Läs mer om #fördomar
Forskaren Emma Renström om hur upplevelsen av hot skapar splittring och politiska låsningar.
FEJKNYHETER. Vad är fake news? Och hur ser kopplingen ut mellan fake news och fördomar och rasism? Faktalabbet har pratat med tre svenska forskare om ett omtvistat begrepp som rönt stort intresse inom akademin och i debatten världen över.
DEMOKRATIN. Är det missnöje som driver SD-väljarna? Är verkligen alla som röstar på partiet rasister? Faktalabbet har pratat med Sveriges ledande experter om väljarna som skakat om svensk politik.
VARDAGSRASISM. Genom att bemöta rasism och andra fördomar gör du skillnad. Dels blir den som konfronteras mindre benägen att uttrycka sig fördomsfullt framöver, dels stärker du normen om jämlikhet. Det visar forskning.
FÖRDOMAR. Det är lätt att tro att människor blivit mer fördomsfulla. Det skulle ju förklara Sverigedemokraternas framgångar. Men forskningen visar ingen sådan ökning.
FÖRDOMAR. Negativa skildringar av olika grupper i medierna kan aktivera människors fördomar. Men medier kan även motverka fördomar. Läsare som tog del av den nedlagda hatsajten Avpixlat blev till exempel mer positiva till invandring från Europa.
FÖRDOMAR. En av de mest spridda teorierna om hur vi motverkar fördomar är kontakthypotesen – att fördomar minskar när människor möts. Även om tesen tycks stämma vet forskare inte exakt vad som krävs för att möten ska ha effekt. Och rasism verkar svårare att rå på jämfört med andra fördomar.
