I samhällets vård

De bär varsitt svart, ihoprullat paraply av längre modell. Himlen är mulen och luften kall, men regnet håller sig borta. Klädda i svarta funktionskläder och sneakers rör de sig mot torget i den mellansvenska stad där en prokurdisk demonstration ska passera.

Videon är publicerad som en så kallad story på Tiktok av en av killarna, vilket gör att klippet raderas automatiskt efter 24 timmar. Han heter egentligen något annat, men vi har valt att kalla honom William. Knappt fyra månader tidigare fyllde han 13 år. Och den här dagen, i slutet av januari 2026, är han på väg för att begå politiskt våld.

Över de rörliga bilderna har han skrivit ”jaga lite afa vafan”, följt av en paraply-emoji. Med AFA syftar han på den autonoma vänstergruppen Antifascistisk Aktion. Paraply-emojin anspelar på den dolda beväpning i form av just paraplyer som nazistiska Aktivklubb Sverige (AKS) sedan en tid tillbaka använder och som han och hans vän också bär den här dagen.

När de kommer fram till torget verkar polisen omedelbart känna igen William eller den ett år äldre killen som han har sällskap med. Av Tiktok-videon att döma får de inte stå där mer än en kort stund innan uniformerade poliser konfronterar dem. En möjlig förklaring är att Williams sällskap, den 14-årige killen som vi kallar Lucas, tidigare har konfronterats av polis i samband med högerextrema aktioner. Sedan en tid tillbaka är han aktivist i Aktivklubb Sverige. Att William och Lucas tar sig till torget tillsammans är ingen slump. Vid den här tidpunkten har de bott ihop i knappt ett år.

I april 2025 flyttar William in i det familjehem som Lucas mamma driver. William har omhändertagits från sina föräldrar av sociala myndigheter enligt LVU, lagen om vård av unga. Han kom då från mycket utsatta hemförhållanden och bedömdes ha stora omsorgsbehov. Men i stället för att få den trygga uppväxtmiljö som placeringen var tänkt att ge så radikaliserades han snabbt i sitt nya hem.

Erik Ulnes, rådgivare på Rädda Barnen, vill inte uttala sig om det enskilda fall som Expo granskar. Men generellt beskriver han barn som tvångsplaceras enligt LVU som några av samhällets mest utsatta.

– Barn som behöver placeras i familjehem, framför allt med stöd av LVU, är några av de allra mest sårbara barnen vi har i Sverige. De här barnen behöver ännu mer trygghet, förutsägbarhet och omsorg än andra barn. Det blir oerhört allvarligt om vi placerar ett barn med tvång på grund av brister i omsorg i en ny familj där det kommer helt nya allvarliga risker för det här barnets utveckling, säger han.

Williams kontakt med socialtjänsten börjar långt före den kyliga januaridagen på torget. Redan 2018, när han är sex år gammal, bor han och hans syskon växelvis hos sina föräldrar. Av inlagor till familjerätten som Expo tagit del av framgår att syskonen far illa av föräldrarnas djupgående konflikt. I en socialtjänstutredning från 2022 slås det fast att risken för ”negativ psykisk hälsa” hos barnen är mycket hög om hemförhållandena inte skyndsamt förändras.

Samma år argumenterar Williams pappa, med stöd från en av tingsrätten utsedd medlare, för att William och hans syskon behöver skyddas från sin mamma efter orosanmälningar om att hon ska ha varit våldsam mot ett av syskonen. Kort därefter får pappan ensam vårdnad om barnen.

Det beslutet skulle senare få en annan innebörd än vad de inblandade sannolikt hade föreställt sig. År 2024 häktas och döms Williams pappa för ett 50-tal sexualbrott mot barn, bland dem 13 fall av grov våldtäkt mot en närstående. Polisen spårar honom efter att han lagt upp filmat material från övergreppen på Darknet. År 2025 döms han i hovrätten till elva års fängelse. Efter domen kvarstår socialtjänstens omhändertagande av William och hans syskon, trots föräldrarnas protester och barnen placeras i olika familjehem enligt LVU.

Det är efter placeringen i familjehemmet som William börjar ge uttryck för högerextrema åsikter

När William flyttar till familjehemmet i Mellansverige har han fyllt 12 år. I rättshandlingar framgår att han, utöver sin traumatiska familjesituation, har en ADHD-diagnos och behovet av en stabil och trygg miljö framstår som mycket stort.

Trots det placeras han i ett hem där det, enligt Expos uppgifter, redan två månader före placeringen fanns känd oro hos myndigheter för våldsbejakande extremism.

Att det finns uppgifter om våldsbejakande extremism i eller nära ett familjehem är, enligt Erik Ulnes, något som måste väga tungt i en placeringsbedömning.

