Högerextremister kan gå framåt på supervalsdag i Tyskland

Publicerad 2016-02-29

Högerextrema partier ser ut att gå framåt i flera tyska delstater när val hålls den 13 mars. Tre viktiga delstatsval står på dagordningen. Expo har kartlagt stödet och de högerextrema partierna.

På söndag genomförs delstatsval i:

- Sachsen-Anhalt där fyra högerextrema partier slåss om väljarna.

- Rheinland-Pfalz där socialdemokratiska SPD regerar tillsammans med de Gröna.

- Baden-Württemberg där de Gröna är största parti.

Tillsammans har de tre delstaterna drygt 17 miljoner invånare. Allmänt väntas tvåsiffriga resultat för högerextrema Alternative für Deutschland, (AfD), vars partiledare Frauke Petry i vintras föreslog polisinsats med skarpa skott mot illegala migranter från Österrike. Enligt färska opinionssiffror kommer AfD att få runt 11 procent i Baden-Württemberg, 17 procent i Sachsen-Anhalt och 10 procent i Rheinland-Pfalz.

Högerextrema partier kan försvåra regeringsbildande

Alla de etablerade partierna – det socialkonservativa CDU/CSU, det socialdemokratiska SPD, de gröna som på tyska heter die Grüne, liberala FDP och vänsterpartiet Linke – vägrar samarbeta med AfD. Men partiets framgångar innebär ökade svårigheter att bilda slagkraftiga regeringar.

Sachsen-Anhalt med huvudstaden Magdeburg ligger i forna DDR där högerextrema partier kommit och gått sedan Tysklands återförening 1991. Största framgången kom 1998 då numera upplösta Folkunionen, DVU, fick inte mindre än 12,9 procent av rösterna.

Vid senaste delstatsvalet 2011 fick nazistpartiet NPD (Nationaldemokratische Partei Deutschlands) 4,6 procent och missade därmed chansen att bli representerade i delstatsparlamentet. Gränsen går vid 5 procent.

Nazistparti satsar i Sachsen-Anhalt

Medan NPD i praktiken har givit upp kampen om platser i västra Tyskland hoppas man klara spärren i Sachsen-Anhalt den 13 mars. Men hindren är många för NPD:

Första veckan i mars inledde Författningsdomstolen en tre dagar lång huvudförhandling om ett framtida förbud för NPD. Redan 2003 gjordes försök att förbjuda nazistpartiet men den gången stupade det på att själva Författningsskyddet hade infiltrerat NPD vilket därmed omöjliggjorde en uteslutningsprocess.

Nu görs ett nytt försök bara veckorna innan delstatsvalet men processen väntas ta lång tid innan ett definitivt besked kan komma. NPD har också haft problem med sina ledare i Sachsen-Anhalt.

Strax före valet 2011 avslöjades att den dåvarande partiledaren Matthias Heyder under pseudonym spridit kunskap om bombtillverkning och uppmanat till attacker mot vänsterkvinnor.
Nu leds partiet av den 70-årige Peter Walde.

Men NPD är inte ensamma ute på högerkanten i delstaten Sachsen-Anhalt. Där finns förstås AfD som enligt opinionsinstituten redan gått om socialdemokratiska SPD och följer vänsterpartiet Linke i hasorna (21 procent). Endast CDU med runt 30 procent kan känna sig säkra för anstormande AfD.

AfD kräver bland annat en betydligt restriktivare flyktingpolitik, utökade gränskontroller och införande av medborgargarden. Där finns också Die Rechte, ett neonazistiskt parti, grundat 2012 med rötter i upplösta DVU (Deutschen Volksunion) som i sin tur gick samman med NPD samma år. Die Rechte kräver stopp för "tålamodet " med i Tyskland boende utlänningar samt uppförande av ett svårgenomträngligt staket runt hela delstaten.

