erik ullenhag

Integrationsminister Erik Ullenhag efterlyser ökad kunskap om attacker mot flyktingar. (Foto: Expo)

Ullenhag: Mer kunskap krävs

Integrationsminister Erik Ullenhag har fått ta del av Expos granskning av de hot, attacker och andra incidenter som riktas mot flykting- och asylboenden. Genomgången visar att en majoritet av incidenterna är riktade mot ensamkommande flyktingbarn.
– Jag tror tyvärr att den bild som Expo pekar på är riktig, säger Erik Ullenhag.

Expo har via databasen Retriever gått igenom medierapporteringen mellan åren 2010 och 2012 för att ta reda på hur motstånd mot flyktingar och asylsökande ser ut i landet. Totalt rör det sig om 58 rapporterade incidenter. 39 av dem, 67 procent, var riktade mot ensamkommande flyktingbarn. Men mörkertalet kan vara stort och det faktiska antalet incidenter vet vi i dag ingenting om.

Erik Ullenhag (FP) efterlyser mer kunskap i frågan. Han menar att det är en "gräslig situation" med ett hat som till stor del riktas mot ensamkommande flyktingbarn.

Erik Ullenhag vill gå vidare inom främst två områden. Dels att vi får en ökad kunskap om det är så att rör sig om ett ökat antal incidenter och vad det är för typ av attacker, dels se över hur vi får en ordnad uppföljning på incidenterna.

– Jag skulle vilja ta ett mer samlat grepp, där vi ökar kunskapen kring de här frågorna. Därifrån måste vi kunna dra slutsatser om var någonstans det fungerar bättre, och då vad som fungerar bättre. Vidare kan vi få rutinerna att fungera och framförallt ge bättre information till kommunerna.

Erik Ullenhag bekräftar även i viss mån Migrationsverkets bild i Expos granskning. När lokala krafter tar plats på samma sätt som i exempelvis Vallentuna, då ledande politiker visar sig och förklarar bakgrund samt grundläggande värden, så hamnar debatten på en ny nivå.

– Min känsla är att när informationen och det lokala ledarskapet i kommunerna fungerar så går det bättre, alltifrån Migrationsverkets samverkan men också ett starkt lokalt politiskt ledarskap i frågan, där man står upp för idén att vi ska ha solidaritet att ge människor som flyr hit en fristad.

En förklaring till att hoten mot just ensamkommande tycks ha större utbredning tror Erik Ullenhag beror på att antalet ensamkommande barn har ökat de senaste åren.

– Men att antalet har ökat är absolut ingen ursäkt till att vi inte har mer information kring de här frågorna. Det är absolut inget nytt att vi har fler ensamkommande barn som kommer till fler orter i Sverige. Men att främlingsfientliga krafter riktar in sig på just dem kan bero på att gruppen är ganska sårbar, ganska ensam och den kan beskrivas som ett osynligt kollektiv. Och frågan väcks: vilka är det som kommer? Där är det vanligaste påståendet bland de främlingsfientliga krafterna att det är vuxna som kommer och som lurar oss.

Det finns en grogrund för främlingsfientligheten i detta, menar Erik Ullenhag, men tycker samtidigt att beskrivningen av vilka som kommer och anledningen till att de kommer har blivit bättre. Med rätt pedagogik och med rätt budskap når man ut med exempelvis det faktum att Sverige ser människor som barn fram till 18-årsdagen.

– Då blir begreppet ensamkommande flyktingbarn glasklart. Människor kan inte tro att det handlar om fem-sexåringar, för det är inte verkligheten. När det misstaget görs öppnar vi tyvärr upp för grupperingar som är beredda att sprida fördomar. När det uppstår en diskrepans mellan vad det politiska systemet säger, vad som skrivs i medier och om människor har bilden av att ensamkommande barn är fyra-fem år, då får du en främlingsfientlig opinion som kan rida på vågen. Finns det då ett tydligt ledarskap som säger att så inte är fallet och förklarar bakgrunden, så blir utrymmet för fördomar och okunskap mindre.

Men det är inte bara mängden incidenter som det saknas ordentlig kunskap om. Vi vet inte heller vilka som ligger bakom motståndet och attackerna – förutom i vissa fall där rasistiska grupper agerat öppet. Ullenhag menar att för den drabbade är det kanske inte så intressant att veta vilken ideologi den som kastade stenen har, men att det kan vara av vikt för vilka åtgärder som kan bli aktuella.

– Men alldeles oavsett avsändare så handlar det hatbrott och rasism. Om jag kommer till Sverige som 15-åring och efter några månader drabbas av någon av de här riktigt otäcka incidenterna, så spelar det för mig ingen roll hur organiserat det var i andra änden. Men naturligtvis är vem som utför attacker relevant för åtgärden och utföraren är relevant för vilken politik vi ska bemöta det hela med. Och även där handlar det om att vi behöver ha mer kunskap. Sedan är det otroligt viktigt att vi klarar av att lagföra händelserna, eftersom samhällets reaktion i frågan är central.
Ulrika Lindén

Tidskriften Expo

2017/3 Kampen om rampljuset

2017/3 Kampen om rampljuset

Annons: Till levandehistoria.se
Annons: till Byggnads
Annons: till SKMA