En familj på flykt knackar på dörren till huset märkt Europa. Den vänliga europén bjuder in dem och säger glatt: ”Humanitet/Mänsklighet först”. I nästa bildruta håller den godhjärtade men naiva värden på att slukas av lågorna som nu härjar huset Europa – medan en flinande flyktingfamilj springer därifrån med brinnande facklor. Pratbubblan nu: ”Islam först”.
Bilden är signerad Manoj Kureel, först publicerad på sajten Kreately, och ett exempel på hur indisk antimuslimsk propaganda tar sig från Delhi hela vägen in i svensk politik och rättsväsende.
Artikeln är hämtad ur tidskriften Expo #4-2024
Richard Jomshof medverkade under hösten i SD-kopplade kanalen Riks och menade i den intervjun att hets mot folkgrupp-lagen är diskriminerande. Antingen ska missaktning strykas och lagen inkludera fler (läs majoritetssvenskar) eller så ska den tas bort. Uttalandet kom efter att han själv stått misstänkt för hets mot folkgrupp för två delningar på X. I det här numret av Expo låter vi också statsvetaren Cas Mudde analysera det som kommit att kallas Supervalåret 2024. Och, mycket mer ...
Bilden som beskrivs var nämligen en av två satirteckningar som i maj delades på X av Richard Jomshof (SD), ordförande i riksdagens justitieutskott. I den andra bilden pekas pakistanier ut som våldtäktsmän. I september delgavs Richard Jomshof misstanke om hets mot folkgrupp på grund av sina inlägg. Förundersökningen lades ned men fick stor uppmärksamhet för hur Jomshof och SD valde att försvara bilderna samtidigt som han under utredningen tillfälligt lämnade sin post som ordförande i justitieutskottet.
Jomshofs delningar var retweets på postningar gjorda av Imtiaz Mahmood, en britt av pakistansk börd som i sin profil på X beskriver sig som ”Frispråkig ateist, anti-teist, fritänkare” som ”vägrar att INTE göra narr av alla religioner.”
Han har fler än 300 000 följare på X (Jomshof har knappt 60 000). En som känner till Mahmood sedan många år är Pratik Sinha, en av grundarna till den indiska faktagranskande sajten Alt News. Sinha ger en bild av en opinionsbildare som är mycket mer ensidig i sin religionskritik än vad hans egen programförklaring på X säger.
– Det fanns en tid, när jag var mycket yngre, då jag brukade uppskatta sådant som Imtiaz Mahmood skrev, säger Pratik Sinha i ett samtal över Whatsapp.
– Men på senare år har jag sett honom bli starkt islamofobisk. Det Imtiaz gör, om man tittar över tid, är att han lägger upp mer och mer hat som genererats av den indiska högern.
begreppet ”den indiska högern” handlar om de olika grupperingar som propagerar för hindutva (hinduiskhet) och skapandet av hindu rashtra, ett samhälle styrt av hinduer och för hinduer. Trots att det finns hundratals miljoner indier som inte hör till majoritetsreligionen. Precis som för Sverigedemokraterna och för stora delar av extremhögern i Europa och USA är attityden som mest aggressiv mot islam och muslimer. Inom hindutva-rörelsen ingår organisationer som frivilligkåren RSS, hinduiska världsrådet VHP och i den politiska sfären partiet BJP, sedan tio år i regeringsställning.
Den indiska faktagranskningssajten Alt News startades 2017 av Pratik Sinha och Mohammed Zubair efter att de såg hur osanningar börjat spridas allt mer på nätet och i sociala medier. En tidig Alt News-publicering som fick stor uppmärksamhet klädde av regeringens inrikesministerium. En rapport om hur bevakningen av indiska gränsen förbättrats avslöjades vara illustrerad med ett foto från den spanska enklaven Ceuta i Nordafrika. En annan tidig granskning gällde ett viralt foto på en man som sliter kläderna av en kvinna mitt på blanka dagen medan en grupp bybor tittar på. Fotot fick spridning tillsammans med påståendet att det handlade om en hinduisk kvinna som antastades av en muslimsk man. I själva verket, konstaterade Alt News, var det en stillbild från en tre år gammal film.
