David Koch by Gage Skidmore

Foto: Gage Skidmore

Därför finansierar miljardärbröderna USA:s extremhöger

Publicerad 2016-04-07

UR TIDSKRIFTEN EXPO. Charles och David Koch är högerextrema marknads­liberaler som kämpar mot staten, facket och feminismen. De är också världens rikaste bröder. I årets amerikanska presidentval är de beredda att satsa 900 miljoner dollar. Men vad vill de?

Artikeln är publicerad i Tidskriften Expo 1-2016:

PRENUMERERA HÄR ...


Donald Trump är inte den enda miljardären som sätter sitt avtryck på det amerikanska valet. När uppgiften om Charles och David Kochs satsning på offentlig påverkan under valåret blev känd i USA förstummades även luttrade politiska kommentatorer. Som privat kampanjkassa är 900 miljoner dollar oöverträffat.

Men vilka är de, bröderna Koch? Och vad vill de uppnå?

Deras pappa Fred Koch (uttalas Coke, som läskedrycken) grundlade familjeförmögenheten genom affärer med både Hitler och Stalin. Bröderna uppfostrades med brutalitet och ideologisk indoktrinering, en tid hade de äldre barnen en nazistisk guvernant från Tyskland.

Familjeföretaget Koch Industries är USA:s näst största privata bolag, och har i dag 100 000 anställda och 115 miljarder dollar i omsättning, främst från olja och kemikalier. Charles och David Koch, födda 1935 och 1940, äger 42 procent var av företaget. De har varsin förmögenhet på 43 miljarder dollar – en delad sjätteplats på Forbes lista över världens rikaste personer. Deras gemensamma rikedom överträffar Bill Gates och utgör, på 86 miljarder dollar, världens största privata förmögenhet.

Jane Mayer, namnkunnig journalist på The New Yorker, har i över fem år granskat bröderna och deras imperium. Hennes bok Dark Money: The Hidden History of the Billionaires Behind the Rise of the Radical Right handlar om hur Kochs och några få andra stormrika familjer under årtionden systematiskt men i tysthet omformat USA:s politiska landskap.

Affärer med Hitler och Stalin

Familjen Kochs förmögenhet grundlades på 1930-talet. Pappan Fred Koch, son till en holländsk tidningstryckare, född i Texas och utbildad vid MIT, tjänade stora pengar när hans bolag Winkler-Koch fick i uppdrag av Stalin att bygga ett dussin oljeraffinaderier i Sovjet under den första femårsplanen. Koch hade utvecklat en ny metod för att utvinna bensin ur olja, så kallad krattning.

Nästa kund blev Hitler. Åren 1934–1935 var Koch avgörande i att bygga Eurotank – Nazitysklands tredje största bensinfabrik som blev ett viktigt kugghjul i nazisternas krigsmaskin. Projektet godkändes av Adolf Hitler personligen i ett möte med Kochs affärspartner, nazistsympatisören William Rhodes Davis. Sedan 1933 hade Davis planerat att köpa en oljedepå i Hamburg, importera olja till Tyskland, raffinera den och sedan sälja till den tyska militären.

Davis och Kochs projekt ratades till en början av flera amerikanska finansiärer då det ansågs främja nazisternas upprustning, men de lyckades till slut skrapa ihop tillräckligt med kapital. Davis skulle efter sin död avslöjas som nazitysk agent som bland annat försökt påverka det amerikanska presidentvalet 1940 med tyska pengar.

Arbetskraft från koncentrationsläger

Eurotank hade stor kapacitet och var en av de få fabrikerna i Tyskland som kunde producera det särskilt hög­oktaniga bränsle som Luftwaffe behövde. Anläggningen var så betydelsefull för den nazityska krigsföringen att den bombades sex gånger åren 1944–1945. För reparationerna användes 1 500 slavarbetande kvinnor av ungersk, tjeckisk och polsk-judisk härkomst som skickades från Auschwitz till arbetslägret Neuengamme utanför Hamburg. Det visar nyligen publicerade dokument från U.S. Holocaust Museum.

Fred Kochs affärer med Nazityskland har avslöjats först i och med Mayers bok. Koch Industries, som Winkler-­Koch heter i dag, har försvarat sig med att samarbetet lanserades före krigsutbrottet och att det bara var ett av hundratals liknande projekt i många olika länder. Andra amerikanska företag som Ford, IBM och GE gjorde också affärer i Nazityskland på den tiden, på­pekar Kochs.

