Efterlyst men inte eftersökt – nazisten som kan undkomma rättvisan

Den 15 december 2013. På Kärrtorpsplan söder om Stockholm råder en trevlig och uppslupen stämning. Några hundra personer är på plats. De är där för att delta i en antirasistisk manifestation.

Det har vid den här tiden varit flera incidenter i södra Stockholm där nazister varit involverade. Det har rört sig om klotter och annat. Men även våldsdåd. Bland annat har en nigeriansk man en vecka tidigare överfallits i Hökarängen och knivskadats så illa att han var nära att dö.

Bakom den antirasistiska demonstrationen stod nystartade Nätverket Linje 17. Samlingen lockade brett. Det är familjer med barnvagnar, ungdomar och äldre på plats. Det spelas musik och hålls tal från en scen.

Sex poliser rör sig runt torget, informationen de fått är att de ska bevaka en lugn familjetillställning. Några indikationer om att det skulle riskera bli stökigt hade de inte – även om det senare ska visa sig att sådan information fanns inom myndigheten men att den ”fastnat” på vägen.

Läs också: Så mobiliserades attacken i Kärrtorp

En bit från platsen samlas samtidigt ett drygt 30-tal nazister från organisationen Svenska motståndsrörelsen (i dag Nordiska motståndsrörelsen). Nazisterna är alla svartklädda. De är mellan 15 och 30 år. Samtliga män.

När de närmar sig torget i Kärrtorp tänder de bengaler, smäller knallskott. Det görs så kallade Hitlerhälsningar och det skriks nazistiska slagord som ”Hell seger”, ”Adolf Hitler” och ”döda de röda”. Oron sprider sig över torget.

Några av nazisterna har sköldar, skyddsvästar. Några bär kniv. Men framför allt har de beväpnat sig med glasflaskor. Flaskorna börjar nu fara som projektiler mot personerna på torget. Nazisterna går till våldsam attack mot samlingen.

De få poliserna som är på plats försöker skydda den antirasistiska samlingen mot nazisterna. De använder batonger och pepparspray. Men de är underbemannande och inte förberedda på att detta skulle kunna ske. De har svårt att få kontroll över situationen. 

Larmet går. Fler poliser och ambulans anländer. Efter en tid trycks nazisterna bakåt, av polis men också med hjälp av flera antirasistiska aktivister som var på plats. Nazisterna gör ett misslyktas försök att fly fältet genom ett skogsområde. De flesta grips på plats. Några lokaliseras de kommande dagarna.

Den antirasistiska manifestationen hade marknadsförts på olika sätt, inte minst via sociala medier. Samtidigt hade motsättningarna mellan autonoma antifascister och nazisterna under en tid eskalerat. Nazisterna såg på den antirasistiska manifestationen som en samling ”fiender” och ”rödingar”. De var förberedda för strid.

Attacken kom i efterhand att få stort genomslag i medier. Många var upprörda och chockade över att nazister på ett så våldsamt sätt lyckats angripa en fredlig demonstration.

Många var även kritiska till att inte fler poliser varit på plats för att försvara deltagarna. Att det redan innan funnits tips och information om risken för att manifestationen skulle attackeras gör att polisens agerande ifrågasätts. Att informationen inte nådde fram försatte såväl demonstrationsdeltagare som poliser på plats för stor fara.

Frustration och ilska omsattes till handling och en vecka efter attacken hålls vad som kommit att beskrivas som den största antirasistiska demonstrationen någonsin i Sverige. Återigen är Linje 17 den drivande kraften. Den här gången sluter runt 16 000 personer upp. Demonstrationen går från Kärrtorps centrum till Kärrtorps IP, där artister som Ken Ring, Jenny Wilson och Silvana Imam uppträder. SVT livesänder på webben.

Den efterföljande rättsprocessen kom att pågå i tre år. I medierapporteringen kring den uppges att samtliga 31 åtalade nazister döms. Det handlar om våldsamt upplopp och andra brott de gjort sig skyldiga till i anslutning till attacken. En majoritet av dem döms till mellan tre och åtta månaders fängelse (se faktaruta).

Men det är inte alla gripna som hamnar inför domstol. Samtliga 31 dömda hade sina förhandlingar på Södertörns tingsrätt. En person har dock undkommit prövning.

