Du läser just nu gratis innehåll

Ditt stöd hjälper oss bekämpa rasism och främja demokrati genom granskning och kunskapsspridning.

Söndagens val i Bosnien Hercegovina var till parlamentet och presidentrådet. Men även till parlamenten och presidentråden i landets två semi-autonoma regioner Republika Srpska och Federationen av Bosnien och Hercegovinas, FBIH. Val hölls också till parlamenten i de tio kantonerna som utgör FBIH.

Bland den serbiska väljarkåren var valets stora vinnare den sittande SNSD-DNS-SP koalitionen under ledning av SNSDs partiledare Milorad Dodik. Partiledarens nationalism och separatistiska idé att göra Republika Srpska till en självständig stat anses av OHR, som överser implementeringen av fredsavtalet från 1995, vara en av de stora hindren för nödvändiga demokratiska reformer som skulle föra Bosnien Hercegovina närmare ett inträde i EU.

Också bland den Kroatiska och Bosniakiska väljarkåren i FBIH fick nationalistiska partier flest röster. HDZ (Kroatiska demokratiska unionen) och SDA (Partiet för demokratisk handling). Partierna ledde Kroater och Bosniaker under kriget i Bosnien 1992-1995. Dessa partier vann utöver flest mandat i parlamenten även den kroatiska och bosniakiska posten i landets presidentråd.

Valets överraskning var att SNSD förlorade den serbiska posten i presidentrådet till Mladen Ivanic som anses vara en EU-vänlig oppositionspolitiker. Framgångar vann även partierna SBB och DF (Demokratiska Fronten) i valet till det statliga parlamentet och FBIH:s parlament. DF är ett parti under lednings av Zeljko Komsic och beskrivs som reformvänligt i förhållande till SNDS, SDA och HDZ.

Söndagens stora förlorare var det socialdemokratiska partiet SDP som fick nio procent av rösterna i valet till landets parlament och tio procent av rösterna i valet till FBIH:s parlament.

Partierna har i väntan på det slutgiltiga valresultat inte uttalat sig om hur en eventuell regeringsbildning kommer att se ut. Troligen kommer även fortsättningsvis olika regeringsbildningar och koalitioner styra på olika nivåer i statsapparaten. Bosnien Hercegovina är ett av Europas fattigaste länder med en arbetslöshet på nära 44 procent. Landet har en dysfunktionell statsapparat, som tillkom genom fredsavtalet, och som består av staten med dess struktur och utöver den 2 presidenter, 12 regeringar och parlament samt ett hundratal ministrar och ledamöter från landets två regioner och tio kantoner.

Ovissheten över hur landets utvecklingen kommer att se ut är stor. De senaste årtiondet som dessa partier har varit med och styrt landet under, har präglats av stagnering i reformer och ökade motsättningar.