Fred Koch hade fyra söner och uppfostrade dem med ­brutalt fysiskt våld och ideologisk indoktrinering. Han satte barnen i kroppsarbete och anordnade boxningsmatcher mellan dem redan som små. För de två äldre sönerna anlitades en starkt övertygad nazist från Tyskland som guvernant – hon reste dock hem igen 1940, entusiastisk över att Frankrike fallit.

Det verkar klart att Koch själv sympatiserade med fascis­men. År 1938 skrev han i ett brev till en vän att "de enda sunda länderna i världen är Tyskland, Italien och Japan" och hoppades att den positiva utvecklingen han sett i Tyskland sedan 1920-talet också var möjlig i USA.

Grundade John Birch Society

Efter kriget blev Koch – vid det här laget en fanatisk antikommunist – alltmer politiskt orienterad. År 1958 var han med och grundade en av den amerikanska högerextremismens hörnstenar: John Birch Society, JBS.

Året innan hade senatorn Joseph McCarthy, antikommunismens kända inkvisitor, supit ihjäl sig. Men McCarthyismens fackla bars vidare av Koch och hans kamrater i JBS.

Koch var övertygad om att kommunister hade infiltrerat både det demokratiska och det republikanska partiet, och att de snart i lönndom skulle ta över Vita huset. Han utmålade också rörelsen för svarta amerikaners rättigheter som en bolsjevikisk sammansvärjning, och skrev att "den färgade mannen är central i den kommunistiska planen att ta över Amerika".

Välfärd, enligt Koch, var ett påfund för att locka svarta från landsbygden till städerna där de skulle starta ett "raskrig" mot vita. Han använde sin förmögenhet för att ge finansiellt stöd till likasinnade politiker, som de reaktionära senatorerna Barry Goldwater och Strom Thurmond. I offentligheten uttryckte Koch beundran för Mussolini och dennes förföljelse av kommunister i fascismens Italien.

Anslöt sig till Frihetsskolan

Två av Freds söner, Charles och David, blev även de aktiva medlemmar i JBS. Men de tilltalades inte av säll­skapets vilda konspirationsteorier. Från 1964 drogs de istället till kretsen kring den högerextreme ideologen Robert LeFevre och hans anarkolibertarianska "Frihetsskola" i Colorado.

LeFevre var en karismatisk figur med ett brokigt förflutet som bland annat kultledare och anti-fackföreningsaktivist. Hans helvita Frihetsskola förkunnade att alla skatter och välfärd var tyranni och att staten helt borde avskaffas, att New Deal-reformerna varit en katastrof för samhället och att den slavägande Södern borde fått utträda ur USA i fred.

På skolan började Charles Koch läsa de österrikiska ekonomerna Ludwig von Mises och Friedrich Hayek. Särskilt Hayek, som också besökte skolan, blev inflytelserik bland libertarianer då han framställde den otyglade marknaden som nyckeln till all mänsklig frihet – en förkunnelse som gjorde djupt intryck på Charles. Inom kort blev Charles huvudfinansiär, styrelsemedlem och chef för skolan.

Efter Fred Kochs död år 1967 spirade syskonrivaliteten mellan de fyra sönerna, som hade ett ansenligt arv att dela på. Efter många år av bittra fejder, spionage, gräl, stämningar och påtryckningar blev det till slut Charles och David som lyckades köpa ut sina två bröder ur familjeföretaget.

"Slita upp staten med rötterna"

Charles radikalism har inte falnat med åren – snarare tvärtom. Enligt Brian Doherty, en libertariansk journalist som skildrat rörelsens historia och intervjuat båda bröderna, är Charles personliga mål "att slita upp staten med rötterna" – något han strävat efter ända sedan 1970-talet, då den stadigt växande maktsfären kring bröderna fick öknamnet "the Kochtopus"; en väldig bläckfisk till organisation med armar överallt som dominerade den libertarianska rörelsen.

Under årtiondena, skriver Jane Mayer, har Koch-­bröderna grundat, finansierat eller på andra sätt sponsrat och samordnat ett helt imperium av till synes fristående läroverk, akademiska program och institutioner, mediala plattformar och tankesmedjor, inklusive det inflytelserika Cato Institute.

