Extremhögern framåt i nära hälften av EU-länderna (Uppdaterad)
Antalet högerextrema mandat i Europaparlamentet minskar från 44 till 38. Nu har extremhögern 5 procent av mandaten, efter förra valet låg det på 5,7 procent. Samtidigt går extremhögern framåt i nära hälften av EU:s medlemsländer.
Uppdaterad: 2018-01-31, 07:27
Publicerad: 2009-06-08, 19:04
Lästid: 6 minuter
Du läser just nu gratis innehåll
Ditt stöd hjälper oss bekämpa rasism och främja demokrati genom granskning och kunskapsspridning.
Extremhögern gjorde ett bra Europaparlamentsval. I elva av unionens 27 länder har extremnationalistiska och högerpopulistiska partier haft betydande framgångar.
Dömd för hets mot folkgrupp
I Danmark ökade Dansk Folkeparti från 6,8 procent till 13 och lyckades därmed fördubbla antalet mandat i parlamentet. Partiets stora framgång var en överraskning för landets politiska bedömare som nu får se ett av mandaten besättas av den kontroversiella Morten Messerschmidt. Messerschmidt dömdes 2002 för den danska motsvarigheten till hets mot folkgrupp. Vem som kommer att ta andra platsen är i skrivande stund inte klart.
Populär EU-kritiker
I Finland tog det ultranationalistiska partiet Sannfinländarna överraskande 9,8 procent av rösterna och ett mandat. Den EU-kritiske partiledaren Timo Soini lyckades få mest personkryss av samtliga kandidater i valet och lovar nu att utgöra en kritisk röst i EU.
Framåt för Lega Nord
I Italien har den politiska kartan ritats om rejält jämfört med förra valet. Alleanza Nazionale har gått in i Silvio Berlusconis nya parti. De små högerextrema partierna som i valet 2004 fick varsitt mandat under namnen Fiamma Tricolore och Lista Mussolini kandiderade i årets val i nya konstellationer. Inget av partierna lyckades knipa något mandat. Den stora vinnaren blev i stället Lega Nord som ökade från fyra mandat till nio. Partiet är nu det största högerextrema partiet i Europaparlamentet och kommer att ha stort inflytande över hur en eventuell ny högerextrem partigrupp kan komma att se ut.
Wilders en överraskning i Holland
Resultatet från Holland presenterades på redan på torsdagen. Den stora överraskningen är givetvis Geert Wilders och hans Frihetparti. Wilders har med sin antimuslimska agenda plockat 17 procent av rösterna och får därmed fyra mandat i parlamentet. Framgången har gett Wilders blodad tand och under de senaste dagarna har han krävt att premiärministern, kristdemokraten Jan Peter Balkenende, ska utlysa nyval.
Fortsatta framgångar för LAOS
I Grekland fortsätter George Karatzefaris och hans parti Laikos Orthodoxos Synagermos, LAOS, att skörda framgångar. I Europaparlamentsvalet 2004 fick partiet 4,1 procent och ett mandat. I årets val ökade partiet till två mandat och 7,2 procent av rösterna. LAOS, som under förra mandatperioden satt i Junilistans grupp IND/DEM, är motståndare till ett turkiskt medlemskap i EU, vill se hårdare tag mot grannlandet Makedonien samt driva ut den albanska befolkningen ur Grekland.
Comeback i Rumänien
I Rumänien lyckades Storrumänska partiet att ta sig tillbaka in i parlamentet. I samband med att Rumänien gick med i EU tog partiet plats i Europaparlamentet med fem mandat. När Rumänien valde nya ledamöter 2007 tappade partiet sin representation. I årets val fick de till slut 8,7 procent och tre mandat.
Skräll i Storbritannien
En av de största skrällarna i valet var British national Party, BNP, som lyckades få 6,5 procent av rösterna och två mandat. I en valrörelse som präglades av de uppmärksammade politikerskandalerna i Storbritannien kampanjade BNP under sin slogan "British jobs for british workers", en paroll de kopierat från den socialdemokratiske premiärministern Gordon Brown. Partiledaren Nick Griffin, som nu tar en av platserna i Europaparlamentet, förklarade på en presskonferens på valnatten att väljarna valt hans parti för att de tröttnat på invandringen. Partiet fick störst stöd i östra England. I Rotherham lyckades partiet få 15 procent av rösterna och i Doncaster 12 procent.