Alt News har också undersökt sajten Kreately, som de beskriver som en ”fabrik för hat”, sedan indiska sociala medier fyllts med Kreately-artiklar med rubriker som ”Islam: En fara för demokratin” och ”Hur islam kommer att erövra Indien tidigare än du tror”. Skulden lägger Kreately på ”vänsterfolk och kommunister”. Bland nyare material på sajten finns debattartikeln ”Varför en seger för Trump är bättre för Indien”. Alt News granskning visade att Kreately ägs av ett bolag registrerat i Texas av indisk-amerikaner. Sajten har också en flik för satir. Den flitigast förekommande tecknaren heter Manoj Kureel, bor i Delhi och är alltså den som tecknade de två bilder som Richard Jomshof retweetade i maj. Att teckningarna ursprungligen är från Indien har tidigare uppmärksammats i medier som Arbetaren och SVT.
Men Expo kan berätta att bilderna som Jomshof delat inte är de enda exemplen på hindunationalistisk antimuslimsk propaganda som blivit en fråga för det svenska rättsväsendet. Samma upphovsman, Manoj Kureel, ligger bakom den teckning som den högerextrema debattören och författaren Katerina Janouch delade på X i oktober 2023. Efter att flera av hennes följare delat samma teckning, föreställande en mordisk muslimsk migrant, är både Janouch och tio andra misstänkta för hets mot folkgrupp. I skrivande stund har åtal hunnit väckas i tre av fallen. (Redaktörens anmärkning: Efter publicering så har förundersökningen mot Janouch lagts ned, andra som delat bilden har fällts, några friats och några väntar fortfarande på rättegång.)
– Den här killen Manoj Kureel har hållit på att skapa content av den här öppet islamofobiska typen i minst 14–15 år, säger Pratik Sinha.
alt news jobbar från sina kontor i Calcutta och Ahmedabad. Även juristen och aktivisten Mishi Choudhary ägnar sig åt liknande frågor. Hon delar sin tid mellan Delhi och New York och hennes specialområde är yttrandefrihet på internet och medborgerliga fri- och rättigheter. När jag når henne och berättar om hur Manoj Kureels teckningar hittat fram till en svensk publik blir hon inte förvånad, hon har noterat samma spridning i framför allt USA och Australien som hon tittat särskilt på.
– Jag är inte överraskad. Vi ser att anti-muslimsk retorik får mycket fler delningar. Det har blivit lätt att enas i hatet mot islam.
Bildernas väg till Sverige via Texas är också logisk, berättar Mishi Choudhary.
– Det rapporteras om att det satsas mycket pengar från utlandsbaserade indier på att påverka narrativet. Tech-branschen är full av begåvade och framgångsrika människor som ideologiskt delar hindutva-rörelsens syn.
Det finns större aktörer än Kreately på den indiska yttersta högerkanten. Sajten Opindia, med mer än en miljon följare på X, beskrivs av Pratik Sinha som ”extremt hatisk och islamofobisk”, och samtidigt välläst även utanför Indien.
– Den nederländske politikern Geert Wilders sprider en hel del anti-islamiskt hat som har sitt ursprung på Opindia och i Indien. Och i sin tur har Wilders enormt stöd i Indien, säger Pratik Sinha.
Tech-branschen är full av begåvade och framgångsrika människor som ideologiskt delar hindutva-rörelsens syn
Mishi Choudhary
För att understryka sin poäng skickar han mig i chattrutan en länk till Opindias olika uppskattande texter om Wilders genom åren, bland annat inför EU-valet i somras.
Sedan fortsätter Pratik Sinha:
– Och jag är säker på att om jag söker efter den här Richard Jomshof så…
Det tystnar i telefonen i en halvminut medan han söker Opindias sajt.
– …Nej. Han har uppenbarligen inte upptäckts av Indien än. Men i och med att Wilders fått brett stöd i Indien så står nog Jomshof näst på tur. Det finns en global enighet för islamofobi och anti-invandring på högerkanten. Det är samma fenomen som gjort att folk röstade på Trump.
även om opindia ännu inte uppmärksammat vare sig Jomshof eller Janouch så ger en sökning på ”Sweden” många träffar – bland annat en varnande text om Malmö, ”Sveriges mest muslimska stad”. Opindia publicerar också teckningar av Manoj Kureel. På engelska Wikipedia kategoriseras Opindia som ”fake news” och beskrivningen inleds: ”Opindia är en indisk högerextrem nyhetssajt känd för frekvent publicering av felaktig information”. I en artikel från 2020 gör den indiska mediebevakande sajten Newslaundry en jämförelse mellan Opindia och den Trump-trogna amerikanska alternativmediesajten Breitbart, med tillägget: ”Inte ens Breitbart skulle publicera den typen av material som man ser rutinmässigt på Opindia.”
– Vi vet att sajter som Opindia läses utanför Indien och att Kureel också uppmärksammas utanför Indien, säger Pratik Sinha.