De har skickat lobbyister till Washington och politiska agenter till strategiskt viktiga delstater för att bilda artificiella gräsrotsrörelser utan officiell koppling till Kochs. De har finansierat juristgrupper för att skydda sina intressen och lagförslag i domstolarna, och de har skapat sin egen politiska apparat med lojala kandidater och donatorer för att påverka hela det republikanska partiet i sin egen riktning. 

Dessutom har Kochs påfallande framgångsrikt samlat och hållit ihop ett koppel av superrika donatorer, som regelbundet samlas på slutna konferenser hos Kochs för att koordinera sin strategi och stämma av gemensamma budgetar för riktade "filantropiska" insatser.

De andra miljonärerna och miljardärerna i nätverket delar inte alltid bröderna Kochs radikala libertarianism, men de enas i ett reaktionärt motstånd mot den amerikanska staten och dess försök att reglera marknaden. Kochs och deras likasinnade drömmer, enligt Mayer, om att avskaffa inte bara Lyndon Johnsons Great Society eller ­Franklin Roosevelts New Deal utan även reformerna från Teddy Roose­velts progressiva era i början av 1900-talet.

Ett kraftfält till höger om republikanerna

En färsk studie från Harvard, The Koch Effect: the Impact of a Cadre-Led Network on American Politics av bland andra statsvetaren och Harvardprofessorn Theda Skocpol, beskriver hur "den plutokratiska extremhögern" under senare år radikaliserat den amerikanska konservatismen.

Koch-nätverket, "en nationellt centraliserad helhetstjänst och ideologiskt fokuserad parallell till det republikanska partiet", opererar "på skala av ett nationellt parti" och "agerar som ett kraftfält till höger om" republikanerna, vilka dras allt djupare in i Kochs intressesfär.

Den amerikanske industrialisten Marcus Alonzo Hanna, som bland annat finansierade president McKinley, sägs ha yttrat följande visdomsord: "Det finns två saker som är viktiga inom politik. Det ena är pengar, och jag kommer inte ihåg vad det andra är". Om pengar är viktiga inom politik är bröderna Koch tveklöst bland de viktigaste politiska aktörerna i USA.

Historisk budget för påverkan

Enligt tidningen Politicos grävande journalist Kenneth P. Vogel var det på Kochs vintertoppmöte i januari 2015 som den historiska budgeten för påverkan under 2016 presenterades. Budgeten, på 889 miljoner dollar, antogs av bröderna Koch och de cirka 300, mestadels anonyma, donatorerna i deras nätverk. Bland de inbjudna talarna fanns de republikanska presidentkandidaterna och senatorerna Rand Paul, Ted Cruz och Marco Rubio.

Vad är det då som ska köpas? Koch-nätverkets transaktioner är inte lätta att kartlägga, men ändå framträder en tydlig bild.

 David Koch by Gage Skidmore


Nätverkets pengaflöden tycks ha tre särskilt viktiga syften: att köpa inflytande genom tunga donationer till politiker, att finansiera renodlad lobbyingverksamhet samt att stödja högerradikal idéproduktion. Bland de politiker som mottar störst donationer från Kochs märks Florida-senatorn Marco Rubio, kandidat i årets presidentval. Hans kampanj fick minst 650 000 dollar från Kochs bara under 2015.

Lobbyverksamheten gäller främst frågor som berör industrikonglomeratets affärsintressen, särskilt på området klimat- och miljölagstiftning. (Miljöskyddsmyndigheten EPA, Environmental Protection Agency, rapporterade att Koch Industries var den största producenten av giftigt avfall i USA år 2012.) Kochs har exempelvis bedrivit mångårig lobbying för att hindra EPA från att klassa formaldehyd, en viktig produkt för Koch Industries, som cancerframkallande.

Stand Your Ground

Ett exempel som belyser Kochs påverkan på samhällelig nivå är stödet till American Legislative Exchange Council, ALEC. Det är ett konsortium av storföretag, intressegrupper och republikanska lagstiftare på delstatsnivå.

Gruppen utformar och skriver standardiserade lagförslag – mot facklig verksamhet, mot minimilöner, mot klimatskatter, mot vapenlagar, och så vidare – och arbetar sedan för att dessa lagförslag ska implementeras i de delstater där konsortiets lagstiftare är aktiva. ALEC är särskilt impopulärt hos svarta medborgarrättsaktivister på grund av dess lobbying för hårdare fängelsestraff och andra lagar som gynnar den privata fängelseindustrin. Samt dess försök att införa hårda ID-kontroller i samband med val, vilket försvårar för svarta och andra utsatta minoriteter att rösta.

