sdpol_linus_bylund_464_1.jpg

Pressekreteraren till Sverigedemokraternas partiledare, Linus Bylund, vill inte svara på Expos frågor om avhoppen. Foto: Expo

Tidsbrist bakom SD-avhopp

Tidsbrist är vanligaste orsaken till att förtroendevalda sverigedemokrater lämnar sina uppdrag. Trots det framhåller partiledningen att utsatthet gör att politikerna hoppar av.

090125_sdusthlm_1.jpgPolis hindrar en man från att nå fram till sverigedemokraten Erik Almqvist vid ett torgmöte i Stockholm 2009. Foto Expo

Fakta: Granskningen

  • Expo har frågat 75 sverigedemokrater varför de sen valet 2010 har lämnat sina politiska uppdrag i kommun- eller landstingsfullmäktige.
  • 68 uppger privata skäl, 25 på grund av tidsbrist, 22 kandiderade aldrig, nio ointresse, fyra uteslutna/avhopp, tre flytt, tre sjukdom, 
en "okunnig" och en avliden.
  • 7 uppger att de är missnöjda med partiet.
  • Ingen uppger att anledningen till att de hoppat av var hot eller trakasserier.
  • Totalt har 136 Sverigedemokrater hoppat av sitt uppdrag i kommuner och landsting sedan valet 2010 enligt Valmyndigheten (110505). De riksdagsledamöter som blivit inröstade i kommun och landsting men tackat nej till uppdragen ingår i den summan, men inte i Expos kartläggning.

Fakta: Hot och våld

  • En rapport från Säkerhetspolisen 2008 visade att hot mot förtroendevalda politiker var ett förekommande men begränsat problem. Hotbilden mot Sverigedemokraternas förtroendevalda skiljde sig däremot från övriga partier.
    De utsattes för systematiska hot från den autonoma miljön i form av Antifascistisk aktion, AFA, eller personer som använde sig av AFA:s symboler. Syftet med hoten mot Sverigedemokraterna uppges i rapporten vara att få den förtroendevalde att lämna sitt uppdrag. Hela rapporten baseras på ett fyrtiotal polisanmälningar från perioden januari till september 2007 och på intervjuer med utvalda personer i nyckelbefattningar, med särskild kunskap om hot mot förtroendevalda.
    Brottsförebyggande rådet har fått i uppdrag av regeringen att utveckla en periodiskt återkommande undersökning om hot mot förtroendevalda. Arbetet med denna börjar under 2011 och en redovisning av arbetet ska lämnas senaste i september. För närvarande finns ingen löpande statistik eller undersökning gällande hot och trakasserier mot politiker.
Sverigedemokraterna är det parti som oftast drabbas av att politiker lämnar sina förtroendeuppdrag. Sverigedemokraternas förklaring är att deras ledamöter utsätts för fler hot och trakasserier än andra partiers representanter. Expo har granskat om partiledningens påstående stämmer.

I början på maj visade Valmyndighetens statistisk att 136 sverigedemokrater lämnat sina förtroendeuppdrag inom kommun och landsting. Vi har lyckats nå 75 av dem.

De senaste veckorna har Sverigedemokraterna utsatts för både stenkastning och misshandel. Trots det uppger ingen av de 75 personer Expo varit i kontakt med att de har utsatts för våld, hot eller trakasserier. Tre personer uppger att de visste att risken för att de skulle bli hotade fanns, men att de inte upplevt något sådant. "Det är så det är att vara Sverigedemokrat" säger en person som Expo har pratat med. En annan säger att han kände till att det fanns en hotbild, särskilt på små orter, men att det inte var anledningen till att han lämnade sitt förtroendeuppdrag.

Personliga skäl

Den vanligaste orsaken till avhoppen bland de förtroendevalda frågor av privat natur. 90 procent av de kontaktade avhopparna, 68 personer, uppger att de lämnat sin plats på grund av saker som tidsbrist och flytt från kommunen. Den vanligaste orsaken bland dessa är tidsbrist, en förklaring som 25 av politikerna anger.

– Jag kandiderade men lämnade in avsked omgående efter valet. Det -berodde dels på tidsbrist, dels på att jag flyttade från kommunen, säger Johan Hansson som valdes in i Hörby kommunfullmäktige.

En av dem som lämnat sitt uppdrag i Eskilstuna anger brist på intresse och tid som orsak.

– Till en början var jag väl lite intresserad, men sedan hade jag vare sig tid eller lust. Det var inte min målgrupp, säger Ebba Norefjord.

22 av de 68 som uppgivit privata skäl till avhoppen säger sig vara ofrivilliga sverigedemokrater. Några av dessa är dessutom aktiva ledamöter för andra partier. Handskrivna namnröster på blanka SD-valsedlar tog dem in i kommun och landsting. Flertalet fick överraskningen i ett brev från länsstyrelsen. Andra när lokal media kontaktade dem.

– Två handskrivna namnröster förde mig in i kommunfullmäktige, jag vet inte vilka som röstade på mig och jag sympatiserar inte med SD. Det blev en överraskning när lokal media ringde och brevet från länsstyrelsen kom, säger en person som vill vara anonym.

Missnöje med partiet

Den näst vanligaste orsaken till att sverigedemokrater väljer att lämna sina politiska uppdrag i kommun och landsting är missnöje med partiet. Sju av de avhoppade politikerna uppger det som anledning.

En av dem är Anders Kampl som har suttit fyra år för Sverigedemokraterna i Borlänge och omvaldes i höstas. Han säger att hans avhopp dels beror på bristande personkemi på det lokala planet, dels på grund av att det händer för lite inom partiet. Några hot eller trakasserier har han inte upplevt. Däremot upplever han att det är svårt att förändra genom Sverigedemokraterna.

– Problemet med SD är att det händer för lite. Det var dags att gå vidare helt enkelt, säger Anders Kampl.

I november lämnade Kaarina Andersson sin fullmäktigeplats i Helsingborg efter åtta år. Hon upplevde bristande förtroende för partiet på lokal nivå.

– Det uppstod en tvist och jag kände inget förtroende mer. Det måste man känna om man jobbar i grupp, säger hon.

"En gammal fråga"

Expo har varit i kontakt med Sverigedemokraternas pressekretariat. De vill inte uttala sig om varför de uppger hot och trakasserier som orsak till avhoppen.

– Det är en gammal fråga som ni har fått svar på åtminstone ett par tusen gånger, säger Linus Bylund, Jimmie Åkessons pressekreterare.

Men partiet har vid upprepade tillfällen yttrat sig i media om att avhoppen beror på att de valda har känt sig hotade och trakasserade.

– Situationen är inte ny på något sätt. Det är samma skäl som tidigare. Social stigmatisering och den hotbild som finns är de främsta orsakerna till att det blir så i vissa fall, hävdade Jimmie Åkesson till exempel i Expressen den 11 december 2010, som svar på varför 35 personer lämnat sina fullmäktigeplatser.

Fotnot: Artikeln är publicerad i en längre version i Expo #2/2011
Ulrika Lindén

Organisationer och begrepp i artikeln

Verktyg:

Tidskriften Expo

2017/3 Kampen om rampljuset

2017/3 Kampen om rampljuset

Annons: Till levandehistoria.se
Annons: till Byggnads
Annons: till SKMA