– De är del av ett större maskineri som pumpar ut innehåll och budskap. Det primära målet är att skapa polarisering i Indien, speciellt i valtider. Men jag är säker på att de inser att folk utomlands också har ögonen på dem, med tanke på hur massiv den indiska högern har blivit.
Förra hösten publicerade Washington Post ett längre reportage inför delstatsvalet i sydindiska Karnataka. I valrörelsen satsar både BJP och huvudrivalen, det sekulära Kongresspartiet, på sociala medier – men BJP gör det så mycket effektivare. En tidigare chef för partiets sociala medier i delstaten berättar för tidningen att man bara i Karnataka lyckats engagera 150 000 frivilliga, med uppgift att fylla Whatsapp-grupper med så många invånares telefonnummer som möjligt, och sedan fylla grupperna med inlägg. Ju närmare valdagen man kommer, berättar partiarbetare för Washington Post, desto mer övergår Whatsapp-meddelandena från att framhålla de framsteg som gjorts under BJP till att fyllas med innehåll från trollfabriker man samarbetar med, specialiserade på att underblåsa hat mot muslimer.
”Varenda frivillig BJP-arbetare som har en mobiltelefon är en sociala medier-krigare”, förklarar en lokal partihöjdare för Washington Post.
Bilden från Karnataka av hur sociala medier används systematiskt bekräftas av specialisten på yttrandefrihet, Mishi Choudhary.
– Det finns ett välorganiserat system med grupper på Whatsapp, Instagram och den indiska plattformen Sharechat. De politiska partierna ser till att det finns grupper redo att förstärka deras budskap. BJP har satsat stort på Whatsapp sedan 2016. Folk tenderar att lita på sådant som delas i Whatsapp-grupper där de känner andra medlemmar. Så en hel del av materialet syns inte öppet i sociala medier, utan bara i slutna grupper.
Varför skapas då så mycket islamofobiskt material i dessa tider just i Indien? Pratik Sinha på Alt News har ett ganska okomplicerat svar, som bottnar i att det är världens folkrikaste land.
– Indien har arbetskraften för att göra det. Även om exemplen ibland måste lånas från andra länder. Låt säga att något händer i en förort till London. Då kommer Opindia att skriva om saken för att det ingår i en process om att svartmåla muslimer – i förlängningen Indiens muslimer.
Pratik Sinha pekar på ytterligare en förklaring, lika okomplicerad. Pengar.
– Pengarna kommer från två håll. Ett, från de politiska organisationerna. Två, från annonsintäkter. Opindias sajt har många annonser, och speciellt under valen ser man mycket reklam från BJP. Men också på Youtube sitter influerare och tjänar tillräckligt med pengar för att kunna försörja sig. ”Åh, man kan alltså tjäna pengar på det här”, har folk insett.
Att sådant här material når en svensk parlamentariker visar på ett utökat utbyte och enighet inom den globala högern
Pratik Sinha
Sedan krigsutbrottet i Gaza har flera indiska konton på X också tagit en anmärkningsvärt stor roll i opinionsbildningen om den konflikten, vilket Euronews kunnat se. Kanalen har exempelvis upptäckt inlägg där indiska användare skrivit att palestinier fejkat skador och dödsfall framför kameror, för att väcka sympati i västvärlden.
Påståenden har konstaterats vara falska men delats vidare av tusentals andra X-användare. Återigen är poängen att ge en negativ bild av muslimer.
så hur passar teckningarna som syftar till att utmåla en våldsam muslimsk invasion av Europa och som har väckt debatt i Sverige in i allt det här? Skapades de bilderna för en indisk publik eller med specifik avsikt att nå hit och delas av svenska opinionsmakare?
– Indien producerar en massa hatfyllt content och en massa felaktig information, och de här teckningarna gjordes definitivt för en indisk publik. Men jag är som sagt säker på att Manoj Kureel följs också utanför Indien. Han jobbar med ett ämne som lockar folk över hela världen.
– Att sådant här material når en svensk parlamentariker visar på ett utökat utbyte och enighet inom den globala högern, säger Pratik Sinha.
Mishi Choudhary är också inne på den globala attraktion som finns för det näthat som produceras på den indiska yttersta högerkanten – och hur det i sin tur bekräftar hindutva-gruppernas världsbild.
– Det faktum att materialet får uppmärksamhet till och med i Sverige, det stärker känslan av att det påstådda hotet från islam inte bara är ett indiskt problem. 'Titta, de ställer till det överallt', är budskapet.