– I min värld är det en allvarlig varningssignal som man verkligen behöver titta vidare på. Många barn som placeras har ett särskilt stort omsorgsbehov. Det kräver mer av vuxna i form av tid, trygghet och resurser. Har man ett annat barn där det finns jättestor oro kring, då är det svårt att se hur man ska kunna hinna med och tillgodose alla barns behov, säger han.

I februari 2025 larmar polisen socialtjänsten om den då 13-årige Lucas, Williams blivande familjehemsbror, enligt Expos uppgifter. Det sker efter att en polispatrull kontrollerat honom på stan i samband med en högerextrem aktion tillsammans med två andra personer. Strax före julen 2025 kallas Lucas föräldrar, som båda driver familjehem men bor på olika adresser, till ett slags samverkansmöte med socialtjänst och polis.

Vid mötet uttrycker både polis och socialtjänst oro för Lucas högerextrema engagemang. Trots att det finns myndighetsoro kring Lucas högerextrema engagemang så är William fortsatt LVU-placerad i familjehemmet.

En särskild risk uppstår, enligt Erik Ulnes, om myndigheternas oro inte delas av familjehemmet självt.

– Om polis och socialtjänst är oroliga för ett barn och familjen inte delar eller håller med om den oron, då blir det också en risk. Det kräver en nära dialog och samråd kring de här frågorna när man ska placera ett barn, just på grund av den stora sårbarheten som finns, säger han. 

Det är efter placeringen i familjehemmet som William börjar ge uttryck för högerextrema åsikter. Det anför både mamman och den placerande socialnämnden i rätten när LVU-omhändertagandet är uppe för prövning. Expo har inte heller kunnat hitta några uttryck för högerextremism från William från innan han omhändertogs och placerades i familjehemmet i Mellansverige.

Att högerextremismen blir ett intresse som han delar med Lucas, sonen i familjehemmet, är tydligt genom inlägg de delar i sociala medier och genom att de genomför aktioner tillsammans.

För ett barn i samhällsvård är den typen av hemmiljö i sig förknippad med stora risker, enligt Erik Ulnes.

– Det är en jätterisk för ett barn att vara i en riskmiljö för radikalisering. Den kunskap vi har om radikalisering och riskmiljöer säger att det finns jättestora risker med ett familjehem där det förekommer på det här sättet. Framför allt familjehem där det förekommer och där det normaliseras – där tänker jag att det är en jättestor riskmiljö att placera ett barn i, säger han.

Under 2025 blir William drivande i en mindre högerextrem grupp på Telegram som kallar sig Nordiska Storm Plutonen. Hans roll är att rekrytera och ställa kontrollfrågor till dem som ansluter till chatten.

”Hur gammal är du? Vart bor du? Har du varit organiserad innan?”, skriver han till nytillkomna i chatten. I samma chatt beskriver han också det familjehem där han placerats.

”Jag bor I ett rätt så chill familjehem. Dem e rassar och deras son var med i aktiv förr”, skriver han och syftar på Aktivklubb Sverige.

Det är också i chatten och i sina sociala medier som han skryter om sin aktivism ute i den fysiska världen. I december 2025 lägger han ut en bild där han beskriver hur han och två andra begått skadegörelse mot en socialdemokratisk lokal med ”klotter och smällare”. Någon dag tidigare uppmanar han i Nordiska Storm Plutonens chatt till mord på aktiva i Kommunistiska partiets ungdomsförbund Revolutionär kommunistisk ungdom (RKU).

Han skriver också att han ”hatar judekräk”. När en annan person i chatten postar en bild på en sovande man på en buss och påstår att mannen är jude, svarar William: ”Slå sönder han”.

Efter familjehemsplaceringen ger William återkommande uttryck för hyllningar till högerextrem terrorism, våldsromantik och åsikter om att människor ur olika sexuella, religiösa och etniska minoriteter inte förtjänar att leva. I december 2025 ägnar han dessutom mycket tid åt så kallat ”fiske” efter personer som han anser vara pedofiler. Åtminstone en person hängs under den här tiden ut i Nordiska Storm Plutonens chatt, med personuppgifter och uppmaningar om att döda eller misshandla honom.

Att extremismen är något nytt i Williams liv framgår kanske tydligast av ett avgörande i förvaltningsrätten från april 2026. Där har hans biologiska mamma överklagat beslutet om LVU-placeringen.

”Hon [mamman, reds anm.] har en oro för [Williams] nya extrema åsikter som har framkommit under placeringen”, skriver förvaltningsrätten i domen när den återger mammans skriftliga vittnesmål. Även Williams juridiska ombud beskriver hur hans livssituation har försämrats sedan placeringen.