En av ALEC:s mest kritiserade skapelser är Stand Your Ground-lagen, som i princip tillåter vem som helst att skjuta ihjäl någon som "rimligen" uppfattas som ett allvarligt hot. När den obeväpnade svarte tonåringen Trayvon Martin år 2012 sköts ihjäl av George Zimmerman i Florida (där Stand Your Ground införts av då­varande guvernören Jeb Bush, bror till George W Bush och numera avhoppad kandidat i årets presidentval) spelade lagen en avgörande roll i det rättsliga efterspelet.

Granskningar har visat att lagen på ett oproportionerligt sätt drabbar svarta, men skyddar vita. När media började uppmärksamma lagen och dess rasistiska konsekvenser – och att ALEC i partnerskap med National Rifle Association, NRA, skrivit och lyckats få den antagen i sammanlagt 30 delstater – väcktes en stark och kritisk opinion. Några av ALEC:s tyngsta medlemmar som Coca-Cola, Microsoft och General Motors kapade sina band till organisationen.

ALEC, vars slogan är "Limited Government – Free Markets – Federalism" har under åtminstone de senaste tjugo åren finansierats till stor del av Koch-nätverkets politiska maskin, vars agenter också är starkt representerade bland ALEC:s personal och inre strukturer.

Högerradikal idéproduktion

Kochs stödjer också högerradikal idéproduktion genom sina många förbindelser till bland andra tidskriften Reason, den respekterade tankesmedjan Cato Institute och forskningsinstitutet Mercatus. Kochs och deras allierade framställer sig som icke-extrema, möjligen nyliberala i rent ekonomiska frågor. Men en närmare undersökning visar att Koch-bröderna är mindre bra på att hålla rent mot utpräglad högerextremism, inklusive antisemitism och etnonationalism.

Kochs ger regelbundet ekonomiskt stöd och offentliga plattformar åt högerextrema aktörer. En sådan är den libertarianska senatorn Rand Paul som under många år, i likhet med sin far, politikern Ron Paul, kritiserat Civil Rights Act – lagen som förbjuder diskriminering på grund av hudfärg och som stiftades 1964 som ett direkt resultat av medborgar­rättsrörelsens långa kamp.

En annan är kongressledamoten Cathy McMorris Rodgers, som försökte sabotera ett lagförslag som ville ersätta termen "orientaler" med "asiater" i delstaten Washingtons officiella dokument, och som bedriver aktivism mot rätten till abort och mot hbtq-personers rätt att slippa diskriminering.

En tredje är libertarianen och sociologen Charles Murray som, enligt läckta uppgifter, bjöds in som talare på ett av Kochs slutna toppmöten så sent som 2014. Murray är klassad av Southern Poverty Law Center som etnonatio­nalist, och skrev 1994 det rasistiska verket The Bell Curve som drev tesen att fattigdom i USA beror på genetiska svagheter och lägre IQ hos exempelvis svarta och kvinnor. Eftersom dessa grupper ändå är sinnessvaga, menade Murray och hans anhängare, så borde inte staten ägna sig åt meningslösa försök att utjämna skillnader i samhället, eftersom sådana ändå är ofrånkomliga.

Boken byggde på missvisande statistisk och pseudovetenskap producerad av nazistsympatisörer och rashygieniker. I slutet av boken efterlyser Murray rashygieniska politiska åtgärder.

Charles Koch har sagt att Murray är bland de tänkare som haft störst inflytande på hans politiska filosofi. Murray är i dag knuten till tankesmedjan American Enterprise Institute som mottagit stora donationer av Kochs. Murray uppgavs även år 2000 vara akademisk rådgivare till Reason Foundation.

Historierevisionister och förintelseförnekare

Magasinet Reason, där bland andra Friedrich Hayek och Milton Friedman bidragit med artiklar, framställer sig gärna som bärare av den "vettiga" sortens libertarianism. De har granskat och kritiserat kongressledamoten Ron Pauls förflutna och hållit honom ansvarig för spridning av grov rasistisk hatpropaganda på 1980- och 90-talet. Men år 2014 visade en grävande granskning gjord av nättidningen Pando att Reasons egen byk var långt ifrån ren.