David Stenbom är 19 år vid tidpunkten, aktivist i Svenska motståndsrörelsen och har varit aktiv nazist åtminstone sedan april 2012, då det finns uppgifter om att han varit ute och delat flygblad för organisationen.

Han grips på plats i Kärrtorp. Samma dag som attacken delges han misstanke om brott. Det hålls ett förhör där han varken erkänner eller förnekar brott. Förhöret pågår i fem minuter.

Det ska passera närmar ett år innan han förhörs igen. Det förhöret pågår i lite drygt 20 minuter. Nu förnekar han brott, i övrigt vill han inte svara på förhörsledarens frågor.

Det blir de sista minuterna rättsväsendet har med David Stenbom att göra. Det ska visa sig att den åtalade nu går under jorden.

I dag, tio år efter attacken, så håller sig David Stenbom fortfarande undan. Varför lyckas inte rättsväsendet nå honom?  Vad vet vi egentligen om tiden före hans försvinnande? Och efter?

Den 7 september, några månader innan attacken i Kärrtorp, samlas en grupp aktivister från Svenska motståndsrörelsen i centrala Umeå. En som är på plats är Uppsalabon David Stenbom. Under sin tid i Motståndsrörelsen har han snabbt blivit ett välkänt ansikte som ofta synts på nazisternas aktiviteter.

Händelsen i Umeå får rättsliga följder. David Stenbom åtalas för hets mot folkgrupp, misstänkt för att ha gjort en så kallad Hitlerhälsning. Under polisförhöret svarar David Stenbom genomgående ”ingen kommentar” på alla frågor – en strategi som Motståndsrörelsen uppmanar sina aktivister att använda sig av.

Trots sin ringa ålder är det är inte första gången David Stenbom har med rättsväsendet att göra. En dryg vecka efter demonstrationen i Umeå meddelar Uppsala tingsrätt att han döms för att ha slagit sönder glasrutorna på en pizzeria och en busskur.

Han är då redan lagförd vid två tillfällen, nämligen för vapenbrott och för olaga innehav av kniv på allmän plats. Såväl frivården som tingsrätten gör nu bedömningen att det finns risk att David Stenbom kommer att begå nya brott och dömer honom till skyddstillsyn för de sönderslagna rutorna.

Samtidigt som den rättsliga processen kring attacken i Kärrtorp fortgår så döms David Stenbom återigen. Den 16 januari 2014 meddelar Uppsala tingsrätt att han döms tillsammans med ytterligare en person från Motståndsrörelsen till dagsböter för skadegörelse, brott mot knivlagen och vapenbrott.

Händelsen han döms för skedde i mars 2013. Flera vittnen hade sett hur två personer sprejade namnet på Motståndsrörelsens nätsajt på olika platser i Uppsalaområdet. Den bil de färdats i stoppades senare samma kväll av polis. David Stenbom ertappades med att bära kniv och tårgas. Han hade även en bunt med Motståndsrörelsens propagandaklistermärken på sig. Straffet blir dagsböter och skadestånd.

I slutet av mars 2014 lämnar David Stenbom sin födelsestad och skriver sig på en lokal nazistledares adress i Luleå. Därför blir det i Luleå som det andra, och som det skulle visa sig det sista, förhöret med David Stenbom rörande händelserna i Kärrtorp hålls.

Tove Kullberg var kammaråklagare vid Söderorts åklagarkammare i Stockholm och den som drev samtliga övriga fall kopplat till Kärrtorp-attacken. Hon minns ärendet kring David Stenbom och att det till slut blev ett andra förhör i Luleå.

– Vi hade svårt att komma i kontakt med honom, vilket är förklaringen till att åtalet drog ut på tiden och att ärendet efter det flyttades till den plats han var skriven, säger hon.

Överlämningen av ärendet sker den 24 februari 2015, bara dagar efter att han åtalats vid Södertörns tingsrätt. Luleå tingsrätt tar därmed över målet rörande våldsamt upplopp i Kärrtorp och bakar ihop det med hets mot folkgrupp-åtalet från Umeå.

Ansvarig instans för delgivning i brottmål är domstolen. Från polisens och tingsrätten i Luleås sida påbörjas nu försöken att delge David Stenbom åtalspunkterna han står misstänkt för. Det skickas ut delgivningskvitton och de efterkommande månaderna besöks den adress han står skriven på. Men den misstänkte är inte där. 

