110311_sverigebild_464.jpg

Låt nationaldagen vara vad den är

Publicerad 2012-06-06

Det har ett pris att engagera sig mot rasism. Hot, trakasserier och ibland våld hör till vardagen för alla de som runt om i landet engagerar sig för ett öppet och tolerant samhälle. Hatet blir kanske som tydligast i de sociala medierna. Där haglar förolämpningar som "landsförrädare" eller "svenskfientliga". Epiteten vittnar om en inställning som genomsyrar extremhögerns förhållningssätt till sina politiska fiender.

De har översatt sin intolerans och längtan efter ett enhetligt och auktoritärt samhälle till kärlek för sitt land. Det är i kärlekens tecken man ska hålla borta vissa människor från landet.

Det betyder att alla dem som protesterar mot rasismens inneboende orättvisa inte älskar sitt land. De hatar Sverige. Antirasister är "landsförrädare" eller "svenskfientliga".
Det handlar förstås om retorik.
Men det tycks också vara en stark rotad känsla.
De tror verkligen att antirasister och hela det politiska etablissemanget på riktigt hatar Sverige.

I dag är det Sveriges nationaldag. Därför är det kanske på sin plats att reda ut detta en gång för alla. Jag hatar inte Sverige. Ingen på Expo vill "förinta" Sverige.

Man bör tala om nationalismens baksidor och påminna om dess uteslutande mekanismer. Vi lever i en tid där nationalstatens roll är i förändring. Men att kräva en upplösning av nationerna är bara dumheter. Vi lever i Sverige. Och den svenska nationalstaten kommer att vara en realitet under överskådlig framtid,

Så frågan handlar inte om vad vi tycker om Sverige. Om vi hatar vårt land eller om vi älskar det.
Frågan är vilket Sverige vi vill ha?

Ska Sverige vara ett land där medborgarna avkrävs vissa värderingar eller en viss etnisk eller kulturell tillhörighet för att få ha rätten att känna sig och vara svenskar? Eller ska vi sträva efter att skapa ett samhälle där det ok att vara sig själv. Där gemenskapen bygger på en känsla av man är med på lika villkor.

Jag vet vad jag vill ha för samhälle. Därför är jag antirasist. Jag hatar inte Sverige. Jag vill ha ett bättre Sverige. Ett samhälle där inte intoleransen står i vägen för människors möjlighet att känna sig delaktiga.

Att den svenska nationaldagen blivit helgdag är ironiskt nog ett resultat av dålig nationell självkänsla. Inspirerade av det norska nationaldagsfirandet valde Socialdemokraterna efter många år att hänga på det borgerliga blockets krav på att göra nationaldagen till en röd dag. Men Sverige är inte Norge. Vår nationaldag är inte kopplad till en djupt förankrad kollektiv berättelse. Vi firar inte heller vår frihet eller en fred. Vi vet i ärlighetens namn inte vad vi firar. Eller rättare sagt. Vi firar olika saker.

Låt nationaldagen därför vara vad den är. En dag då vi själva bestämmer varför vi vill fira. Om vi ens vill fira.
Daniel Poohl

Extremhögern vill inte ha en debatt

Analys, Daniel Poohl. Bokmässan har blivit ytterligare en plats där vi tvingas möta extremhögerns idéer. Men bara för att de finns där betyder det inte att de har en poäng.

Nytt nummer av Expo

Nytt nummer av Expo ute nu! En miljon flyktingar kom till Europa förra året. Endast 65 personer sökte asyl i Estland. Ändå exploderade rasismen. Och massor av mer läsning.


Sverigedemokraterna är ett hot mot demokratin

Söndagskrönika, Daniel Poohl. Samarbete eller inte? För den som vill öppna dörren för Sverigedemokraterna kan det vara värt att veta vad som väntar.