4-2018 Tema vardagsrasism: De som hatar och hetsar har fått ökat självförtroende, uppbackade av en allt mer etablerad extremhöger. Vanliga människor vittnar om alltifrån diskriminering till verbala påhopp och rena våldsdåd. I Sverige, 2018.
Erik Sidenbladh har träffat människor som vittnar om den utsatthet de lever under. Berättelserna är ett hårt slag i magen på alla som önskar sig ett öppet, tolerant samhälle. Läs också Bilan Osmans analys om vem som bär ansvaret.
Mer i Expo #4 2018:
Men det är inte bara på jobbet, i skolan eller på andra platser som vi vistas på som vardagsrasismen finns. Även i det digitala rummet gör den sig påmind. Anders Dalsbro har grävt i de senaste årens fällande domar och ger fenomenet tydliga konturer: var brotten begås, på vilka sidor det sker vem som är förövaren. Resultatet av rättsväsendets arbete mot hatbrott på nätet är nedslående. Av totalt 119 fällande hets mot folkgrupp-domar är endast tre kopplade till ett initiativ från polisen. Istället överlåts ansvaret till privata aktörer att bedriva spaning och göra utredningar.
Dessutom undersöker vi extremhögerns förändrade syn på EU i kölvattnet av Brexit, träffar människorättsjuristen Hanna Gerdes, kollar på hus med Det fria Sverige samt går till botten med myten om Eurabia, som säger att mångkulturen har som syfte att islamisera Europa. Björn Elmbrant ställer sig frågan: vad kan vi lära oss av historien? Vi tittar även på hur extremhögern försöker dölja sin brutala politik med nyspråk. Och mycket, mycket mer …
Bli prenumerant!
Få tidskriften Expo hem i brevlådan, eller läs på din dator, på plattan eller i din smartphone. I vår tidningsapp finns alla Expos utgåvor sedan 1995 samlade. För dig som är prenumerant är hela arkivet upplåst!
Läs Expo digitalt!
Läs Expo på din dator, i din läs- platta eller på din smartphone. Här finns hela Expos utgåva samlad, från det allra första numret som utkom 1995! För dig som är stödprenumerant är hela arkivet upplåst!
Långläsning
Begreppet kulturmarxism populariserades genom norsk terror men har sin bakgrund bland högerradikala intellektuella i USA. Föreställningen om en slug och välorganiserad vänster med stort inflytande har blivit ett av radikalhögerns mest envisa hjärnspöken.
De bär namn som Antigones och Némésis. De förespråkar jämställdhet, säger sig vara feminister eller alter-feminister, anser att könen har olika roller och hävdar att västerländska kvinnor hotas av utomeuropeiska män. I Frankrike har kvinnor blivit allt synligare inom den högerextrema rörelsen.
Vita män fortsätter att vara positivt särbehandlade i algoritmerna såväl som i samhället i stort. Men det finns forskare som sliter mot techjättarna – för att avmaskera den inbyggda ojämlikheten i AI och skapa en mer intelligent kodad framtid.
Islamist eller pragmatiker. Populist, demokrat eller sultan. Synen på Erdoğan har skiftat över tid i takt med att han från grunden, strategiskt och målinriktat, byggt om det turkiska samhället och politiken. Idag spelar han även huvudrollen i frågan om ett svenskt och finskt Nato-medlemskap.