Här finns också Allianz für Fortschritt und Aufbruch, ALFA, bildat sommaren 2015 av utbrytare från AfD med förre talespersonen Bernt Lucke i spetsen. ALFA har fem före detta AfD-medlemmar i Europaparlamentet. Partiet vill bland annat utöka antalet "säkra länder" dit migranter kan skickas tillbaka och starkt begränsa möjligheterna till asyl.

Flyktingar och säkerhetspolitik huvudfrågorna

Flyktingpolitik och säkerhet är de två dominerande frågorna hos alla partier i de tre delstaterna men förstås med högst olika infallsvinklar, från en generös "grön" flyktingpolitik till extremvarianter på högerfronten där AfD-ledaren Frauke Petry kanske gått allra längst.

I en intervju med tidningen Mannheimer Morgen i januari 2016 krävde hon en betydligt strängare övervakning av Tysklands gränser, framför allt mot Österrike. "I nödfall måste gränspolisen använda skjutvapen." Det står i lagen, hävdade hon och fick stöd av sin sambo, AfD-politikern Marcus Pretzell.

AfD:s kontroversiella ståndpunkt skapade en livlig debatt och opinionsmätningar visade att många tyskar delade deras uppfattning. Men den extrema ståndpunkten har också skapat misstämning inom partiet som självklart hoppas på någon form av samarbete med de etablerade partierna med en framtida vågmästarroll.

Skulle nazistpartiet NPD klara femprocentsspärren i Sachsen-Anhalt kan partiet få en efterlängtad plattform för sin extremt invandrarfientliga politik där man bland annat kräver avskaffandet av asylrätten och utvisning av asylsökande.

Ökad acceptans för våld

NPD-ledaren Peter Walde kan då också fortsätta att uppträda när den antimuslimska proteströrelsen Pegida (Patriotische Europäer gegen die Islamisierung des Abendlandes) håller möte i hemstaden Magdeburg.

NPD:s Tysklandschef Frank Franz är för övrigt en ofta sedd figur när Pegida håller protestmöten runt om i landet. Rörelsen, som har sitt centrum i Dresden i östra Tyskland, har i snabb takt infiltrerats av högerextremister och nazister.

Extremismforskare varnar nu för att gränserna håller på att suddas ut: även bland Pegidas aktivister ökar beredskapen att acceptera våld, heter det.

Tatjana Festerling, Pegidas ansiskte utåt, uppmanade inför en manifestation i början av februari europeerna att resa sig. I ett uppmärksammat videoinslag hette det:

–Vi har i dag tusentals asylförläggningar i Tyskland som är fyllda med hänsynslösa och brutala muslimska män som möter oss med ständig respektlöshet, sexuella övergrepp och våldtäkter.

–Allt står i detta ögonblick på spel. Våra europeiska värderingar, vår kultur och vår frihet.

Men försöken den 6 februari att ordna stora protestmöten över hela Europa slutade den gången med fiasko. På de flesta håll var deltagandet skralt. Endast i Pegidas "huvudstad" Dresden samlades en större folkmassa.
Per Luthander

"Lasermannen" inför rätta för ouppklarat mord

John Ausonius, även känd som "Lasermannen", står inför rätta i Tyskland för ett mord 1992. Ausonius nekar till brottet.

Brandbomber vid judiskt kapell i Malmö

Brandbomber har hittats vid ett judiskt kapell i Malmö. Polisen rubricerar händelsen som försök till mordbrand. Det rapporterar Sveriges radio.

Här är de anhållna för attacken i Göteborg

De tre personer som sitter anhållna för brandattacken mot synagogan i Göteborg i lördags är 18, 20 och 21 år gamla. Minst en av dem har på sociala medier uttryckt stöd för en demonstration mot att USA erkänt Jerusalem som huvudstad i Israel.

Tidskriften Expo

2017/4 Infiltratören

2017/4 Infiltratören

Annons: Till levandehistoria.se
Annons: till Byggnads
Annons: till SKMA