Framåt för SD:s vänner
I Slovakien fick det högerextrema Slovakiska nationalistpartiet, SNS, 5,6 procent av rösterna och ett mandat, en ökning från två procent i förra valet. SNS ingår i det europeiska partiet AEN, där Sverigedemokraterna har tilldelats observatörspost. Partiet har bland annat drivit en kampanj för att förbättra bilden av Josef Tisi, chefen för den slovakiska lydregim som bland annat organiserade deporteringen av landets judar under andra världskriget.
Även Sverige får räknas till de länder där extremhögern gått framåt. Även om inte Sverigedemokraterna nådde en plats i Europaparlamentet lyckades partiet få 3,3 procent av rösterna, att jämföra med 1,1 procent i valet 2004.
Flirt med fascismen
Ett av de mest anmärkningsvärda resultaten kommer från Ungern där Jobbik lyckades få 14,8 procent av rösterna och totalt 3 mandat. Jobbik, som inte kandiderade i valet 2004, har gjort en kometkarriär inom ungersk politik. Partiet har skickligt utnyttjat de senaste årens politiska instabilitet och lyckats skapa ett trovärdigt alternativ till de etablerade partierna, trots att partiet tydligt flirtar med landets fascistiska arv.
Vid sidan av sina kampanjer mot romer har partiet också gjort antisemitiska utspel och benämner ofta utländska företag som "det judiska finanskapitalet". I en intervju med Budapest Times gick Krisztina Morvai, Jobbiks första namn till parlamentet till attack mot "den internationella storfinansen":
– Det betyder att vi inte längre vill tjäna den internationella storfinansen på ett sätt som förvandlar Ungern till en koloni där folket sjunker ner i fattigdom och blir slavar i sitt eget land, förklarade hon.
Fördubblade mandat
Även i Österrike gick extremhögern framåt. Där lyckades FPÖ fördubbla antalet mandat från ett till två mandat efter ha fått 13,1 procent av rösterna. Även utbrytarpartiet BZÖ kandiderade till Europaparlamentet men lyckades inte få något mandat, trots att partiet fick 4,7 procent av rösterna
Mandaten minskar
Samtidigt som extremhögern går framåt i en rad europeiska länder minskar antalet högerextrema mandat i parlamentet. I valet 2004 fick högerextrema partier tillsammans 44 mandat. I årets val landar motsvarande siffra på 38.
Minskningen beror till stor del på att extremhögern gått tillbaka i få men stora länder. Den franska extremhögern tappar sex mandat jämfört med förra valet. I valet 2004 fick Front National sju mandat och Mouvement pour la France 3 mandat. I årets val hamnade Front National på endast 3 mandat. Mouvement pour la France, som i valet anslöt sig till det EU-kritiska pan-europeiska partiet Libertas, fick ett mandat. Den största tillbakagången går att finna i Polen. Där Polska familjers Liga, tio mandat i valet 2004, och Samoobrona, sju mandat, hamnade utanför parlamentet.
I Belgien gick Vlaams Belang från tre mandat i valet 2004 till två mandat. Tillbakagången kan delvis förklaras med att partiet i det här valet fick konkurrens från det populistiska partiet Lijst Dedecker. De två partiernas sammanlagda resultat, 15,8 procent för Vlaams Belang och 7,4 för Lijst Dedecker, är ungefär på samma nivå som de 23,2 procent som Vlaams Belang fick i valet 2004.
Också det bulgariska partiet Ataka och det lettiska partiet LNNK tappar mandat jämför med förra valet. Ataka går från tre till två mandat och LNNK förlorar alla tre av sina mandat.
Här gick extremhögern framåt
Danmark
Finland
Grekland
Holland
Italien
Slovakien
Storbritannien
Sverige
Ungern
Österrike
Här gick extremhögern bakåt
Belgien
Bulgarien
Frankrike
Lettland
Polen