån.
SMR splittrades 2001, och Lund, som företrädde organisationens mer elitistiska och inåtriktade falang, stod kvar som ledare.
År 2006 upplöstes Nationell Ungdom och dess medlemmar togs upp i SMR.
Strax efter valet 2014 breddades SMR med en parlamentarisk gren, som kom att ledas av Per Öberg, med bakgrund inom Riksfronten, som för SMR:s räkning valts in på ett SD-mandat i Ludvika kommunfullmäktige.
År 2015 ersattes Klas Lund av Simon Lindberg, med bakgrund inom Nationalsocialistisk front (NSF) och Folkfronten, som ledare för organisationen.
År 2016 började organisationen kalla sig för Nordiska motståndsrörelsen, och den svenska avdelningen samt dess systerorganisationer i de övriga skandinaviska länderna uppgavs nu vara grenar under ett centralt ”Riksråd” med Lindberg som ”chefsorganisatör”.
Under 2016 etablerade sig NMR som Sveriges mest aktiva högerextrema grupp, och intog en dominerande ställning i den radikalnationalistiska miljön.
År 2018 och 2022 ställde NMR upp i de allmänna valen men vann inga mandat.
Vill störta demokratin
NMR är nazister och ser sig själva som en ”revolutionär spjutspets”. Deras mål är att störta de nordiska demokratierna och ersätta dem med en enad ”nationalsocialistisk ledarstat” under NMR:s politiska kontroll och ideologiska styrning. Därför rekryterar, tränar och indoktrinerar de aktivister, som genom opinionsbildning och våld ska bana vägen för revolution. Aktivisterna lever i ett rigoröst och hierarkiskt system med totalitära anspråk på deras vardag och verksamhet, i syfte att förädla dem till en andlig och fysisk elit.
Inspirationen från den rumänske fascistledaren Codreanu och hans paramilitära organisation Järngardet på 30-talet speglas bland annat i den sektliknande, elitistiska läran, så väl som av NMR:s politiska färger – grönt, vitt och svart – samt i deras terminologi, där geografiska avdelningar kallas för ”nästen”, som i sin tur består av ”kampgrupper” av medlemmar. NMR är dock sekulära, till skillnad från Codreanus fanatiska ortodoxa kristendom.
Hyllar Hitler
NMR kallar sig själva för nationalsocialister och anger förutom Adolf Hitler bland andra den danska nazistiska ideologen Povl Riis-Knudsen, som viktig inspirationskälla. Biologisk rasism är det uttryckliga fundamentet för deras politik. Konspirationsteoretisk antisemitism är centralt i deras ideologi. NMR hyllar Hitler och Nazityskland – en vurm som speglas av deras användning av tyr-runan, en symbol som också användes av de tyska nazisterna – men menar att deras egen ideologi är en ”ny politik för en ny tid”. De menar sig vara både höger och vänster, och betonar ofta ”socialismen” i konstruktionen ”nationell socialism”.
NMR agiterar mot det demokratiska statsskicket, mot invandring och mångkultur, samt mot ”sionism” och ”globalism” (judar), kapitalism, kommunism, feminism och HBTQ-rörelsen. Ett uttryckligt mål är att deportera ”merparten av alla de som inte är etniska nordeuropéer eller av närbesläktade folkslag” från de nordiska länderna. NMR riktar propaganda mot fackföreningar, vars medlemmar de vill locka till att bli sympatisörer.
Parlamentarisk gren
NMR:s ledarskikt har bosatt sig på olika håll i Dalarna, främst på landsbygden, och det är också i Dalarna man satsat mest på deltagande i det parlamentariska systemet.
Redan 2014 röstades ett par av rörelsens mer framstående medlemmar in i kommunfullmäktige i Borlänge och Ludvika på sverigedemokratiska mandat. Det blev möjligt i och med att SD lokalt använt så kallade öppna listor. Det innebar att NMR-medlemmar och sympatisörer kunde ta tomma SD-valsedlar och skriva in namn på personer i den egna organisationen. SD kan inte göra något åt saken i efterhand.
NMR:s talesman Pär Öberg kunde direkt ta plats i Ludvika kommunfullmäktige. Ett avhopp från SD ledde till att Pär Sjögren från NMR från augusti 2017 fick en ordinarie plats i Borlänges kommunfullmäktige. Organisationen hade också stöd från en en utesluten före detta sverigedemokrat i Säter kommun, med bakgrund i Svenskarnas parti, som länge uttryckt stöd för NMR.
I samband med NMR:s omorganisering tillkännagavs att man tänkte ställa upp i allmänna val 2018, med kandidater i Ludvika, Kungälv och Boden. Organisationens valrörelse kantades i många fall av tumult och våld. Efter valet stod klart att man misslyckats med satsningen och NMR vann inte ett enda kommunalt mandat. I riksdagsvalet fick de 0,03% av rösterna.
I valet 2022 kandiderade NMR i fyra kommuner: Ludvika, Munkedal, Vetlanda och Örkelljunga. Återigen blev partiet utan mandat. I riksdagsvalet backade partiet och fick totalt 847 röster.
Internationella samarbeten
NMR:s systerorganisationer i de nordiska länderna växte fram under 2000-talet, och varierade i sin grad av aktivitet och i sin självständighet. Sedan 2016 har de sammanslagits inom NMR.
Kontakter mellan NMR och högerextrema Ryska imperiska rörelsen (RIR) inleddes 2015. I oktober 2016 donerade RID en okänd summa pengar till NMR, och kontakterna beskrevs i slutet av det året av Simon Lindberg som ”goda”.
En annan organisation som NMR återkommande har organisatsoriskt utbyte med är tyska Der Dritte Weg.