Reason, som från första början finansierats av Kochs, publicerade från 1973 och framåt ett flertal artiklar som hyllade Sydafrika och försvarade dess apartheidsystem. Vidare ägnade tidningen år 1976 en "specialutgåva" åt revisionism. Enligt förintelsehistorikern Deborah Lipstadt fanns i princip samtliga tidiga amerikanska förintelseförnekare med som textförfattare.

En av dessa var James J Martin som tidigare jobbat som lärare på Frihetsskolan under Charles Koch, och som senare ingick i det nynazistiska Institute for Historical Review, IHR. Så sent som 1980 publicerades Martin, tillsammans med den utpräglade antisemiten och förintelse­förnekaren Harry Elmer Barnes, av den Koch-märkta tankesmedjan Cato Institute.

När Martin dog år 2004 publicerades en hyllande dödsruna på Reasons hemsida av en av tidskriftens huvudredaktörer, som bagatelliserade och försvarade Martins revisionism. Hyllningen ligger fortfarande på Reasons hemsida.

I Reasons revisionistutgåva från 1976 anges privatiseringsgurun och Thatcher-rådgivaren Robert Poole och hans kollega Manuel Klausner som redaktörer, och filosofen Marty Zupan som litteraturredaktör. Poole har, sedan han köpte Reason år 1970, åtnjutit Kochs stöd, och han är alltjämt styrelseledamot i Koch-finansierade Reason Foundation, tillsammans med Klausner och David Koch. Zupan är i dag chef över det libertianska akademiska centret Institute for Humane Studies, finansierat av Kochs och med ­Charles Koch som styrelseordförande.

Öser pengar över extremister

Exemplen på rasismen och intoleransen inom Koch-­sfären är många och är inte bara historiska. Nätverket öser fortfarande pengar och välvilja över organisationer och aktörer som inte drar sig för att stödja extremism. Som Kochs lobbygrupp Americans for Prosperity, som år 2010 gav ett "årets bloggare"-pris till en kvinna som på sin blogg kallat Barack Obama för USA:s "cokehead-in-chief", en rasistiskt anstruken ordlek med den amerikanska titeln för över­befälhavare, "commander-in-chief". 

Eller Koch-finansierade mediabloggen The Daily Caller, vars chefredaktör, som också är en senior fellow i Koch-märkta Cato Institute, vid flera tillfällen medverkat i hatpropagandisten Alex Jones mediaprogram, under rubriker som "Why Trump Rules". Jones är en ledande konspirationist vars program under de senaste åren blivit alltmer aggressivt i sin islamofobiska hets och identitära retorik.

Koch-brödernas förment frihetliga övertygelser förhindrar dem inte heller från att finansiera homofobiska reaktionärer som de ultrakristna Concerned Women for America, CWA, som mottagit över åtta miljoner dollar från Kochs under åren.

CWA är en uttalat antifeministisk organisation – grundaren och ordföranden Beverly LaHaye anser att "feminism är mer än en sjukdom, det är en dödens filosofi" – och organisationen kämpar politiskt mot rätten till abort och samkönade äktenskap. De folkvalda personer som inte tar Bibeln som vägledning i det privata och det offentliga "hör inte hemma" i politiken, har LaHaye sagt. Man kan anta att detta per definition skulle diskvalificera alla icke-kristna.

Samtidigt som de backar extrema aktörer har Kochs på senare tid börjat framhäva sitt engagemang i välgörenhet riktad till utsatta grupper i samhället. År 2014 meddelade United Negro College Fund, UNCF, en respekterad stiftelse som sedan 1940-talet ger studiestipendier till framför allt unga svarta amerikaner, att de fått en donation på 25 miljoner dollar från Kochs. I gengäld fick bröderna ett visst inflytande i hur stiftelsens stipendier utformas.

Alla var inte begeistrade. USA:s största fackförbund för offentliga anställda, AFSCME, med 1,3 miljoner medlemmar, kapade omedelbart sina band till UNCF. Fackets ordförande skrev ett skarpt brev till stiftelsens ledning, där han förkastade deras samverkan med Kochs som "ett förräderi mot allt UNCF står för" och hävdade att "Koch-bröderna och de organisationer de finansierar har i över ett årtionde hängett sig åt att angripa afroamerikaners rättighet att rösta".

Den framstående aktivisten och tidigare rådgivaren till Obama-administrationen Van Jones var ännu hårdare i sitt omdöme: "Få människor som fortfarande är vid liv har gjort mer för att främja politik som skadar afroamerikaner än Koch-bröderna."

