Hepatica: Brunt bistånd och blå dunster

Det är svårt att hitta en passande liknelse för den mångåriga, ständigt växande skandal som kretsar kring SD:s biståndsorganisation Hepatica. När man läser de senaste avslöjandena känns det lite som att återigen vända blicken mot en oljetanker som en gång fattat eld och aldrig slutar brinna.

Men det är inte bara själva Hepatica som står i lågor. Även Moderaternas självutfärdade trovärdighet i frågor om bistånd, korruptionsbekämpning och ordning och reda i offentliga utbetalningar har vid det här laget helt brunnit upp – tillsammans med idén om att Tidö-regeringen skulle ”tämja SD”.

Hepatica – döpt efter det latinska namnet för blåsippan, som är Sverigedemokraternas partisymbol – är en av många satellitorganisationer kring partiet SD. Sverigedemokraterna har sedan länge startat sådana avläggare längs vägkanten – från fackföreningen Löntagarna till ”tankesmedjan” Oikos – i sin strävan att framstå som en riktig folkrörelse, efter de äldre riksdagspartiernas modell.

Det konkreta syftet med just Hepatica, som grundades redan 2015, var att få pengar från biståndsmyndigheten Sida. Det har de övriga riksdagspartierna fått sedan 1995 under det så kallade PAO-systemet, där en del av det svenska biståndet kanaliseras via partiernas egna organisationer, kontakter och projekt. Efter sitt riksdagsinträde var även SD ivrigt att tränga sig fram till köttgrytan de såg framför sig.

Men de etablerade partierna var på goda grunder skeptiska till idén att låta miljontals skattekronor från biståndsbudgeten rulla till det rasistiska, homofobiska och antidemokratiska SD – vars kontakter utomlands inkluderat partnerskap med nyfascistiska Front National i Frankrike och vänskapliga relationer med den högerradikale före detta SS-soldaten Franz Schönhuber.

Reglerna för PAO har därför i omgångar skärpts sedan 2010. Och medan de andra partierna har anpassat sig efter förändringarna och fortsatt leva upp till kraven har SD aldrig lyckats göra det.

Redan från starten av Hepatica drog SD därför på sig offerkoftan och började rikta anklagelser, lika allvarliga som ogrundade, mot Sida om ”sabotage”. ”Sluta särbehandla oss” krävde SD i en debattartikel som undertecknades av Hepaticas styrelse – däribland Jeff Ahl och Pavel Gamov, som senare skulle lämna partiet och istället gå med i pro-ryska Alternativ för Sverige. I Gamovs fall efter att ha åkt på en bjudresa till Moskva bekostad av Putinvänner.

När Tidö-regeringen sex år senare tillträdde med Sverigedemokraterna som ”samarbetspartner” såg SD till slut sin chans. Alltså inte att på samma villkor som de andra partierna ansöka om pengar – utan att skapa sig en egen gräddfil till PAO-kassan där de inte behöver följa reglerna över huvud taget.

Göteborgs-Posten kunde i slutet av 2023 avslöja att dåvarande biståndsminister Johan Forssell (M) drivit på en drastisk omdaning av PAO-systemet, tillbaka till en äldre modell där pengar fördelas, inte efter vilka ansökningar som görs i konkurrens med varandra utan efter mandatstorlek i riksdagen, vilket skulle innebära ett automatiskt miljonregn över SD. Detta efter att Hepatica misslyckats med ännu en ansökan till Sida – och Sverigedemokraterna därefter klagade till regeringen.

”Det handlar i grund och botten om att visa respekt för väljarna,” sa Forssell till GP om att regelförändringarna skulle gynna SD. Biståndsministern försäkrade samtidigt: ”Sedan är det ju viktigt att kontrollen kring detta alltid är god eftersom det är skattebetalarnas pengar.” Till Dagens Nyheter förklarade ministern: ”Frågan om kontroll, effektivitet och transparens är väldigt prioriterat för oss. I anvisningarna kommer vi att skärpa kontrollen ytterligare.”

År 2024 började så pengarna flöda till Hepatica – nu under ledning av bland andra Björn Söder, MAGA-nätverkaren Andreas Palmlöv och den tidigare ordföranden för Vänskapsförbundet Sverige-Israel, Stefan Dozzi.

Men Björn Söder var långt ifrån nöjd. När Hepaticas ansökan om ytterligare medel från Sida än en gång fick avslag gick han på möte med Sida. Där gick sverigedemokraten till attack mot myndighetens handläggare, som han krävde skulle ”bytas ut” och anklagade för att vara en saboterande aktivist. Söder hävdade också att han hade en ”direktlina” till Diana Janse – statssekreterare till den nya biståndsministern Benjamin Dousa (M) – och att Janse lovat Söder att Hepatica ska få de omkring 14 miljoner kronor som Sida nekat.

Av Dagens Nyheters avslöjanden om händelsen framgår att regeringen, i person av Janse, satt hård press på Sidas ledning att betala ut pengarna till Hepatica trots att SD-stiftelsens ansökan inte höll måttet. Sagt och gjort: tolkningen av regelkraven ”sågs över” av Sida och Hepatica beviljades pengar, trots skarp kritik från oppositionen och av experter. Och den segrande Björn Söder? Han ville att Sida helt skulle läggas ned.

Historien om Hepatica hade varit frånstötande nog om den slutat där. Men som alltid kring Sverigedemokraterna så lyckas det bli ännu värre.

För snart uppdagades det att det tunga konsultbolaget Ernst & Young på Sidas uppdrag granskat Hepatica och funnit en rad allvarliga, omfattande problem och ”kritiska brister” hos SD-stiftelsen. Detta rapporterades till Sida i slutet av april. Trots detta beviljades alltså pengar till Hepatica månaden därpå, som ett resultat av statssekreteraren Janses påtryckningar.

Och förra veckan kunde DN visa på det senaste kapitlet i den solkiga historien om Hepatica. Trots att SD-stiftelsen fortfarande inte redovisat sin verksamhet från 2024, och att Sidas egna tjänstemän bedömer att pengar inte kan betalas ut då Hepaticas risk för oegentligheter ligger på den högsta möjliga nivån – ”extrem risk” – har den av regeringen tillförordnade generaldirektören beviljat 23 nya miljoner i stöd till SD-organisationen.

Och vad vet vi då om vad Sverigedemokraterna faktiskt gör med sin alltmer pengastinna biståndsverksamhet? Jo, bland annat att Hepatica ingått samarbete med ”Institute for Conservative Action” – en brasiliansk organisation med nära band till familjen Bolsonaro och som förespråkar abortmotstånd. Detta trots att Sidas regler förbjuder att PAO-stöd går till aktörer som motverkar kvinnors rättigheter.

Det är, som sagt, inte lätt att finna orden för att sammanfatta den sanslösa härvan kring Hepatica.

Men det är i alla fall lätt att hitta de ord som kommer allra längst från sanningen:

”En sak är säker: vi bekämpar korruption, jäv, slöseri, och privilegier för särskilt utvalda inom biståndet.”

Uttalandet gjordes av biståndsminister Benjamin Dousa förra året.

Det har visat sig en lika uppenbar lögn som samme Dousas påstående från 2023 att Moderaterna ”kan tämja SD”. Historien om Hepatica visar att det är raka motsatsen som stämmer.

Morgan Finnsiö