Tingsrätten gör en notering i augusti 2015 om att det finns anledning att anta att David Stenbom avvikit och medvetet undanhåller sig delgivningen. Det konstateras att rätten inte vet var han uppehåller sig och att lägenhetsinnehavaren på den adress han står skriven, den lokale nazistledaren, enligt handlingarna är ”ej samarbetsvillig”.

I september samma år skriver polisen ett ”intyg om hinder” som lämnas vidare till domstolen. Där framkommer det att de varit i kontakt med lägenhetsinnehavaren, som uppger att David Stenbom inte befinner sig på adressen. Han berättar för polisen att David Stenbom flyttat utomlands och nu bor i Grekland. Den nya uppgiften om var han befinner sig lämnas utan åtgärd.

I oktober det året utfärdas en personefterlysning, men några nya spår efter David Stenbom dyker inte upp. Inte förrän flera år senare.

2018 tar en handläggare på Luleå tingsrätt initiativ till att granska David Stenboms sociala medier för att söka ledtrådar om var han är. Handläggaren uppger i dag att hen inte kände till att polisen redan 2015 fått uppgiften om att Stenbom skulle vara utomlands. Men kollen av sociala medier pekar i samma riktning: Grekland.

Återigen lämnas uppgiften utan att åtgärd från tingsrättens sida. Varför ansvarig domare på Luleå tingsrätt inte sökte stöd från grekiska myndigheter för att delge David Stenbom vet vi inte. Personen i fråga är inte kvar i tjänsten. Den åklagare som stod angiven i målet är inte heller kvar i den tjänsten, men uppger, som han minns det, att de väntade på att få uppgifter från tingsrätten om delgivning. Under tiden var målet mer eller mindre vilande från deras sida. Några minnen att han ska ha nåtts av uppgiften om att personen skulle befinna sig i Grekland har han inte. Enligt tingsrättens dokumentation så ska dock handläggarens kontroll av sociala medier skickats vidare till åklagarkammaren i Luleå.

I början av 2019 kommer så en dom. David Stenbom frikänns från det brott han står åtalad för efter händelsen där han ska ha gjort en så kallad Hitlerhälsning i Umeå. Han frias för hets mot folkgrupp på grund av preskriptionstiden, som i det fallet är fem år. Det konstateras återigen att han inte kunnat delges och därför har skuldfrågan inte kunnat prövas.

Preskriptionstiden för våldsamt upplopp är dock längre och i maj 2020 flyttas målet rörande attacken i Kärrtorp tillbaka till Södertörns tingsrätt. Tämligen omgående, i juni, häktas David Stenbom i sin utevaro. I häktningsprotokollet framgår att delgivning om åtalet under alla år varit utan resultat och att den senaste kända information de har om var han befinner sig är Grekland. För att bryta preskriptionstiden krävs att häktningen verkställs eller att han delges åtalet.

Läs alla artiklar om nazistattacken i Kärrtorp.

En person som är misstänkt för brott kan efterlysas internationellt, ett beslut som ligger hos åklagarmyndigheten att ta. I Europa kan åklagaren utfärda en så kallad europeisk arresteringsorder. För att det ska kunna göras så krävs att personen är häktad i sin frånvaro, något som David Stenbom alltså blev för tre år sedan.

När det kommer internationell delgivning av åtal rörande brottmål, så är det domstolarna som har ansvaret. Det kan göras genom att ansöka om bistånd med delgivning i aktuellt land. Domstolar har även möjligheten till att delge med hjälp av post, om det finns en känd adress.

Enligt Södertörns tingsrätts dokumentation så har de sedan häktningen, ungefär en gång i kvartalet, sökt efter nya uppgifter om var David Stenbom befinner sig. Trots att de har uppgifter om att han är i Grekland visar Expos granskning att de eftersökningar som görs från tingsrättens sida endast handlar om en avstämning mot folkbokföringen.

Där framgår det att David Stenbom bodde i Uppsala under hela sin uppväxt. Att han i slutet av mars 2014 skrev sig i Luleå. Där stod han angiven som boende fram tills den 22 maj 2018 – då Skatteverket uppdaterar folkbokföringsregistret med noteringen ”utan känd hemvist”. Det är den uppgiften som återkommande meddelas till tingsrätten.