”Skolsituationen har blivit strulig sedan hösten 2025. Han har blivit avstängd från skolan på grund av flera incidenter, däribland ett hotfullt meddelande och rasistiska uttalanden. Det framkommer uppgifter om gängkopplingar som [William] själv förnekar”, skriver advokaten. Han tillägger att William vill att LVU-vården ska upphöra och att rätten ska bifalla mammans överklagande – även om advokaten själv yrkar på att överklagandet ska avslås eftersom Williams biologiska mammas omsorgsförmåga, enligt honom, inte varaktigt och väsentligt förbättrats.

Av handlingarna framgår dessutom att socialnämnden i Williams småländska hemkommun känner till att han efter placeringen utvecklat högerextrema åsikter. I sina inlagor, som förvaltningsrätten refererar till, skriver socialnämnden att det finns ”en oro om att han har utvecklat radikala åsikter” och att han ”deltar i aktivklubbar”.

Både förvaltningsrätten, som avslår mammans överklagande, och socialnämnden argumenterar för att William fortsatt ska vårdas enligt LVU. Skälet är att han nu har ett förhöjt behov av omsorg, främst på grund av sitt nya högerextrema engagemang. Att det högerextrema engagemanget uppstått under tvångsplaceringen är däremot inget som verkar väcka oro. Trots att det enligt tillgängliga handlingar och Expos granskning uppstått under tiden i familjehemmet – där det vid placeringen redan fanns kopplingar till den våldsbejakande extremhögern genom den hemmaboende sonen Lucas.

Williams fall väcker också en större fråga: hur kan ett familjehem med den här typen av inneboende riskfaktorer användas för en LVU-placering av ett barn med omfattande omsorgsbehov?

Sommaren 2025 fick Sverige en ny socialtjänstlag som ersatte den gamla lagen från 1982. Ett av huvudsyftena är att socialtjänsten, i stället för att agera först när något redan har hänt, ska arbeta förebyggande. Socialstyrelsen, som utfärdar föreskrifter och vägledning som socialtjänsten har att förhålla sig till, skriver på sin hemsida att syftet med det förebyggande arbetet är ”att förhindra eller motverka att ett problem eller behov uppstår”. Men också att ”förhindra eller motverka att redan uppkomna problem eller behov upprepas, förvärras eller blir mer omfattande.”

Expo har varit i kontakt med sex personer som i olika delar av landet arbetar med familjehemsplaceringar av unga enligt LVU. De berättar att det i processen för att bli godkänt familjehem läggs stor vikt vid djupintervjuer med vuxna och barn i hemmet. Frågorna handlar om situationen i familjen och om levnadsmönster, men också om religiös tro och politiskt engagemang. Däremot är möjligheterna begränsade att kontrollera om uppgifterna som lämnas i intervjuerna faktiskt stämmer. Det framgår också att ett familjehems lämplighet ska prövas och utvärderas återkommande efter att det godkänts.

Den småländska kommunen som placerat William i familjehemmet, och ansvarar för hans vård och välfärd, vill inte kommentera det enskilda fallet. Men i ett mejl skriver kommunens chef på Barn- och ungdomsenheten till Expo att uppgifter om våldsbejakande extremism eller högerextremism i ett familjehem är att betrakta som så allvarligt att familjen inte hade godkänts som familjehem.

Kommunen skriver också att om det funnits känd oro kring ett barn eller en ungdom som redan bodde i hemmet före deras placering hade en placering ”troligtvis inte kommit till stånd”.

Samtidigt uppger man att kommunen vid familjehemsutredningar normalt begär in utdrag från socialtjänsten i familjehemmets kommun om familjehemsföräldrarna och hemmavarande barn – men bara om de är myndiga.

Vidare skriver kommunen att det inte är acceptabelt om nya allvarliga riskbeteenden beror på miljön där barnet är placerat.

Det är i glappet mellan känd oro för Lucas högerextremism i familjehemmets kommun, den placerande kommunens ansvar för Williams trygghet och familjehemmets egen uppgiftsskyldighet, som ett möjligt systemfel träder fram.

Expo har tagit kontakt med den mellansvenska kommun där familjehemmet är beläget. De vill inte kommentera det enskilda fallet. Men enligt den ansvariga chefen för familj- och individomsorgen så ska den placerande kommunen informeras om det finns konkret oro kring ett annat barn i ett hushåll som kommunen känner till är ett familjehem. Huruvida det skett i Williams fall har vi inte kunnat få svar på.

Den ansvariga chefen på den mellansvenska kommunen säger också att systemet för samverkan mellan kommuner i dessa fall rymmer inbyggda problem och att det behöver utvecklas.

När relevant oro inte fångas upp eller förs vidare ser Erik Ulnes, rådgivare på Rädda Barnen, det som ett större strukturellt problem i familjehemsvården.

– I viss mån kan man säga att det är ett systemfel. Det finns inget nationellt register och det är ett myller av olika aktörer som är familjehem. Det gör det svårt för en enskild kommun att hålla koll när något sådant här händer, säger han.

