3-2019 Charlotte Wiberg har undersökt ett av tiotalets mest använda skällsord som så kallade Sverigevänner använder om sina kvinnliga meningsmotståndare. Batikhäxan och hennes historiska systrar tar plats i nya numret av Expo.
Batikhäxan har blivit ett av tiotalets mest använda invektiv för Sverigevänner när de ska benämna sina kvinnliga meningsmotståndare. Hon är flyktingvän, ful, falsk och tar för mycket plats.
Men det är också ett ord, en arketyp, som feminister vill ta tillbaka. ”Batikhäxan” kan vara en förebild för vissa samtidigt som hon hos andra väcker avsmak. Charlotte Wiberg har undersökt batikhäxan som vi känner henne idag och hittat historiska systrar bakåt i tiden. Alltid sexualiserade, alltid omoraliska och falska och alltid hotande och provocerande för de konservativa männen.
Anhörigperspektiv
I det här numret av Expo har vi träffat uppgivna föräldrar med barn som radikaliserats och gått in i vit makt-miljön. Anhörigstödet är på många platser obefintligt, kompetens saknas och 2018 lade den stödtelefon som tidigare fanns ned på grund av resursbrist. Detta trots att 2019 borde vara ett år då behovet av stöd till anhöriga som radikaliserats till våldsbejakande miljöer blivit tydligt. Som vanligt när det offentliga Sverige sviker dyker ideella initiativ upp, Expo har pratat med två organisationer som märkt av den ökande efterfrågan.
Expo har åkt på festival
Expo har också åkt på festival. I 16 år har Kuggnäsfestivalen varit en återkommande begivenhet för vit makt-anhängare. De har lockats till den sörmländska idyllen av vikingarockband som Ultima Thule och Njord, men också av klassiska vit makt-band som Pluton Svea, Bärsärkarna, Enhärjarna och Heroes. De tre sista stod på scenen även i år tillsammans med före detta Pluton Svea-sångarens nya band Code 291. Festivalen arrangeras av den ideella motorföreningen Kuggnäs fritidsförening som aktivt jobbat för att tona ner sitt dåliga rykte, hålla låg profil och bli lämnade i fred. Något som varit effektivt. Varken kommun, polis eller medier har de senaste åren haft någon särskild bevakning av festivalen.
Trots att Expo i år själva hängde på sig torshammaren, besökte festivalen och med egna ögon kunde se hur vit makt-profilen lever kvar, fortsätter den ljusskygga föreningen att vifta med sin raggar-flagg och menar att vit makt-scenen är död sedan 20 år tillbaka.
Kulturellt folkmord i Kina och mycket mer
Dilxat Raxit är talesperson för den internationella World Uyghur Congress, med säte i München. Från sitt hem i Stockholm driver han frågan om uigurers rättigheter i ett Kina där assimileringspolitiken och förtrycket mot den muslimska minoriteten hårdnat.
Dessutom ett nummer som påtalar ensamvargens efterlämnade spår, som tar upp vårdens bristande kunskap om rasismens påverkan på hälsan, den högerradikala myten om kulturmarxism, Peter Wahlbecks comeback på SVT, lejonet som symbol och mycket mer.
Tidningen finns i butik den 2 oktober, teckna en prenumeration här
Bli prenumerant!
Få tidskriften Expo hem i brevlådan, eller läs på din dator, på plattan eller i din smartphone. I vår tidningsapp finns alla Expos utgåvor sedan 1995 samlade. För dig som är prenumerant är hela arkivet upplåst!
Läs Expo digitalt!
Läs Expo på din dator, i din läs- platta eller på din smartphone. Här finns hela Expos utgåva samlad, från det allra första numret som utkom 1995! För dig som är stödprenumerant är hela arkivet upplåst!
Långläsning
Begreppet kulturmarxism populariserades genom norsk terror men har sin bakgrund bland högerradikala intellektuella i USA. Föreställningen om en slug och välorganiserad vänster med stort inflytande har blivit ett av radikalhögerns mest envisa hjärnspöken.
De bär namn som Antigones och Némésis. De förespråkar jämställdhet, säger sig vara feminister eller alter-feminister, anser att könen har olika roller och hävdar att västerländska kvinnor hotas av utomeuropeiska män. I Frankrike har kvinnor blivit allt synligare inom den högerextrema rörelsen.
Vita män fortsätter att vara positivt särbehandlade i algoritmerna såväl som i samhället i stort. Men det finns forskare som sliter mot techjättarna – för att avmaskera den inbyggda ojämlikheten i AI och skapa en mer intelligent kodad framtid.
Islamist eller pragmatiker. Populist, demokrat eller sultan. Synen på Erdoğan har skiftat över tid i takt med att han från grunden, strategiskt och målinriktat, byggt om det turkiska samhället och politiken. Idag spelar han även huvudrollen i frågan om ett svenskt och finskt Nato-medlemskap.