Men tingsrätten kan även kontakta andra myndigheter och ber även polisen om hjälp, en så kallad handräckning. I november 2021 mejlar tingsrätten en förfrågan till polisen om hur det går med efterlysningen av David Stenbom. Tio minuter senare får de svaret. ”Han är bostadslös, så det går inte att hitta han.”

Uppgifterna om Grekland har inte undersökts vidare.

På sociala medier har David Stenbom delat och taggats i foton från Grekland. Här finns foton på middagar, fester och det grekiska landskapets vackra vyer. Uppgifter som alltså rättsväsendet noterat, men inte följt upp vidare.

Det är också tydligt att det inte handlar om någon semesterresa till landet. Han har aktivt hållit sig undan en domstolsprövning genom att lämna Sverige. Men det är inget undanskymt liv David Stenbom lever.

Pireus, har sedan antiken varit en viktig hamn i Grekland. Numera är den berömda hamnstaden sammanvuxen med Aten. I området ligger även fotbollsarenan Karaïskákis-stadion som är hemmaplan för klubblaget Olympiakos och Greklands herrlandslag i fotboll. Det är här, på promenadavstånd från stadion, som David Stenbom bor.

För att kunna fastställa att han befinner sig i Grekland har vi fått hjälp av undersökande journalister på den grekiska tidningen Documento.

Granskningen visar att David Stenbom levt och arbetat helt öppet i Grekland i många år. I det grekiska Skatteverkets register framgår det inte bara att han betalt skatt i landet sedan 2015, där framgår även hans adress och arbetsgivare.

Så vad har rättsväsendet gjort för att få David Stenboms mål prövat?

Helen Ziobro är rådman på Södertörns tingsrätt och domare i målet mot David Stenbom. Hon säger att delgivningsansvaret när det kommer till stämningsansökan ligger hos dem.

– Där försöker vi göra kontroller med jämna mellanrum för att se om man kan delge stämningsansökan. Ibland kan de vara så att man kan avgöra ett mål utan att den tilltalade kommer till huvudförhandlingen. Men, personen måste vara delgiven, så det fortsätter vi att jobba med.

Hon säger vidare att när en process nått så här långt så har det redan genomförts flera olika åtgärder för att få personen delgiven. Genom utevarohäktningen så är personen i det här fallet dessutom efterlyst nationellt och kan då gripas om polisen stöter på honom. Med andra ord, det tingsrätten gör i det här skedet av processen, är att kontinuerligt stämma av med folkbokföringen. 

Helen Ziobro är ansvarig domare för ett stort antal mål. Hon säger att hon inte har detaljinsyn i vad kansliet gör i alla målen och därför inte kan svara på varför det inte gjorts några försök att delge honom utomlands.

– Vilka fall vi försöker delge utomlands beror på vilket land det handlar om och man måste i så fall ha en adress i det landet för att det ska finnas en möjlighet att delge en person i ett annat land.

Hon påpekar att de även kan be om hjälp med en internationell delgivning i annat land. Det har dock inte skett i det här fallet, trots att några formella hinder inte finns.

Åklagare i målet är Lisa dos Santos. Hon säger att fallet lottades över på henne våren 2020 när det flyttades tillbaka till Södertörns tingsrätt.

– Jag begärde den åtalade häktad i utevaro i juni 2020, vilket han blev och det är han alltjämt, skriver hon i ett mejl.

Som åklagare har hon, när misstänkt är häktad i sin utevaro, möjligheten att utfärda en europeisk arresteringsorder (EAW). Det finns alltså inga formella hinder att skicka ut en efterlysning och be polisen i Grekland om hjälp att gripa Stenbom. Hon uppger att hon gjort ett övervägande kring det.

– Mot bakgrund av att det passerat så pass många år sedan gärningstillfället när jag kom in i bilden och det förväntade straffvärdet för brottet gjorde jag en proportionalitetsbedömning i fråga om EAW. Någon sådan har inte utfärdats. Straffvärdet för gärningen har enligt domen mot de andra åtalade legat på några månader.

Samtidigt finns det exempel där EAW använts för att få personer gripna, även om straffvärdet inte är så högt. Tidigare i år dömdes till exempel en man i Uddevalla tingsrätt till villkorlig dom för försök till våldtäkt. Brottet skedde 2013 och skulle preskriberas 27 juli i år. Mannen lokaliserades till Schweiz, där han kunde gripas och delges lite drygt två veckor innan preskriberingstiden slog in.