Bombdåd
I september 2016 avled en 28-årig man några dagar efter att han svårt misshandlats av medlemmar ur NMR i Helsingfors. Händelsen väckte stor förgargelse i Finland och ledde till politiska diskussioner om att förbjuda organisationen.
Under 2017 uppmärksammades NMR i Sverige för en rad uppseendeväckande händelser. Flera NMR-medlemmar har dömts för en serie bombdåd i Göteborg under vintern 2016–2017. I början av april 2017 lades den judiska föreningen i Umeå ned efter en serie hot och trakasserier som tillskrevs NMR. I juli 2017 deltog organisationen på politikerveckan i Almedalen, något som väckte stor debatt.
Med deras egna ord
”Vi är inte nöjda där vi är och kommer inte bli det förrän vår fana vajar i topp på riksdagshusen i hela Norden!”
— Simon Lindberg, Nordfront, 3 maj 2017
”Vi har idag en perfekt jordmån för att föra fram en ny politisk form av den nationalsocialiska världsåskådningen.”
— Fredrik Vejdeland, Nordfront, 22 november 2015
”Motståndsrörelsen behöver skrämma bort de klentrogna och de fega från kampen. Det handlar inte om att rekrytera så många som möjligt, utan först och främst om att rekrytera de fåtal som kan fylla ut leden inom organisationen. Att förse organisationen med en inre kärna av fanatiska aktivister som i sin tur i allt mer omfattande grad för ut det nationella budskapet till massorna.”
— Klas Lund, Nationellt Motstånd, 2003
”Ett enat Norden skulle säkra de nordiska folkens självständighet och därmed deras rasliga och kulturella överlevnad – och från denna nordiska fästning kunde sedan en vidare kamp för nationalsocialismen organiseras och föras ut över världen.”
— Klas Lund, Nordfront, 4 mars 2010
”Motståndsrörelsen är en revolutionär nationalsocialistisk organisation. /…/ Vi måste göra oss kända som en kompromisslös kraft som står i diametral motsats till systemet. Vi måste förbereda folket genom att redan nu sprida det nationalsocialistiska budskapet. Vi måste proklamera vår vision om ett fritt och enat Norden och rikta ständig kritik mot det nuvarande systemet. Sakta men säkert måste vi bygga upp en välorganiserad revolutionär bas och hela tiden försöka expandera där vi kan så att vi har ett optimalt utgångsläge när tiden är inne.”
— Klas Lund, Nordfront, 10 oktober 2011
”Nordiska motståndsrörelsens politik bygger på en biologisk grund.”
— Mikael Karlsson, Nordfront, 18 december 2015
”Vår rasliga överlevnad och frihet är det absolut viktigaste målet med Nordiska motståndsrörelsens politiska kamp. Mot detta finns många hot, varav det mest alarmerande och akuta idag är den massinvandring av rasfrämmande människor som sker till Norden.”
— ”Vår väg”, Nordiska motståndsrörelsens partiprogram, Nordfront, 15 december 2015
”Ordförande, ledamöter, åhörare. Ja, jag tycker det är mycket käbbel här inne, kortsiktig ekonomi. Jag tycker det är trams. Jag företräder inte SD här, som många vet, jag företräder Svenska motståndsrörelsen. För oss är det självklart att man inte ställer Brunnsvik till förfogande för den cyniska massinvandringsindustrin som på högre ort orkestreras av sionistiska globalister. Som faktiskt har en plan: som vill förinta vårt folk, det går vi inte med på.”
— Pär Öberg i Ludvika kommunfullmäktige, 26 januari 2015, i debatten om kommunen skulle ta över LO:s folkhögskola Brunnsvik. S, MP, SD och Pär Öberg röstade för förslaget, som bifölls.
Motsätter sig ”rasblandning”. Nazisten Curt Linusson deltog på måndagen på sitt första kommunfullmäktige möte i Lidköpings kommun. Bland åhörarna satt bland annat Svenskarnas partis partiledare.
Publicerad:
2012-12-10
Counterjihadrörelsen är en löst sammansatt och mångfacetterad rörelse. Det som samlar rörelsen är föreställningar om att det pågår en så kallad islamisering av Europa.
Publicerad:
2012-04-12
Vill införa lagändringar. Counterjihadrörelsen försöker påverka genom OSCE - internationella organisationen för säkerhet och samarbete. OSCE-mötena beskrivs som ett av de viktigaste forumen för rörelsen.
Publicerad:
2012-04-12
Nationaldemokraterna och deras ungdomsförbund bedriver kamp mot ”homolobbyn” vars slutliga mål, i sann konspiratorisk anda, är att ”pervertera och destabilisera” samhället.
Publicerad:
2004-04-04
Varför odlar extremhögern hat mot homosexuella? Frågan blir inte mindre komplicerad av att flera ledande nazister har levt ett dubbelliv. Vid sidan av kampen mot den ”dekadenta” och ”perverterade” gaykulturen har dessa personer i hemlighet sökt sig till homosexuella miljöer. Jon Voss, journalist på tidningen QX, nöjesmagasin för homosexuella, känner till fenomenet och är inte förvånad över att en och annan homosexuell dras till naziströrelsen.
Publicerad:
2003-08-01
Boken ”Sverigedemokraterna - den nationella rörelsen”, som Expo publicerade den 30 november i fjol, gav upphov till åtskilliga rubriker i massmedia. En orsak var att den redogjorde för aktivisternas brottsbelastning, som visade att hela 23 procent av valkandidaterna eller partistyrelsemedlemmarna var straffade för brott.
Publicerad:
2003-02-08