Amerikas tredje parti: Kochpartiet

Oavsett vad man anser om bröderna Koch står det klart att de är mycket radikala, mycket målmedvetna och mycket välorganiserade. Deras avsikt är, enligt ­politikmagasinet Politico, "att fundamentalt omforma den amerikanska offentligheten" kring sin egen ideologi.

Deras nätverk har 1 200 heltidsanställda – mer än tre gånger så många som det republikanska partiet. Dess väljardatabas anses av många överträffa Republikanernas och de har till och med upprättat vad Politico beskriver som en privat underrättelsetjänst – en hemligstämplad organisation inom Koch-apparaten med 25 anställda, inklusive en före detta CIA-analytiker.

Utgången av valet 2016 är just nu svår att förutsäga. Det finns nästan bara ett som är säkert: bröderna Koch, radikalhögerns giganter, kommer inte att hålla igen – varken före eller efter att vinnaren har utsetts. Med nästan en miljard dollar i kampanjkassan, sin formidabla maskin av idéproduktion och påverkan, och sina obskyra högerextrema övertygelser, har de snart sagt etablerat sig som Amerikas tredje parti. Kochpartiet.

Uppgifterna om Fred Koch, bröderna Koch och deras förflutna kommer huvudsakligen från Jane Mayer, Dark Money (Doubleday, 2016) och Brian Doherty, Radicals for Capitalism (PublicAffairs, 2007). Gawker och Huffington Post har publicerat tidigare okänt material rörande fabriken Eurotank.

Artikeln är publicerad i Tidskriften Expo 1-2016:

PRENUMERERA HÄR ...



Fakta / John Birch Society och amerikansk extremhöger
John Birch Society grundades av affärsmannen Robert Welch, Fred Koch och nio andra män år 1958. I nästan 60 år har JBS varit en fast punkt i den brokiga miljö som i USA brukar betecknas radikalhögern, "the Radical Right". De tre huvudsakliga tendenserna inom miljön är paleokonservatism, libertarianism och etnonationalism ("white nationalism").

Den gemensamma nämnaren är en reaktionär världsåskådning, med särdrag som är kulturspecifika för USA. Här blandas radikalkonservatism och ultraliberalism. Typiska element är antisocialism, laissez-faire, konspirationism, isolationism och "frihet från tyranni". Adjektivet "antigovernment" används ofta för att beskriva rörelsens fientlighet mot offentliga institutioner, särskilt de federala myndigheterna.

Radikalhögern bejakar ett föreställt svunnet idealtillstånd, som de anser gradvis korrumperats av en lång rad progressiva politiker, medborgarrätts­kämpar och institutioner. Viktiga fetischer är glorifiering av amerikanska självständighetskriget och idolisering av landsfadern och slavägaren Thomas Jefferson som ansåg att USA borde vara ett kraftigt decentraliserat samhälle, präglat av jordbruk och autonomi.

Radikalhögern som helhet tenderar att värna den traditionella sociala ordningen i USA, där vita män med kapital historiskt haft en stark ställning.

JBS var som starkast på det tidiga 1960-talet, då antalet medlemmar kan ha varit så många som 100 000. Men i takt med att ledaren Welch med tiden blev alltmer extrem i sin konspirationism, antikommunism och antisemitism frystes sällskapet ut ur den bredare konservativa rörelsen. Men, varnar Southern Poverty Law Center, på senare år har dess idéer återigen börjat vinna mark inom den amerikanska högern.
Morgan Finnsiö

"Lasermannen" inför rätta för ouppklarat mord

John Ausonius, även känd som "Lasermannen", står inför rätta i Tyskland för ett mord 1992. Ausonius nekar till brottet.

Brandbomber vid judiskt kapell i Malmö

Brandbomber har hittats vid ett judiskt kapell i Malmö. Polisen rubricerar händelsen som försök till mordbrand. Det rapporterar Sveriges radio.

Här är de anhållna för attacken i Göteborg

De tre personer som sitter anhållna för brandattacken mot synagogan i Göteborg i lördags är 18, 20 och 21 år gamla. Minst en av dem har på sociala medier uttryckt stöd för en demonstration mot att USA erkänt Jerusalem som huvudstad i Israel.

Tidskriften Expo

2017/4 Infiltratören

2017/4 Infiltratören

Annons: Till levandehistoria.se
Annons: till Byggnads
Annons: till SKMA