Du läser just nu gratis innehåll

Ditt stöd hjälper oss bekämpa rasism och främja demokrati genom granskning och kunskapsspridning.

Prenumerera Logga in

Det visar Svenska Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter i en rapport som presenterades under måndagen. I rapporten”Hatets språk – om gränsen mellan hatpropaganda och yttrandefrihet” granskas samtliga anmälningar för hets mot folkgrupp som inkom till Justitiekanslern, som är ensam åklagare i mål om tryck- och yttrandefrihetsbrott, under perioden 1997 till 2001.

Granskningen visar att justitiekanslern väcker åtal i mycket få fall; endast ca 1,5 % av anmälda fall ledde till åtal. En jämförelse med allmän åklagare, där dryga 21 % av anmälda fall under samma period ledde till åtal, visar på en mycket stor skillnad.
Svenska Helsingforskommitténs rapport visar också att det saknas en tydlig vägledande domstolspraxis.

I ett pressmeddelande från Svenska Helsingforskommittén presenteras fyra rekommendationer riktade till lagstiftarna och Justitiekanslern:

- fler fall av tryck- och yttrandefrihetsbrottet hets mot folkgrupp bör prövas i domstol,

- det bör utredas om den nuvarande processordningen med en exklusiv åklagare och juryprövning ska kvarstå,

- svensk rätt måste bringas i överensstämmelse med FN:s rasdiskrimineringskonvention och det bör därför utredas på vilket sätt detta ska ske,

- preskriptionstiderna i grundlag bör förlängas.

Daniel Olsson