Han säger också att uppföljningen i hög grad bygger på att familjehemmet självt är transparent och att det i sin tur blir en risk när sådant som uppstår under placeringens gång inte når den placerande socialtjänsten.

Lyssna på Studio Expo:

Erik Ulnes pekar på en särskild risk för ett omhändertaget barn när oro för våldsbejakande extremism finns men inte förs vidare mellan kommuner eller fångas upp av den placerande socialtjänsten.

Det är också i strid med vad Socialstyrelsen listar som riskfaktorer och vad Centrum mot våldsbejakande extremism, CVE, lyfter i sina metodstöd och riktlinjer. CVE, som är statens expertorgan i frågor som rör våldsbejakande extremism och radikalisering, lyfter familjemedlemmar eller nära anhöriga som är aktiva i våldsbejakande miljöer som en av de starkaste sociala riskfaktorerna för radikalisering.

I Williams fall kom han från hemförhållanden där vi i vår granskning inte kunnat se någon dokumenterad problematik kopplad till våldsbejakande extremism. Den riskfaktorn fanns däremot i familjehemmet där han placerades. Placeringen gjordes när William var 12 år och, utifrån tillgängliga handlingar, framstod som mycket sårbar.

Huruvida den placerande kommunen fått information om riskfaktorn i familjehemmet och underlåtit att agera eller om det är sociala myndigheter i den mottagande kommunen som brustit i sin informations- och anmälningsplikt har Expos granskning inte kunnat klarlägga.

Klart är att både CVE och Socialstyrelsen betonar att samverkan mellan polis och socialtjänst är nödvändig för att få en helhetsbild och kunna identifiera risker för enskilda. När det gäller Lucas tycks en sådan samverkan ha funnits när hans föräldrar kallades till möte. Men mycket lite tyder på att den oro som polis och socialtjänst hade för Lucas högerextrema engagemang överfördes till att också gälla placerade barn i samma hushåll – eller ha varit något som vägdes in när William placerades i samma hem.

Kring årsskiftet 2025–2026 beskriver sig William, nu 13 år gammal, som en del av Aktivklubb Sverige. I sina sociala medier visar han hur han sprider propaganda för gruppen och återkommande klottrar dess budskap. Resan in i den svenska våldsbejakande extremhögern har då tagit mindre än ett år.

Han beskriver också hur han är illa omtyckt i skolan och ofta blir anmäld för att använda n-ordet i klassrumssammanhang och för att sprida AKS-budskap i skolmiljön.

Familjehemsmamman i Mellansverige avvisar Williams beskrivning av familjen som ”rassar”. Hon beskriver sin sons agerande som ett enstaka snedsteg, trots att han fortsatt är aktiv på sociala medier med konton med högerextrem symbolik i användarnamnet och att han så sent som i januari 2026 varit tillsammans med William ute på stan för att söka våldsam konfrontation med meningsmotståndare.

Hon uppger också att William redan före placeringen hade allvarlig rasistisk och extrem problematik och riktar kritik mot den placerande kommunen för att inte ha givit henne tillräckligt stöd i placeringen, som hon beskriver som både utmanande och ohållbar.

Expo har upprepade gånger bett om att få se belägg för detta – dokumentation på pojkens tidigare extremism som hon i den första kontakten menat finns. Sedan dess har hon gjort sig oanträffbar och svarar till sist bara kort i sms att hon inte vill svara. Expos uppgifter vidhåller hon vara osanna.

Enligt familjehemsmamman flyttade William från hennes hem i mars 2026 men att hon under hans placering gjort vad hon kunnat för att skapa trygghet och en positiv utveckling för honom.

Williams juridiska ombud och ställföreträdare i rätten skriver i ett mejl till Expo att ärendet i förvaltningsrätten – där han yrkade avslag för Williams biologiska mammas önskan om att häva LVU – enbart handlade om huruvida han fortsatt skulle vara omhändertagen enligt LVU, inte var han skulle vara placerad. I övrigt hänvisar han till advokatsekretess.

Den småländska kommunen skriver till Expo att den nu ser över möjligheten att begära in uppgifter ur socialregister för tilltänkta familjehems egna barn, också när de är omyndiga.

Erik Ulnes, rådgivare på Rädda Barnen, säger på ett övergripande plan att samhället sviker omhändertagna barn när det tar över ansvaret för ett barn men inte lyckas skydda det från nya risker.

– Det blir alltid ett svek från samhället när vi fattar det oerhört ingripande beslutet att placera ett barn i en annan familj och vi då inte säkerställer det. När det händer att barn utsätts för ytterligare risker i den här placeringen så är det ett svek för det barnet.

William och Lucas heter egentligen något annat. Deras hemkommuner och andra uppgifter som kan leda till identifiering har anonymiserats med hänsyn till deras låga ålder och integritet.