Om David Stenbom fortfarande har kontakt med Motståndsrörelsen eller någon annan högerextrem gruppering så sker det utanför radarn. Hans avtryck på sociala medier visar inte på någon sådan koppling annat än att han fortfarande har några av dem kvar på sin vänlista.

Vi försöker nå honom för att få hans syn på attacken för tio år sedan och få veta varför han undanhåller sig en rättslig prövning. David Stenboms namn finns listat på telefontjänsten 11888, ungefär en grekisk variant av Eniro. Samma nummer används även på Telegram av en David Stenbom som uppger sig vara i Grekland.

När vi ringer numret och frågar efter David så blir personen på andra sidan tyst i flera sekunder och svarar sedan med en undran om vi kan ta det på engelska. När frågan om det är David upprepas på engelska svarar mannen i luren kort nej. När vi frågar vem vi pratar med så lägger personen på. Efter det svarar han inte på våra följande påringningar.

Vi kan inte med säkerhet veta om det var David Stenbom vi kom i kontakt med. Vi söker honom också via hans försvarare, Patric Olivero. Vi frågar även om det är möjligt att via honom skicka frågor till David Stenbom.

– Kontaktuppgifter till honom kan du inte få av mig. Och jag kan inte förmedla någon kontakt heller, säger Patric Oliver.

Försvararen vill inte heller svara på om han är i kontakt med David Stenbom.

Det har varit många turer kring den enda misstänkta nazisten efter händelserna i Kärrtorp som hittills undkommit rättslig prövning. Ärendet har flyttats mellan domstolar, uppgifter om var han befunnit sig har lämnats utan åtgärd och efterfrågningar om internationell hjälp har uteblivit trots alla uppgifter om att han befinner sig i Grekland.

När Expo börjar titta på fallet så visar det sig att det finns ytterligare en märklighet. Antingen har åklagaren ytterligare fem år på sig att delge och få brottet prövat innan det preskriberas eller så sker detta nu i december 2023 – tio år efter den våldsamma attacken mot den antirasistiska manifestationen i Kärrtorp. 

Vad gäller brottet våldsamt upplopp så finns det nämligen två olika straffskalor. Anstiftare eller anförare kan dömas till fängelse i upp till tio år medan övriga deltagare kan dömas till böter eller fängelse i upp till fyra år. I det första fallet är preskriptionstiden 15 år i det andra tio.

I åtalet mot David Stenbom nämns inte anstiftare eller anförare. Det står att han ”deltagit i en folksamling, som stört den allmänna ordningen”, att de haft ett ”gemensamt uppsåt att hindra polisens tjänsteåtgärder” och att de ”gått till förenat våld mot person”. Det uppges också att han kastat glasflaska mot demonstrationen på torget samt haft en flaggpinne som han använt mot personer i den antirasistiska samlingen.

Trots det uppger åklagaren Lisa dos Santos först att det i David Stenboms fall rör sig om en 15-årig preskriptionstid, det är också vad handläggare på domstolen har noteringar på. Men i Expos kontakt med David Stenboms försvar och andra juridiskt insatta så ifrågasätts uppgiften. Försvaret hävdar tio års preskriptionstid. När åklagaren får frågan igen, efter att ha informerats om att försvaret hävdar tio år, backar hon och konstaterar att ”han var inte anförare utan deltagare”.

Preskriptionstiden bedöms alltså slå in den 15 december 2023. Det innebär att rättsväsendet har kort tid på sig att göra allvar av sina försök att delge honom eller ta hjälp av Grekland för att verkställa beslutet om häktning för att häva preskriptionen.

Samtidigt, snart tio år efter attacken, fortsätter David Stenbom leva öppet i Grekland. Här går han till sitt arbete på ett bemanningsföretag, fiskar i hamnen och liksom tidigare år kan han fira jul i goda vänner lag. Om rättsväsendet fortsatt gör bedömningen att brottet inte är allvarligt nog för att be om hjälp från Grekland, eller om inte tingsrätten frågar det grekiska skattemyndigheten om adress de kan skicka en delgivning till, så kan han med stor sannolikhet fira högtiden i Sverige detta år.