Så försöker extremhögern kapa gula västarna-protest

Publicerad 2018-12-06 14:58

Gula västarna

Runt om i Frankrike har demonstrationer anordnats under namnet Gula västarna.

Intervjun

Extremhögern gör allt för att dra vinning av de gula västarna-protesterna i Frankrike.
– Macron har tillsammans med George Soros blivit den främsta fienden för Europas extremhöger, säger Jean-Yves Camus, expert på högerextremism.

De så kallade gula västarna ligger bakom de stora demonstrationer som hållits i Frankrike de senaste veckorna. Först var det en protest mot skattehöjningar på drivmedel, men rörelsen växte snabbt till att vara en kritik mot president Emmanuel Macrons politik.

Protesterna har orsakat tumult och vandalisering på Paris gator. Hundratals personer har så väl skadats som gripits. Fyra har dött.

På onsdagskvällen backade regeringen från sitt tidigare beslut och meddelade att den helt slopar de planerade skattehöjningarna. Protesterna verkar dock fortsätta.

I medierapporteringarna har det framkommit uppgifter att högerextremister är en del av protesterna. Expo har pratat med Jean-Yves Camus, journalist och statsvetare som länge granskat extremhögern, om vad som ligger bakom uppgifterna.

Har högerextrema aktivister medverkat vid kravallerna?

– Högerextrema grupper deltog i demonstrationerna, cirka 200 till 300 aktivister enligt poliskällor. Men av de 378 personer som greps den 1 december för våld eller stöld så är runt 300 dem sedan tidigare ostraffade, säger Jean-Yves Camus. 

Jean-Yves Camus
Jean-Yves Camus, journalist och statsvetare som länge granskat extremhögern, menar att radikala grupper deltagit i protesterna. Foto: Privat

Flera grupper på plats

Ingen av dem som greps hade koppling till extremhögern, enligt Jean-Yves Camus. En anledning till det, menar han, är att de här små grupperna av högerextrema aktivister är vana vid demonstrationer och vet hur man undviker att bli tagen av polisen. Detsamma gäller även de vänsterextrema aktivisterna.

Är de här aktivisterna organiserade eller har de agerat som enskilda individer?

– Mindre grupper, bestående av ett dussintal personer, har medverkat under demonstrationerna och då marscherat med egna flaggor eller banderoller.

Enligt Jean-Yves Camus har nyfascistiska och högerextrema grupper som Groupe Union Défense, Action française liksom den förbjudna rörelsen Oeuvre française medverkat vid demonstrationerna. Även katolska fundamentalister, med kopplingar till Sankt Pius X:s prästbrödraskap, har medverkat.

– Synthèse nationale, en löst sammanhållen högerextrem paraplyorganisation, har spridit en broschyr under demonstrationen med budskapet att man ska göra uppror mot regeringen, inte bara på grund av höga skatter utan också för att den är som ett verktyg för det internationella finanskapitalet och överstatliga organisationer.

Stöd för Marine Le Pen

En som försökt dra nytta av protesterna är Marine Le Pen, partiledare för Rassemblement National (tidigare Front National).

– Marine Le Pen stödjer proteströrelsen och en undersökning visar att 42 procent av demonstranterna röstade på henne 2017.

Siffror visar även att 86 procent av väljarna längst ut på vänsterkanten, och som inte själva medverkat vid demonstrationerna, stödjer protesterna. Motsvarande siffror bland Rassemblement Nationals väljare är 91 procent.

– Det betyder att rörelsen inte riktigt är i händerna på Le Pen, som också är noga med att inte associeras med våldet från de högerextrema grupperna.


Marine Le Pen, partiledare för Rassemblement National. Foto: Sebastien Bozon/EU

27 procent av demonstranterna röstade inte vid förra årets presidentval. Enligt Jean-Yves Camus är frågan om de även kommer avstå från att rösta vid Europaparlamentsvalet nästa år.

Han tror att många av de som röstar på Rassemblement National inte ser partiet som regeringsdugligt, men att de samtidigt är beredda att ge det en chans eftersom de avvisar de allmänna partierna – socialdemokrater och liberala-konservativa – som haft makten i årtionden.

Vill få till nyval

Samtidigt kan förra årets val ha påverkat det som nu sker på gatorna, menar Jean-Yves Camus.

– Le Pens misslyckande i presidentvalet 2017 dödade hoppet för många om att få till en förändring via en demokratisk väg och det kan vara en av orsakerna till att delar av de gula västarna agerat så våldsamt på gatorna.

Le Pen har använt protesterna för att försöka få till ett nyval.

– Lokalvalen 2020 är mycket viktiga för partiet, eftersom det då har en möjlighet att ta makten i flera kommuner. Le Pen är också angelägen om att utmana Macron och få upprättelse efter hennes misslyckade presidentval.

Är extremhögern och den extrema vänstern på samma sida i protesterna?

– Båda stödjer dem, men inte av samma skäl. Identitetspolitik och rädsla för invandring är inte på dagordningen för majoriteten av demonstranterna. Vänstern vill såklart inte heller ha någonting att göra med de fascistiska demonstranterna och vid demonstrationen 1 december kastade de ut fascisterna.

Samtidigt menar han att den finns beröringspunkter.

– Radikaler från båda ändarna av spektrumet vänder sig mot det så kallade ”systemet”, men den radikala vänstern är antikapitalistisk medan extremhögern är invandringsmotståndare och ”anti-globalister”.

Extremhögern utanför Frankrike ser det som en protest mot ”globalisten” Macron. Finns liknande idéer i Frankrike?

– Ja, det är själva kärnan. Macron är föraktad av extremhögern, eftersom han tillhör den högutbildade borgarklassen, har arbetat med banken Rothschild och anser att globaliseringen inte är helt negativ. Han är dessutom pro-Europa och vill kämpa mot populisterna i Europaparlamentsvalet. Macron har tillsammans med George Soros blivit den främsta fienden för Europas extremhöger.

Facebookhärvan

Expos ideella reporter Morgan Finnsiö i Aftonbladet TV om Cambridge Analytica.