slaveri

En slav inspekteras inför försäljning. Samtidigt som en vit man man förhandlar med en slavhandlare. Bilden är en reproduktion av en trägavyr som för första gången publicerades i Captain Canot; eller, Twenty Years of an African Slaver by Brantz Mayer.

"Sverige måste minnas slaveriet"

Publicerad 2015-03-25

Den 25 mars är internationell minnesdag för offren i den transatlantiska slavhandel som pågick i närmare 400 år. Miljontals kidnappades från Afrika för att användas som slavar av europeiska stormakter. Även Sverige hade en aktiv roll i slavhandeln. Människorättsorganisationer kräver att Sverige instiftar en officiell minnesdag för att öka kunskapen om slavhandeln. Något som regeringen menar inte är aktuellt.

FN har instiftat den 25 mars till Internationell minnesdag för slaveriets offer och den transatlantiska slavhandeln. I år tillägnas dagen de kvinnor som utgjorde en tredjedel av människohandeln. FN betonar att kvinnorna var speciellt utsatta för sexuellt våld och exploatering.

"Detta års minnesdag hedrar speciellt de många kvinnor som led och dog i slavhandeln. Kvinnliga slavar spelade en nyckelroll i att vårda värdigheten och sina samhällen. Alltför ofta underskattas och glöms deras ledarskap och modiga motstånd", skriver FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon i ett uttalande.

Fakta: slavhandeln

  • Från 1500 till 1866 togs slavar från i huvudsak Västafrika, mellan 12,5 miljoner och 15 miljoner människor uppskattas ha fallit offer för handeln och flera miljoner ha dött tillföljd av slavhandeln. Det var framförallt de europeiska stormakterna som bedrev storskalig handel med slavar. Databasen om slavhandeln från Emory University visar att Portugal med Brasilien, Storbritannien, Frankrike, Spanien, USA, och Danmark med de baltiska länderna utgjorde den största delen av handeln.

    Källa: The transatlantic slave trade database.
  • Med all den mänskliga misär i slavhandelns spår följde även rasistisk propaganda och rasstereotyper för att rättfärdiga den omänskliga handeln. Föreställningar som än idag har fotfäste, sprids och motiverar afrofobiska hatbrott och rasistiska nidbilder i populärkultur. BRÅ:s hatbrottsstatistik visar att 980 afrofobiska hatbrott anmäldes år 2013. Det var en ökning med 26 procent, jämfört med 2009. Afrofobiska hatbrott utmärkte sig gentemot hatbrott mot andra minoriteter i att andelen våldsbrott var särskilt hög.
Även Sverige spelade en roll i den transatlantiska slavhandeln. Som ett av det sista länderna i Europa avskaffade Sverige slaveriet på kolonin Saint Barthélemy i Västindien den 9 oktober 1847. Storbritannien avskaffade till exempel slavhandeln 1807.

Momodou Jallow (V) som är ordförande för Afrosvenskarnas forum för rättvisa driver kampen för att Sverige ska instifta en minnesdag för slaveriets avskaffande. Han säger att en minnesdag skulle lyfta upp historien och på så sätt öka kunskapen för den diskriminering och rasism som idag finns i samhället mot afrosvenskar.

– Den diskriminering som afrosvenskar utsätts för idag bygger just på historiken att svarta utmålats som mindervärdiga. Den hjälper till att förklara vad som gör att afrosvenskar ses som "den andre" och vad de idéerna bygger på. Vi måste tala om afrofobin utifrån en historisk kontext. Sverige använde rashierarkiska teorier under slavhandeln. Förstår man inte det är det omöjligt att förstå situationen idag, säger Momodou Jallow.

– Man kan göra en jämförelse med minnesdagen för Förintelsen. Den bidrar till kunskap, förståelse och respekt. Minnesdagen är också viktig för de svenska judarna och visar att samhället tar deras verklighet på allvar. Tvärtom blir känslan för afrosvenskarna när vår historia inte lyfts fram, känslan blir att ingen bryr sig, fortsätter han.

I riksdagen har det lagts flera motioner om att göra den 9 oktober till en officiell svensk minnesdag för slaveriets avskaffande. I en motion 2010 föreslår Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin att Sverige dessutom ber offentligt om ursäkt för sin roll i slavhandeln. Hans partikamrat Mehmet Kaplan, numera bostads-, stadsutvecklings- och it-minister, lade 2012 en liknande motion. Även socialdemokraten Hillevi Larsson har lagt en motion om att 9 oktober ska bli en nationell svensk minnesdag. Samtliga motioner har fått avslag i riksdagen.

2007 erkände dock den dåvarande Jämställdhetsministern Nyamko Sabuni Sveriges roll i slavhandeln.

Den nuvarande regeringen med Socialdemokraterna och Miljöpartiet driver inte frågan om att instifta en nationell minnesdag för slaveriets avskaffande. Det uppger det departement som ansvarar för frågan.

– I regeringssamarbetet är det andra frågor vi valt att prioritera just nu så vi har inget sådant pågående arbete, men det betyder inte att det inte kan komma upp i framtiden, säger Kultur- och demokratiministern Alice Bah Khunkes (MP) pressekreterare Kristoffer Talltorp.

Momodou Jallow blir besviken när han får höra att regeringen inte prioriterar frågan om en minnesdag. Han uppger att han tidigare fått en annan bild när han varit i kontakt med Khunkes stab.

– Jag blir så besviken av att höra detta. Det är ett tydligt tecken på att de inte tar detta på allvar. De ser inte detta som något som ingår i Sveriges viktigaste angelägenheter. Det bor minst 180 000 afrosvenskar i det här landet. Hur kan man ha en regeringsförhandling som handlar om människors livsvillkor i Sverige utan att kunna prata om afrosvenskarna som finns och verkar här, säger han.

Momodou Jallow säger till Expo Idag att han inte kommer att släppa frågan om att slavhandeln måste uppmärksammas. Han säger att det handlar om afrosvenskarnas livsvillkor.

– Vi tänker lyfta just den här frågan när vi träffar Alice Bah Khunke. Sverige har skapat en självbild som den här historien inte passar in i. Därför finns ett motstånd och en ovilja att prata om det här överhuvudtaget. För oss är det något som påverkar än idag. Vi kommer aldrig backa på den här punkten. Vi kommer fortsätta prata om det här och kräva att Sverige tar ansvar för landets historia och för dess konsekvenser.
Daniel Vergara

Hovrätten fastställer dom – nazister attackerade polis

Attacken vid Medborgarplatsen. Hovrätten fastställer tingsrättens fängelsedom mot en 23-årig aktivist i nazistiska Nordiska motståndsrörelsen. Han döms för sin roll i samband med att en grupp nazister gick till samlad attack mot polis.

Greps med tio kilo dynamit – hyllade NMR på nätet

Tre män i Göteborg häktades på måndagen av Göteborgs tingsrätt för bland annat förberedelse för allmänfarlig ödeläggelse. En av dem har ett flerårigt förflutet i bland annat Nordiska motståndsrörelsen – och hyllade dem på Facebook så sent som för en månad sedan.

SD-riksdagsmannen: Jag stödjer al-Assad

De båda sverigedemokratiska riksdagsmännen har uppgett att de förhåller sig neutrala till regimen under sin resa i Syrien. Men nya uppgifter som Expo tagit del av ger anledning att ifrågasätta om detta verkligen stämmer.

Tidskriften Expo

2017/3 Kampen om rampljuset

2017/3 Kampen om rampljuset

Annons: Till levandehistoria.se
Annons: till Byggnads
Annons: till SKMA